Sverige är ett skövlat land. Skogsbruket sargar hela landskap, hotar tusentals arter och skapar en utdöendeskuld som vi ännu bara anar konsekvenserna av. Om inte omöjligt så är det mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar till år 2020.

Den svenska modellen med frihet under ansvar för skogsnäringen har misslyckats. Miljömålsättningen som klistrats på skogsvårdslagen har inte realiserats. Visst är det milsvid skillnad mellan dagens naturvård och den strutsattityd som näringen uppvisade på 1980-talet, men det räcker inte. Överavverkningen av landskap forsätter, hänsynen på hyggen försämras, certifieringen följs inte och områdesskyddet räcker inte, trots rejäla ambitionshöjningar det senaste decenniet.

Levande skogar förutsätter reformer på åtminstone två områden.

För det första måste regelverken skärpas. Skogsvårdslagens hänsynskrav är svaga men trots det visar Skogsstyrelsen att efterlevnaden försämras. Omkring var tredje avverkning bryter mot svensk lag. Det behövs effektiva sanktioner för att stoppa detta svartskogsbruk. Även skärpta regler krävs för att nå målen. Nyckelbiotoper och skogar med höga sociala värden bör ges generellt skydd, fler träd bör lämnas på alla hyggen och hänsyn på landskapsnivå bör bli obligatorisk.

Skogsvårdslagen behöver även moderniseras. Den beslutades när trakthyggesbruket hyllades och före EU-medlem­skapet. En rad utredningar visar på brister. Särskilt viktigt är att reglerna framöver underlättar hyggesfritt skogsbruk och säkerställer stora ytor kontinuitetsskog.

På sikt bör skogsbruket läggas under miljöbalken. Fram till dess behöver balkens räckvidd vidgas till skogsområdet. Kraven i EUs art- och habitat­direktiv måste enligt EU-rätten göras gällande även för skogsbruk. Nya miljöbalksregler bör hindra främmande arter, produktionshöjande gödsling, dikning, stubbrytning och kemiska bekämpningsmedel. Denna typ av åtgärder påverkar omgivningen och regleringar bör därför inte medge ersättning till markägare. Dessutom innebär Århuskonventionen att miljöorganisationer måste ges talerätt i miljörelaterade skogsfrågor.

För det andra måste områdesskyddet stärkas. Forskning visar att 20 procent av marken bör skyddas och Nagoyaavtalet kräver 17 procent. Att omfattande skydd i fjällnära skog inte hjälper lövskogsarter i södra Sverige förstår de flesta och på samma sätt hjälper det inte arter i produktiv skog att impediment (exempelvis myrar och berghällar) sparas. Skyddet ska gälla alla slags skogar. Så längre regeringsformen inte reformeras – vilket behövs – ges dock ersättning till markägare redan vid skydd av marginella ytor. Ersättning aktualiseras också när markägare nekas tillstånd att avverka fjällskog. Därför bör anslagen till områdesskydd höjas rejält, så att 20 procent produktiv skogsmark skyddas år 2020. Näringen bör ansvara för hälften av detta beting genom frivilligt långsiktigt och kvalitativt skydd.

Det ärliga politiska alternativet till en rejäl ambitionshöjning vore att devalvera miljömålet till Halvdöda skogar. Det är följden av dagens trend.

Sveriges nya miljöminister Lena Ek har dessbättre startat med att tala klarspråk till Sveriges Natur om hur långt det är kvar till Nagoyamålen. En sann lägesbild behövs för att identifiera rätt åtgärder. Men sedan krävs krafttag.

Ek hänvisar till att Miljömålsberedningen ska föreslå strategier för Levande skogar. Det finns gott hopp att beredningen levererar men till dess måste sänkningen av miljöbudgeten bytas till en höjning. Sanktioner vid brott mot skogsvårdslagens naturvårdskrav bör införas snabbt.

Näringen har utifrån ett marknadsperspektiv mycket att vinna på ökad miljöhänsyn. Kostnaden för staten av förslagen är ringa. Huvudfrågan är om Lena Ek och Centerpartiet förmår flytta fram miljöpositionerna som utlovades på Centerstämman, och att vinna stöd för det inom Alliansen.

Den kommande tiden lär visa om skövlingen av skogen, vår nationella miljöskatt, stoppas eller tillåts fortsätta.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.