Annons

Långt till Nagoya

MÅNGFALD * Det brådskar om ­Sverige ska lyckas uppnå Nagoyamålen i tid. Våra egna nationella miljökvalitetsmål räcker inte fullt ut, menar Naturskyddsföreningen och WWF.

Skribent Anna Lögdberg

De 20 målen som sattes under FNs konferens för biologisk mångfald i Nagoya, Japan 2010 ska vara uppnådda 2020. Naturskyddsföreningen och WWF menar att Sverige har en hel del att göra för att nå målen. Våra 16 nationella miljö­kvalitetsmål är ofta för vaga eller lägre ställda än Nagoya-målen. Organisationerna har därför tagit fram 100 åtgärdsförslag kopplade till Nagoya-målen, förslag som i många fall innebär beslut för regering och riksdag.

– Tio av de hundra åtgärdsförslagen har lyfts fram eftersom de tar breda grepp över stora områden, säger Jan Terstad, avdelningschef inom skog och naturvård på Naturskyddsföreningen.

Är det överhuvudtaget möjligt för Sverige att nå målen?

– Ja, det är möjligt även om det är svårt att värdera måluppfyllelsen eftersom bara ett av de 20, mål 11, är kvantifierat, de andra är beskrivande.

Mål 11 säger att minst 17 procent av våra land- och sötvattensområden och minst tio procent av kust- och havsom­råden ska vara skyddade år 2020. Visserligen har arealen skyddad mark ökat snabbt de senaste åren i Sverige, men i de flesta fall är det ännu långt kvar till ­17 procent. Cirka åtta procent av den produktiva skogsmarken inräknat de frivilliga avsättningarna är skyddade i dag. För att påskynda arbetet med skyddet vill Naturskyddsföreningen och WWF bland annat stoppa all avverkning av naturskogar med höga biologiska, sociala och kulturella värden och öka anslagen för naturvården till fyra miljarder per år.

En tanke med de hundra åtgärdsförslagen har varit just att konkretisera Nagoya-målen men också att lyfta hela frågan om biologisk mångfald då diskussionerna ofta tenderar att handla om enskilda frågor, som vargfrågan.

Naturskyddsföreningen saknar ett samlat grepp inom svensk naturvårdspolitik och det finns en oro att Nagoya-åtagandet glöms bort. Tillsätt en arbetsgrupp, är ett underliggande syfte med hela rapporten.

– Vi förstår att våra förslag kommer att kosta pengar, och vi vill peka på att det måste få kosta, säger Jan Terstad.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anna Lögdberg
Artikeln publicerades i