Bygg inga vindsnurror här

ENERGI * Det finns gott om plats för vindkraften, även om man undantar alla områden som är viktiga för naturvården från utbyggnad. Det visar en ny analys som Naturskyddsföreningen gjort av förutsättningarna för vindkraft i västra Götaland.

Artikel 2011-4 Anders Friström

Vindkraftverken verkar växa upp som svampar ur jorden. 2010 ökade elproduktionen från svensk vindkraft med 40 procent. Den svenska vindkraften genererade 2010 cirka 3,5 TWh el, vilket motsvarar 2,5 procent av elförbrukningen i landet. Energimyndigheten bedömer att vindkraften kommer att ge mellan åtta och nio TWh redan till år 2015, nästan en tredjedel av riksdagens och Naturskyddsföreningens mål på 30 TWh till år 2030.

De nya vindkraftsverken är stora, med en effekt på runt två MW, och mer än 200 meter höga, rotorbladen medräknade. De är inte längre så lätta att placera utan att störa landskapsbilden även på stort avstånd. Ett antal konflikter med naturvården har också uppstått kring placeringar i eller intill områden med stora naturvärden.

Naturskyddsföreningen har sammanställt en rapport,Vindkraft i västra Götaland, som visar var man inte bör bygga vindkraftverk och var det är mer oproblematiskt, i alla fall ur naturvårdssynpunkt. Västra Götaland tas som exempel för att det är det län där det i dag byggs mest vindkraftverk i Sverige.

- En snabb utbyggnad av vindkraften kräver en framsynt planering med stort hänsynstagande till naturvärden, annars kommer vi att få allt fler konflikter mellan vindkraft och naturvård, säger Klas Hjelm, nyligen pensionerad från sin tjänst som naturvårdsexpert på Naturskyddsföreningens kansli.

På en karta har alla uppenbart olämpliga områden i länet pekats ut. Det är naturskyddade områden: naturreservat, Natura 2000, områden för biotopskydd, säl- och fågelskydd och värdefulla våtmarksområden. Brukade ängar, hagar och intakta kulturlandskap, nyckelbiotoper i skogen, skogliga värdekärnor och ädellövskogar har också undantagits. Utöver detta undantas också områden av riks­intresse för naturvården, sträcklokaler för rovfåglar och tranor och kända lokaler för fladdermöss.

Trots dessa inskränkningar, bland annat undantas hela Bohuskusten, finns det gott om utrymme kvar för fortsatt utbyggnad av vindkraften. Länsstyrelsen räknar med att det finns plats för cirka tolv TWh vindkraft i länet och föreningens analys motsäger inte detta. Det motsvarar över hälften av det nationella målet för landbaserad vindkraft.

- Även om man tar bort alla naturskyddade områden så finns det ändå mer än nog utrymme för vindkraftsproduktionen, Det visar den här studien och det visades också i en tidigare studie på europeisk nivå från EEA, den europeiska miljömyndigheten, säger Klas Hjelm.

Det de största hindren för att bygga ut vindkraften är istället bullerrestriktioner, som sätter gränser för hur nära befintlig bebyggelse ett kraftverk kan stå, och försvarets krav på ostörda områden kring militära flygplatser. Lägger man till dessa restriktioner blir ytan för vindkraft väsentligt mycket mindre, men fortfarande mer än tillräcklig för att klara det nationella målet för utbyggnaden av vindkraften.

Enligt rapporten bör vindkraftsparkerna i första hand förläggas till hårt brukade jordbrukslandskap, produktionsskogar med goda vindförhållanden, i närheten av industriom­råden och motorvägar samt ute i havet (dock inte nära kusten).

- En normal miljötillståndsprocess måste ändå genomföras i varje enskilt fall, men den underlättas om vindkraftsentreprenörerna redan från början väljer ur naturvårdssynpunkt oproblematiska lokaliseringar, säger Klas Hjelm.

Mellerud i Dalsland är en kommun med mycket skog och en stor slättbygd mot Vänern. Redan finns 23 vindkraftsverk på Dalboslätten och tillstånd har lämnat till ytterligare elva. Tillstånden har getts utan någon övergripande plan. På det höga berget Kroppefjäll vill ingen ha vindkraftverk. Kommunen har undantagit fjället i sin egen vindkraftsplan. Men politikerna i kommunen har ändå anvisat ett område i norra ändan av fjället för utbyggnad.

Naturskyddsföreningens kretsar i Dalsland har svarat med en egen vindbruksplan för landskapet, med fyra utpekade områden för vindkraft. Där finns det plats för ett sextiotal verk. I övrigt vill föreningarna inte se någon ytterligare utbyggnad. Enligt kretsarnas plan skulle Dalsland ändå kunna stå för 2,5 procent av det nationella vindkraftsmålet, på en procent av Sveriges yta.

- Vi är i grunden positiva till vindkraften men den måste placeras på lämpliga ställen så att vi inte får ett vindkraftslandskap. Vi vill inte ha vindsnurror i stora obrutna naturområden, säger Ingvar Arvidsson från Skogsdals naturskyddsförening i Bengt­sfors.

Uddevalla kommun har antagit en vindkraftsplan som Naturskyddsföreningen lokalt är positiv till, bortsett från Bredfjället och Herrestads­fjället, som kretsen vill bevara. Kommunen planerar för en utbyggnad i ett riksintresseområde för vindkraft i norra änden av Bredfjället. Samtidigt vill Länsstyrelsen att Energimyndigheten ska ta bort detta område från riks­intressekartan på grund av de stora naturvärdena. Tusentals sträckande rovfåglar passerar varje år där kraftverken är tänkta att stå.

- Vindkraft är bra, men man måste bedöma varje enskilt fall för sig, säger Gerhard Olofsson, kassör i Uddevalla Naturskyddsförening. Norra Bredfjället är en del av ett större obrutet naturområde med stora naturvärden.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.