Föreningens generalsekreterare Svante Axelsson inledde. Han sa bland annat att det är en utmaning för föreningen att trovärdigt argumentera för en skatteväxling som kan ge högre priser på sådant som bensin, men utan att drabba de mest utsatta och samtidigt ge nya jobb.

Mikael Karlsson, ordförande, ville se en diskussion där det skulle vara högt i tak.

– Låt oss utmana varandra med glimten i ögat.

Därefter tog miljöhistorikern Sverker Sörlin vid. Han ville vara lite obekväm och påpekade bland annat att väljarna inte brydde sig mycket om miljön i senaste valet.

– Är det kanske dags att byta folk? Eller kan det vara så att miljörörelsen talat allt för osammanhängande om lösningarna?

Sörlin menade att miljöns röster så ofta handlat om framtiden, men varit sämre på den nära horisonten.

– Framtiden har blivit något av en snuttefilt. Miljörörelsen måste bli bättre på att ta del i de angelägna vardagsfrågorna. Det finns en risk med att vara optimistisk på sikt, sa han och efterlyste bland annat mer av provisoriska utopier i lagom skala och ett mer socialt ansvarstagande.

Under konferensens andra dag bjöds på framtidsspaningar 20 år fram i tiden om transporter, jordbruk, kemikalier och natursyn. Transportforskaren Jonas Åkerman från kth i Stockholm sa bland annat att år 2030 kommer bilismen att ha minskat, men bara lite och då framför allt i städerna. Han gissade på cirka 40 procents nedgång där. I städerna kommer många att avstå från att äga egen bil och istället ingå i bilpooler. Trängselavgifter kommer att vara ett allt viktigare instrument för politikerna. Cykeltransporterna ökar, spårtaxi kan vara införd.

På landet kommer inte så mycket ha hänt när det gäller resemängden. Inte heller trodde han på någon revolution när det gäller bränslen fram till 2030. Eldrift kommer att finnas, men den kommer långt ifrån vara dominerande.

– Transporterna är den sektor där de fossila bränslena kommer att finnas kvar längst. De flesta bilar kommer fortfarande att tankas med bränsle, oftast bensin och diesel. Biogas kommer att ha en andel av 5-15 procent.

Åkerman förutspådde att flyget kommer att svara för de största reseutsläppen om 20 år.

Den ekologiskt inriktade jordbruksforskaren Johanna Björklund gav sin framtidsbild. Hon väntar sig att det svenska jordbrukslandskapet blir som en stor trädgård, där olika odlingsnischer tillvaratas mer effektivt. Jordbrukarna täckodlar och direktsår. Grisar bökar runt i jorden och gödslar marken.

– Vi blir allt mer inriktade på att naturen ska göra jobbet, sa hon.

Ett tydligt budskap från Johanna var att vi om

20 år äter avsevärt mycket mindre kött.

– Köttet blir mer som en krydda.

Jordbruket kommer vidare att ha kommit långt när det gäller att minska växthusgasutsläpp. Med uthållighet och med ständigt små steg i rätt rikting utmålade hon en möjlig positiv utveckling.

När konferensen var till ända tackade Mikael Karlsson för debatten och kommenterade den träffsäkert område för område. Till det övergripande hörde en önskan att föreningen måste lära sig att argumentera mer koncist.

– Om vi skär bort två tredjedelar av det vi säger så går budskapet fram bättre.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.