Skogskampen - minsta kryp spelar roll

Den lag som en gång väckte hopp om mer miljöhänsyn, skogsvårdslagen, talar om ett skogsbruk där frihet under ansvar gäller. Mycket som står i lagen är vackert, men lagen är fullständigt tandlös.

Artikel 2011-5 Carl-Axel Fall

Därför är Sveriges skogar i dag tonårsskogar, plantager. Nästan överallt.

Naturskyddsföreningen har satsat på att ta fram de biologiska värdena i de gamla skogar som ännu återstår. Att visa upp rödlistade arter är hårdfakta som bolagen måste ta på allvar. Men näringen gör allt för att komma bort från skrivningar om rödlistade arter.

Men kanske kan de signaler som utgick från FNs mångfaldskonferens i Nagoya förra året ge nya möjligheter. Där slogs fast att 17 procent av landarealen ska skyddas. När skogsnäringen i Sverige räknar säger den att det målet i stort sett redan är uppnått. Den räknar då in stora arealer myrmarker. Men myrmarkerna har inget skydd, de är bara ointressanta för skogsbruket.

Vad är då rätt siffra, hur mycket av den produktiva skogen är skyddad i dag? Jan Terstad, naturvårdschef på Naturskyddsföreningen anser att 3-4 procent av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad.

- Men man måste också räkna in andra skydd. Om de privata frivilliga avsättningarna uppfyller våra krav kanske vi närmar oss hälften av Nagoya-kraven.

De krav på de frivilliga skydden som föreningen vill framhäva är:

- Transparens - berätta var områdena finns.

- Kvalitet - finns intressant biologisk mångfald?

- Långsiktighet

Miljörörelsen bör satsa mer på de frivilliga avsättningarna, anser Jan Terstad. Om folk får veta var områdena finns och vad de innehåller kan det skapas ett slags "mentalt" skydd.

Naturskyddsföreningens senaste stämma beslutade att 20 procent av skogen utanför de fjällnära skogarna ska skyddas.

- Ska vi uppfylla Nagoya-målen i Sverige måste det vara helt slut på avverkningar i skogar med höga naturvärden, säger Karin Åström, vice ordförande.

Karin Åström menar att striden om mångfalden i skogen är en kamp om det allra sista.

Många skogsaktiva har kämpat för skogen länge. Larmet från skogstriden hördes kanske mer under 70-talet. Vad har vi egentligen vunnits sedan dess?

- Hyggesstorlekarna har minskat och den generella hänsynen har ökat. Vi har också lite mer av död ved i skogen. Hormoslyret, den otäcka besprutningen, försvann och fjällskogen fick ett ökat skydd. Det har hänt en hel del, men väldigt mycket återstår, säger Karin Åström.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.