Annons

Trimma villan

TEMA * Det går att spara mycket energi i gamla villor. Vi har följt en besiktning som tagits fram av Naturskyddsföreningen. Den visar att Tomas och Catharina kan halvera sin energianvändning.

Skribent Göran Kristiansson

Kåge Schildt är rutinerad besiktningsman och, som många andra, kritisk till det sätt som den obligatoriska energideklarationen ofta genomförs på.

Nu har han och hans kollega Hans Nilsson, på uppdrag av Naturskyddsföreningen tagit fram en ny manual. Det är en i grunden traditionell energideklaration, men något utbyggd och kompletterad med genomförandetips, en shoppinglista, om man så vill, med sparmöjligheter angivna. Målet är att husägaren åtminstone på sikt ska kunna halvera energi­användningen.

– Det är så här vi tycker att en energideklaration ska gå till, att kunden får ett användbart åtgärdsförslag, säger han.

Nu ska Kåge Schildt besiktiga Catharina Strömqvists och Tomas Fammes gula tvåvåningsvilla i Bromma. Trähusen upp mot Judarnskogen är från sent 20-tal och tidigt 30-tal, vackert enhetliga, men inte helt lika. Catharinas och Tomas hus, byggt 1929 och tillbyggt 2004, har gott om utrymmen – och hög energikostnad.

Trots att de eldar i braskaminen då och då på vintern drar den vattenburna elvärmen en hel del. Elräkningen springer upp i över 33 000 kWh om året. Kanske inte extremt mycket med tanke på de stora uppvärmda ytorna, 198 m² med källaren inräknad, men här finns vad energirådgivaren kallar sparpotential.

Vi ser att en av grannarna håller på att installera bergvärme och Kåge Schildt menar att det är rätt åtgärd även här.

Men det finns fjärrvärmeledningar i området. Varför inte fjärrvärme?

– Jag ska vara opartisk och föreslå det som är mest kostnadseffektivt. Bergvärme vinner, det kan jag säga utan att behöva räkna på just det här fallet, säger Kåge Schildt.

Hur viktig är då miljöfrågan för Catharina och Tomas? Värmepump drivs med el, fjärrvärme baseras till stor del från avfallseldning och spillvärme. Jo, miljöfrågan är absolut viktig, men värmepumpen kommer att drivas av vindkraft, för Tomas har redan köpt vindkraftsandelar för elvärmen.

Så går besiktningen vidare. Vindsbjälklaget visar sig vara tidstypiskt isolerat med kutterspån.

– Ta hit en bil som suger ut den och ersätt med lösull, råder Kåge. Det löser flera problem, spar energi och minskar problemen med kondens som kan skada bjälklaget. Men välj ett seriöst företag, så att ventilationen inte sätts igen.

Ytterväggarna är, som ofta i hus från denna tid, tunna plankväggar. Lägg gärna på ett extra lager isolering om fasaden ändå behöver bytas, råder han.

Dubbelfönstren i den äldre delen av huset, i verandan, köket och ett par rum, har kvar sina originalrutor i valsat glas.

Här börjar energirådgivaren skruva på sig.

– Ni kan spara en del energi på att byta ut dem, men var försiktiga, manar han. Det är värt en del att ha dem kvar, det har ni råd med. Men byt ut tätningslisterna när det våras. Och byt till snålspolande blandare i dusch och kök efter hand.

Dags för summering: Schablonmässigt använder familjen 5700 kWh hushållsel. Det går att spara en del om man byter lampor och undviker standbylägen. Resten, 27 000 kWh för värme och varmvatten, bör värmepumpen kunna dra ner till drygt 7 000 kWh. Dessutom bör det med fler åtgärder gå att spara ytterligare några tusen kWh. Alltså från 33 000 kWh till 12 000 – eller kanske 10 000 kWh – köpt energi. En minskning med mer än 60 procent!

Tomas Famme är överraskad:

– Det var mer än jag trodde. Jag vill nog först se att detta verkligen är möjligt.

FOTNOT Läs mer på www.naturskyddsforeningen.se


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Göran Kristiansson
Artikeln publicerades i