Allt går an

Trogen tvåsamhet är inte allt. Otrohet, homosex och könsbyten är fullt naturligt där ute i naturen, även om biologer ofta valt att blunda för vad de sett av djuriskt sexliv.

Artikel 2011-5 Michaela Lundell

Moderna faderskapstester har spräckt många illusioner. Som den att det skulle vara vanligt - inte minst bland fåglar - att hålla ihop hela livet i trogna, heterosexuella par.

Till och med svanar har sin beskärda del av skilsmässostatistiken. Om sexlivet inte fungerar och redet förblir barnlöst år efter år, händer det att de överger varandra för att pröva lyckan med någon annan.

De många trogna svanpar man ändå ser kan mycket väl bestå av två honor eller två hanar. Det är inte ovanligt att homosexuella svanar bygger bo tillsammans och till och med lyckas föda upp ungar, antingen genom att honorna låter sig bli befruktade »utanför äktenskapet« eller genom att hanarna lockar en utomstående hona att lägga sina ägg i deras bo. Liknande adoptioner förekommer bland både skrattmåsar och gräsänder.

Lyfter man bara på det tunga täcket av självcensur, som fått naturhistoriker att tolka homosexuella hangiraffers analsex som »rivalstrider«, blottar sig en naturens sexuella mångfald som skimrar i alla regnbågens färger. Där finns kaliforniska sjöharar som excellerar i hermafroditiska gruppsexorgier genom att kopulera i långa rader. Varje individ i kärleks­kopplet agerar hane för kompisen framför och hona för kompisen bakom. Där finns den tvåkönade lilla rovfisken black hamlet, som under sin lek i de karibiska korallreven turas om med sin partner att spela hane och hona, så att båda får sin rom befruktad. Där finns babianhannar som smeker varandras könsdelar och växelvis bestiger varandra för att stärka sin inbördes lojalitet.

Hos andra primater, som makaker och våra nära släktingar dvärgschimpanserna, är bisexualitet en så viktig ingrediens i flockens sociala samspel att rent heterosexuella individer riskerar att inte få para sig alls och till och med bli utstötta ur flocken. Att bara vilja närma sig det motsatta könet står lågt i rang.

Dvärgschimpanserna är också kända för sitt sätt att använda sex som konfliktlösning. Två honor som känner spänningen stiga när de måste dela mat med varandra, inleder ofta måltiden med att försonande gnida sina könsorgan mot varandra. En hane som jagat iväg en rival när han ska para sig med en hona, söker gärna upp sin rival efteråt och har sex med honom också.

Men queer finns på betydligt närmare håll än tropikerna. De nordhavsräkor som vi lägger på mackan med en klick majonnäs började livet som hanar, för att efter ett par år, när de blivit stora nog, byta kön och bli honor. Vanliga daggmaskar är födda med både äggstockar och testiklar, och fuktiga nätter ger de prov på verkligt ömsesidigt sex när de lägger sig omlott på markytan och pytsar sperma till varandra.

I Dr Tatianas »Råd om sex och samlevnad för hela skapelsen« sätter hon ett äkta par korpgamar på plats, efter att de högljutt förfasat sig över sina medvarelsers utsvävningar: Det är deras strikta, heterosexuella monogami som är en anmärkningsvärd biologisk avvikelse - inte att hoppa över skaklarna, njuta av gruppsex eller uppvakta någon av samma kön.

Men i naturen förekommer också gängvåldtäkter, incest, och - som vi nämnde i senaste numret - vanan att äta upp sin partner under eller direkt efter själva herdestunden.

Vad kan vi nu dra för slutsats av allt detta?

I denna spalt nöjer vi oss med att konstatera att när djuren gör sådant vi själva gillar, kallar vi gärna deras beteende »naturligt«. När de gör sådant vi tvärtom vill ta avstånd ifrån, då har de plötsligt blivit »djuriska«.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.