Giftsanera för barnen

Barnens vardag är fylld med miljögifter. I många fall är riskerna välkända, ändå är det ofta tillåtet att sälja varor med farliga kemikalier. Nu måste tempot i arbetet öka, vi vill se kemikaliedetektiver på dagis och skolor.

Ledare 2012-3

Nästan 150 000 kemiska ämnen är registrerade för EUs marknad. Omkring en promille är ordentligt riskbedömda. Ytterligare en halv promille är kandidater för eventuell tillståndsprövning. I enstaka fall finns avgränsade förbud. Lagstiftningen är inte mer effektiv.

Ett av ämnena är ftalaten DEHP, en mjukgörare i plast och en av de vanligaste kemikalierna i världen. DEHP är officiellt klassificerad som gift med riskerna »kan ge nedsatt fortplantningsförmåga« och »kan ge fosterskador«.

Forskningen om risker har pågått sedan 1970-talet men EUs riskbedömning började först 1995. Några år senare kom ett tillfälligt förbud mot DEHP i barnvårdsprodukter och leksaker för barn under tre år, om föremålen var avsedda att stoppas i munnen. Barn som var äldre än tre år ansågs gå säkra.

Sedan några år är DEHP och två andra ftalater förbjudna i eu i alla barnvårdsartiklar och leksaker. I andra produkter som barn kommer i kontakt med är DEHP fortfarande tillåten, exempelvis i PVC-golv. Vissa andra ftalater får ännu användas, även i leksaker. Vuxna skyddas inte alls.

I dag - 17 år efter att riskbedömningen började genomföras - tillståndsprövas DEHP enligt EUs Reach-förordning. Om tre år får DEHP inte användas utan tillstånd. Risken finns dock att tillstånd ges. Kemiindustrin blundar alltjämt för risker och försvarar användningen.

eu prövar nu även 13 andra ämnen. Det sker fem år efter att Reach trädde i kraft och kan jämföras med de 1 400 ämnen som EU-kommissionen tidigare bedömde bör tillståndsprövas - med den takten tar det över 500 år att bli färdig. Och därmed är en procent av ämnena prövade …

Läget för hormonstörande bisfenol A är likadant, forskare är oroade, företag defensiva och politiker yrvakna. Tack vare föregångsländer är BPA i nappflaskor förbjudet i eu. Sverige gör nu som tre andra eu-länder och förbjuder BPA i barnmatsburkar. Det är bra, men barn äter inte bara barnmat och BPA finns i många andra varor. Och byts BPA mot bisfenol S eller bisfenol F kan nya problem uppstå.

Slutsatsen är klar, det behövs nya grepp. Här två:

1. Omvända principer. I dag är det lätt att introducera ett ämne men svårt att begränsa ett riskfyllt. Det måste vara tvärtom: skärpta krav för marknadstillträde, sänkta trösklar för utfasning. Ämnen ska inte hanteras enskilt utan i grupper. Exempelvis bör okända ftalater regleras som farliga, såvida det inte visas obefogat, och bromerade flamskyddsmedel bör regleras gruppvis utifrån ämnenas kombinerade effekter. Inneboende egenskaper ska styra regleringen.

2. Stärk skyddet av barnen. Barn är särskilt utsatta och känsliga för miljögifter och särskilt skolor och dagis behöver snabbt saneras. Alla farliga kemikalier bör tas bort, i varor som leksaker och mat, liksom i möbler och golv. Här behövs ett snabbspår, med nationella och kommunala politiska beslut och ett offensivt myndighetsarbete. Vi behöver skicka ut en stor skara kemikaliedetektiver för att giftsanera barnens offentliga miljöer.

Det hoppfulla i sammanhanget är att Miljömålsberedningen - i enighet över blockgränserna - nu lägger flera förslag i denna riktning. Beredningen efterlyser stärkta EU-krav på att farliga ämnen ersätts med mindre farliga samt gruppvis hantering av ämnen. Det stärker skyddet och stimulerar innovationer för grön kemi. Beredningen konstaterar med rätta att ett medlemsland kan gå före eu även när lagar är harmoniserade. Det kan stimulera bättre regler i hela eu. De många företag som fasar ut farliga ämnen tjänar på det, då skarpare regler tvingar eftersläpare att skärpa sig.

Det finns skäl att gå längre men beredningens förslag är klart ambitiösa. Konsekvensbeskrivningen visar också att de är samhällsekonomiskt lönsamma. Hittills har regeringen gett stöd åt beredningen, vilket krävs om den ska vara meningsfull, och allt talar för att det sker även denna gång.

Med barnens bästa för ögonen följer tuffa beslut, skärpt politik och snabb avgiftning.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.