En ny bilhistoria

Vilken bil ska jag köpa om jag vill vara miljövän? Elbilen ligger bra till men i övrigt finns inte något entydigt svar. Sveriges Natur lyfter på huven till de olika bilar som kallas miljöbilar för att leta miljöpoäng.

Artikel 2012-3 Carl-Axel Fall

I början av juli fylls Västerås under tre dagar av amerikanare med vita däck och bakflyglar som flygplansvingar. Power Big Meet som evenemanget heter är en folkfest med tusentals åskådare. Bilarna med krom och prål minner om en tid då bilen var en symbol laddad med framtidstro.

Bilen är fortfarande central för vår framtidstro. Men nu, ett halvt sekel efter det att Elvis var rebell i bilradion och den stora motorn slurpade i sig mer än två liter varje mil, måste vi se på bilen på ett annat sätt.

Man kan undra om våra dagars bilar någonsin kommer att hamna på framtida bilfestivaler? Kommer till exempel en av årets heta miljöbilar, elhybriden Peugeot 3008, att få en plats i bilhistorien som en påminnelse om de där märkliga åren då bilarna ännu hade avgasrör?’

Hur som helst så måste dagens bilar, som tekniska lösningar betraktade, vara passé om femtio år, ja långt tidigare. Om de inte är det, och om vi inte lärt oss att nyttja andra transportsätt och det fortfarande är brist på förnybara bränslen, då kommer världen sannolikt att ha fullt upp med att hantera olika klimatkatastrofer.

Men vi vill ju fortsätta att köra. Vi kanske måste. Så ge mig den bästa miljöbilen?

- Den bästa miljöbilen finns inte. Ja, det skulle i så fall vara en cykel. Sedan kommer nog en elbil i en bilpool. Men du får helt klart många miljöpoäng för en bil som går mycket på förnybar el. Fast elbilen är dyr, säger Svante Lundquist, trafikhandläggare på Naturskyddsföreningen.

Ja, mycket pekar på att eldrift är framtiden. Men det återstår en rejäl resa innan elbilarna kan bli vanliga. Under lång tid kommer de flesta bilar behöva tankas med något bränsle.

- Vilket bränsle man än nyttjar så ska man försöka att välja en bränslesnål bil. Också bilar som går på förnybara bränslen som etanol och biogas ska vara snåla. Det är viktigt att sådana fossilfria bränslen går till bästa användning, kanske till annat än till personbilar, säger Svante Lundquist.

Den definition för miljöbilar som gäller i dag är alldeles för urvattnad. Regeringen föreslår också en ny definition som ska gälla från och med nästa år. Då skärps utsläppskraven från dagens 120 gram koldioxid per kilometer till 95 gram per kilometer. Med de nya reglerna beräknas ungefär var tionde ny bil klassas som en miljöbil, i dag kvalar fyrtio procent av de nya bilarna in som miljöbilar.

Den kommande miljöbilsdefinitionen är dock så konstruerad att tunga bilar ges generösare gränsvärden. I praktiken kommer några tyngre bilar som släpper ut mer än dagens miljöbilsgräns på 120 gram att klassas som miljöbilar.

Det är något som Naturskyddsföreningen kritiserar:

- Det blir olyckliga tröskeleffekter och ger fel signaler att släppa igenom en stor suv som en miljöbil, vilket faktiskt kan ske, säger Svante Lundquist.

Naturskyddsföreningen vill dessutom införa högre registrerings- och fordonsskatter på bilar som släpper ut mycket och gynna dem som har lägre utsläpp. Om fossila bränslen beskattas lite mer skulle det gynna förnybara bränslen.

Den största klimateffekten i bilflottan nås genom att öka inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel. Regeringen har också föreslagit detta, så kallad kvotplikt. Mer etanol i bensinen och mer biobränsle i dieseln ger klimat­effekt över hela sektorn.

Förra året uppvisade transportsektorn en liten minskning av de totala utsläppen. Minskningen blev en procent. Just personbilarna stod dock för en mycket större minskning än så. Lastbilstrafiken däremot ökade i volym.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.