I godan jord

Odlande människor kan ha djupa diskussioner om jord. Men jorden får sällan samma plats när vild natur avhandlas. Bokredaktör Eva-Lena Neiman har hittat böcker och tankar som slår rot.

Artikel 2012-3 Eva-Lena Neiman

I Jord, Funderingar kring grunden för vår tillvaro, Atlantis, ser Håkan Wallander till att diskussionen om jorden knyts samman med egna erfarenheter, människomöten, odling och natur. Någon gång blir fackbegreppen lite väl akademiska, men på det stora hela är boken lättläst och fantastiskt intressant. Enbart de fylliga bildtexterna ger mängder med kunskap. Boken är dessutom bitvis rolig. När författaren beskriver sin egen roll som nematod i ett disputationsspex sätter sig bilden i minnet. Att dessutom få se närbilder på hur en grupp svampar snärjer verkliga nematoder ger en kunskapskick. Naturen är i sin oändliga form- och funktionsrikedom så fantastisk, och det är sorgligt att mängder av barn och ungdomar i dag inte kan ett dyft om natur och inte får uppleva den längtan efter mer kunskap, som starka upplevelser eller en bok som den här kan ge. Författaren har dessutom erfarenhet av internationellt arbete i länder där man inte alls har den rika tillgång på odlings­bar jord och näringsämnen som vi har.

Här hos oss har trenden gerilla- och stadsodling satt sig. I storstädernas finare kvarter, liksom i förorterna, petas det ner frön på bakgårdar och balkonger. Den trenden har många snappat och Natur & Kultur bidrar med Gatsmart odling av Ulrika Flodin Furås. Det är en handbok med många goda praktiska tips om odling i stadsmiljö. Att odla växter gynnar insekter som dessutom befruktar blommor så vi får frukt och bär. Dessa och insekterna själva blir mat åt fåglar. Små och stora odlare blir dessutom glada av att se frön gro och plocka sina egna smultron eller salladsblad på balkongen. Till odlingens äventyr hör också närkontakt med jordens mysterium som ger kraft åt det växande. Sedan är det bara att följa upp några av alla de frågor som naturen ger näring åt och försjunka i jourhavande (och i dagarna pensionerade) biologen Lars-Åke Janzons svar på frågor om små och stora djur, Varför kan inte potatisar gå? Norstedts. Svaret har också att göra med jordens förmåga att ge växter mat, så mycket kan jag avslöja. I övrigt tycker jag att ni ska läsa vidare själva. Boken passar lika bra för vet­giriga vuxna som att läsa tillsammans med barn. Det finns också här biologiska fackuttryck som skulle kunna förenklas ännu mer, men helheten är rolig och inspirerande.

Som gammal fältbiolog måste jag också lovsjunga Svenska trollsländeguiden, Hirschfeld media, som Magnus Billqvist (länskonsulent hos Naturskyddsföreningens i Skåne) bearbetat för svenska förhållanden. Grunden är en brittisk bok av Dave Smallashire & Andy Swash. Trollsländeskådning är ännu inte direkt någon folkrörelse. Sveriges 64 trollslädearter är inte lika lätta att närstudera som de släktingar med enmetersspann över vingarna som flög för 325 miljoner år sedan. Boken tar emellertid avstamp i behov hos skådarna och egenskaper hos djuren som förenklar ute på trollsländejakten. Bilderna är många och såväl vackra som pedagogiska.

För den som trots allt tycker att trollsländor är lite knepiga för unga natursnokar och minifältisar så rekommenderar jag Humlans herbarium - Flora, växtpress och herbarium av Stefan Casta och Maj Fagerberg. Det är poetisk och enkel fältbiologi. Blommor sitter stilla i godan jord. Här presenteras de vanliga, enkla, men ofta sorgligt förbisedda av lärare och föräldrar. Med bokens hjälp kan den spännande kunskapsresan i naturen lätt snirkla vidare med humlorna på väg mot sländor och nematoder.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.