Annons

Hotad av oljan

Ecuador vill gå i bräschen för en värld utan fossila bränslen genom att inte exploatera sina nyfunna oljetillgångar i Amazonas regnskog. Men projektets framgång hänger på att den rika delen av världen är med och betalar.

Skribent Johanna Kvarnsell

MARÍA FERNANDA ESPINOSA TAR emot mellan två möten en regnig dag i Ecuadors huvudstad Quito. Som kulturarvsminister är hon en av regeringens ansvariga för projektet Yasuní-itt, döpt efter den del av Amazonas som Ecuador vill få pengar för att inte exploatera.

Principen är enkel. Ecuador förbinder sig att inte utvinna olja i en känslig del av Amazonas om resten av världen bidrar med hälften av de inkomster som man beräknar att olja skulle ge om man tog upp den. Tanken är att oljelandet Ecuador tillsammans med resten av världen ska ta ett steg närmare en värld utan fossila bränslen.

Bidragen från länder i till exempel Europa ska fungera som en kompensation för den klimatskuld som Ecaudor anser att västvärlden har till länder i Syd.

– I Kyoto-protokollet har vi ett system för att kompensera redan gjorda utsläpp. Vi föreslår att man i stället kompenserar för ännu icke gjorda utsläpp.

Samtidigt är det en utmaning för det, trots oljetillgångarna, fattiga Ecuador att avstå från hälften av inkomsterna från fyndigheterna i Amazonas.

– Det är en enorm ansträngning för Ecuador att inte utvinna 20 procent av våra oljereserver när 40 procent av vår budget kommer från oljan, säger María Fernanda Espinosa.

Oljan har alltid varit både en välsignelse och en förbannelse för Ecuador.

Ända sedan upptäckten av oljereserverna i Amazonas på 1960-talet har de ekonomiska vinsterna följts åt av allvarliga sociala och miljömässiga konsekvenser.

Ett smärtsamt aktuellt exempel är den katastrof som ligger bakom ett av världens största miljömål, där 30000 Amazonasbor har stämt företaget Chevron/Texaco för år av nedsmutsning från 1960- till 1990-talet. Ecuadorianerna vann målet i en första omgång i februari i år, men nu har båda parter överklagat.

Ecuadors ekonomi är starkt beroende av oljeinkomsterna. Men efter snart 40 år av oljeutvinning, börjar reserverna sina. För varje år som går blir den olja som pumpas upp allt mer utblandad med vatten.

Därför var fyndet av nya oljereserver 1995, nära gränsen till Peru, en glad nyhet. Visserligen en olja av låg kvalitet, men stora resever med potential att försörja landet ytterligare några år.

Problemet var bara att oljeutvinning i området Yasuní-ITT är kontroversiellt. Det hörn av nationalparken Yasuní-ITT där de ännu oexploaterade fyndigheterna upptäckts är ett av de mest svårtillgängliga och isolerade områdena i landet. Och därmed också ett av de områden där naturen bevarats bäst.

Biologen Pablo Jarrins ena arbetsplats ligger på biologiska fakulteten på Ecuadors katolska universitet i Quito. Hans andra ligger i nationalparken Yasuní, väster om det område som nu är uppe för diskussion. Han beskriver området som unikt.

– Det är speciellt av flera anledningar. Området ligger på ekvatorn, geografiskt sett mellan Anderna och Amazonas lågland. Där finns mycket solljus och mycket vatten. Tillgången på energi och på vatten gör det till en av de platser i världen där det finns störst genetisk rikedom.

Just det område där oljan finns är en av de få orörda delarna av parken. Tidigare regeringar har inte varit så kinkiga, ens med att hålla oljeutvinningen utanför nationalparkens gränser. Pablo Jarrins forskningsstation delar till exempel mark med det spanska oljebolaget Repsol.

KANSKE ÄNNU ALLVARLIGARE är att det inom nationalparkens en miljon hektar stora område bor flera ursprungsfolk som inte har kontakt med omvärlden. På senare år tyder allt mer på att de känner sig trängda av oljebolagen och trädfällningen i området.

Med allt detta i åtanke är det kanske inte så konstigt att just Yasuní-ITT har blivit så emblematiskt, fått oljebägaren att tippa över och en radikal idé att ta fäste i högsta instans.

– Förslaget tar fasta på vårt gemensamma ansvar för kollektiva nyttigheter, som atmosfären, men det har inte bara att göra med klimatförändringarna. Vi tar också hänsyn till den biologiska mångfalden och försvaret för ursprungsfolken, säger María Fernanda Espinosa.

I dag är det Ecuadors regering som reser jorden runt för att marknadsföra Yasuní-ITT men idén kommer ursprungligen från miljörörelsen. Sedan 2005 har den arbetat för att stoppa den planerade utvinningen i Yasuní-ITT, men kampen för att förmå politikerna att inte ta oljeutvinningen längre in i Amazonas är gammal.

– Det är något som vi har kämpat för länge, säger Esperanza Martínez, som arbetar på landets mest tongivande miljöorganisation, Acción Ecológica.

Sedan 2007 är det inte bara miljörörelsen som propagerar för Yasuní-ITT. När Rafael Correa tillträdde presidentposten 2007 var det med flera miljökämpar i regeringen. Med en energiminister som själv var engagerad i oljans påverkan på människor och natur lyftes miljörörelsen förslag upp till en del av regeringens officiella agenda.

På ett sätt är det förstås en sanndröm för Esperanza Martínez och andra ur miljörörelsen.

Samtidigt är hon besviken på hur projekten har hanterats sedan det hamnade i regeringens händer.

Än så länge har man bara lyckats samla in en bråkdel av de 3,5 miljarder dollar som krävs för att genomföra projektet. Och röster höjs överallt om att inte ens regeringen längre tror att alternativ A, att inte utvinna oljan, är rimligt inom den tidsperiod som man har satt upp. I stället tror många att plan B, att utvinna oljan, vinner allt mer mark.

– Jag tror att regeringens hantering gör att vi kan förlora den här chansen. Samtidigt är jag optimist, för det märks att människor är välinformerade. Många ser redan Yasuní som ett skyddat område.

María Fernanda Espinosa beklagar också att man ännu inte fått fler konkreta löften från omvärlden. Men hon förnekar att regeringen har gett upp.

– Vi fortsätter att tro på den här processen. De handlar inte så mycket om de pengar vi lyckas samla in utan om hur mycket vi lyckas sälja in idén. Det är klart att vi hoppas på att få in pengarna. Men det handlar också om att sälja in en ny etik.

Fotnot: Sverige kommer inte att stödja Yasuní-projektet eftersom Ecuador inte är ett av Sveriges biståndsländer.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Johanna Kvarnsell
Artikeln publicerades i