På väg till klassrummet

Att ha skogen som klassrum ger inte bara gladare, friskare och mer koncentrerade barn - det lär oss samtidigt värdet av närnatur. Sveriges Natur är med på en lektion med utomhuspedagogik.

Artikel 2011-5 Maria Backman

PÅ EN HÖJD I GRUMS ligger Södra skolan, med Vänerns norra strand på ena sidan och pappersbruket Gruvöns bruk på den andra. Vi ska träffa förskoleklassen och ettan, som tillsammans har skogen som klassrum varje onsdag efter lunch.

Förskollärararen Kurt Gydemo och grundskolläraren Maud Alm samlar ihop sina elever. Som hjälp i dag har de dessutom två extra lärare och två praktikanter.

Sorlet från skolgården tonar bort. Den lilla skogen, som ligger insprängd mellan skolan och ett bostadsområde, domineras av tall och björk. Marken är täckt av en mjuk barrmatta. Här och var ligger klättervänliga stenbumlingar och inlandsisen har gjort spännande räfflor i berghällarna.

Barnen delas in i grupper och finner sig snabbt tillrätta. De äldre är faddrar till de yngre, ingen ska få hamna utanför.

Vid första stationen breder Maud ut en filt med bokstäver på marken. Barnen fattar snabbt galoppen och börjar samla in saker de hittar runtomkring. Sen gäller det att lägga sakerna på rätt bokstav.

- Svamp! ropar Tove och hittar snabbt bokstaven S.

- Pinne! hojtar Noah.

- Men vi har redan tagit P, säger tjejerna.

Nu får fröken rycka in.

- Hur är pinnen, då?

- Smal, funderar Noah.

- Vi har redan tagit S!

- Finns det något annat ord för smal? försöker Maud.

- Trång? Tunn? funderar Noa och lägger pinnen på T.

Barnen fortsätter fokuserat att leta.

- Ekollon! Är detta ett ekollon?

- Nej, det är en tallkotte, säger Maud och visar skillnaden.

Maud Alm och hennes kolleger har utbildats inom projektet Skogen som klassrum som drivs av Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen. Hon ser bara fördelar med att ha skogen som klassrum.

- Jag skulle verkligen rekommendera andra lärare att prova. Man vinner så mycket på att bedriva undervisningen ute. Barnen får använda alla sinnen. De behöver det här, vissa mer än andra. Jag har barn med koncentrationssvårigheter där det är tydligt hur mycket lättare det blir för dem när vi undervisar i skogen.

Är det krångligare för dig att undervisa i skogen än i klassrummet?

- Nej, inte alls. Att nå målen är heller inga problem. Som lärare tycker jag att det är bara roligt att vara utomhus. Vi har flera skogsområden att välja på i närheten och kan gå ner till Vänern på en halvtimme.

Nästa station har matte med former som tema. Barnen ska med hjälp av en lina forma olika geometriska figurer, en övning som kräver samarbete.

- Nu ska vi se om ni kan göra en triangel av snöret, säger praktikanten Linnéa Vallgärd.

Först drar alla åt varsitt håll.

- Det måste vara tre spetsar!

- Jag kan vara hörn. Du, ta min plats.

EN KVADRAT ÄR INTE HELLER SÅ SVÅRT. Fast den blev inte riktigt som de tänkt sig.

- Vad är det här egentligen?

- Jag vet! En rektangel! avgör Gabriel.

NÄSTA UPPGIFT ÄR att lyssna och känna.

- Jag hör skrik och kvitter.

- Jag känner kallt och varmt. Och en stövel.

- Det blåser mot mina öron. Och på min näsa.

LEKTIONEN BÖRJAR NÄRMA SIG SITT SLUT och Maud Alm samlar ihop sin etta.

Vad tycker ni om att vara här i skogen och ha lektioner? undrar vi.

En mängd händer sträcks upp i luften.

- Man kan få frisk luft!

- Det är roligt att jobba i skogen. Man kan leka och bygga en koja. Vi har en koja lite längre bort, fast den har fröken inte sett.

- Man kan hitta många intressanta saker.

- Det är väldigt roligt att komma ut. Det finns mycket att göra i skogen.

- En del grejer kan man ta hem och använda. Jag har en samling av stenar hemma.

Nu måste några passa bussen och barnen skingras. Vi har inte hört någon knorra, inte sett någon som verkat ha tråkigt. Och ingen har behövt förmana barnen att sitta stilla. Här kan de ligga på magen och skriva om de vill.

NÄR ELEVERNA SKINGRATS träffar vi Kristina Andersson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Grums.

Den lokala kretsen har varit aktiv med projektet Skogen som klassrum ända sedan projektledaren Märta Berg kontaktade Värmland 2008, berättar hon.

- Vi fick frågan och tyckte det lät jätteroligt.

Uppslutningen blev över förväntan - 75 pedagoger inom låg- och mellanstadiet i kommunen har gått de fortbildningsdagar som erbjudits.

- Intresset fanns hos en del pedagoger sen tidigare, för andra var det en nyhet. Eftersom det inte innebär någon kostnad för lärarna är det ju väldigt förmånligt. Dessutom är vi lite bortskämda som har skogen så nära.

Kristina Andersson pratar varmt och gärna om projektet.

- Det förenar nytta med nöje. Dels beträffande hälsoaspekten - barnen får utlopp för sin energi och får frisk luft. Får man glädjen i att vistas i skogen inbakad i unga år sitter nog respekten för naturen kvar hela livet. Dels är det trångt i klassrummen och lokalbrist i kommunerna. Och här har vi ju en stor lokal som dessutom är gratis. Men framför allt är det kul för barnen.

Flera studier visar att många barn har lättare att lära, är friskare och mindre stressade om de vistas ofta i naturen. De blir lugnare, får lättare att koncentrera sig och får bättre minne och motorik.

Samtidigt får det lilla skogsområdet kanske bättre status i kommunen.

- Detta är bara en del av ett större sammanhang. Vi hoppas kunna öppna ögonen för grönområden i närheten, att tätortsnära skogar uppskattas bättre. Och vi hoppas kommunen börjar väga in hela nyttan med sådana här områden.

En annan fråga som ligger henne varmt om hjärtat är att utvidga projektet Skogen som klassrum att även omfatta högstadiet.

- Jag tror det är lika viktigt för de äldre barnen att få vistas i naturen. I dag slutar lärarna ofta gå ut med eleverna när de kommer upp i högstadiet.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.