Slopa slamspridningen

KEMIKALIER * Fler och fler kemikalievärstingar sprids i miljön och riskerar att hamna i mat och vatten. De kommer från våra jordbruksmarker som gödslats med avloppsslam. Enbart innehållet av kadmium är skäl nog att snarast förbjuda slamspridningen, anser Naturskyddsföreningen.

Artikel 2012-3 Anna Lögdberg

Spridningen av avlopps­slam i våra marker har nästan fördubblats sedan 2006. Detta slam innehåller bland annat perfluorerade ämnen, bromerade flamskyddsmedel och kadmium.

Det här är allvarliga miljögifter som vi nu cirkulerar i ekosystemet igen. Det är helt galet och går helt emot riksdagens miljömål Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap, säger Emelie Hansson, expert inom mat och jordbruk på Naturskyddsföreningen.

- Det mesta av det kadmium vi får i oss får vi från den mat vi äter. Redan nu får svenskarna i sig så mycket kadmium att det kan skada. Därför är det viktigt att minska all nytillförsel av tungmetallen.

Orsakerna till kadmiumhalten i marken och grödorna är flera. Till skillnad från spridningen av miljögifter som perfluorerade ämnen och bromerade flamskyddsmedel finns kadmium även naturligt i berggrunden. Halten kadmium varierar i olika bergarter och tungmetallen finns därför i olika mängder i jordbruksmarken. Detta gör att grödor från olika områden innehåller olika mängder kadmium. Dessutom tar olika grödor upp olika mycket kadmium och mer kadmium finns i sädeskornens skal. Alla dessa faktorer gör att det är omöjligt att hålla reda på vilka livsmedel som innehåller mycket kadmium.

- Det viktiga är att den totala kadmiumexponeringen från vår kost är så låg som möjligt, men som konsument klarar du inte att jämföra produkter. Detta är inte en konsumentfråga utan en politisk fråga och därför är det så viktigt med ett förbud mot slamspridning som ökar kadmiumhalten, säger Emelie Hansson.

Förutom naturligt kadmium i jorden har tungmetallen tillförts i stora mängder i vår åkermark genom konstgödsel. Så länge vi hade konstgödselskatt hölls både innehållet av kadmium i konstgödseln nere samt sänkte konstgödselgivorna. Därför har Naturskyddsföreningens kritik varit stark då regeringen avskaffade konstgödselskatten vid årsskiftet 2009/2010. Avskaffandet av skatten har ökat givorna igen och riskerar nu även att öka innehållet av kadmiumföroreningen i konstgödseln.

Det kadmium som finns i avlopps­slam kommer till exempel från maten vi ätit men ett betydande nytillskott har också samlats genom till exempel städning inomhus, från konstnärs­färger eller spillvatten från bilvårds­anläggningar.

Ett alternativ till slamspridning är att bränna slammet och utvinna den värdefulla fosforn. Slamaskan innehåller växtnäring men inga gifter. Problemet med denna process är de utsläpp av gifter som sker då slammet bränns. Därför vill Naturskyddsföreningen utveckla denna och andra hållbara alternativa tekniker för att återföra växtnäring till markerna. Metoder som inte sprider miljögifter.

- Vi tror inte att det är en teknik utan flera som är framtiden eftersom det är viktigt att de alternativa teknikerna anpassas efter olika samhällsstrukturer. De måste ta hänsyn till hushåll respektive industri, till boende i stad respektive på landsbygd, nybyggda områden respektive äldre bebyggelse, säger Emelie Hansson.

Kommunerna är kontrollmyndighet för avloppsslam men har inte rätt att förbjuda slamanvändning. 2010 föreslog Miljödepartementet höjda gränsvärden för kadmium och just nu ligger frågan hos Naturvårdsverket som ska redovisa kvalitetskrav på slam senast den 12 augusti 2013. Då ska också den aktionsplan för återföring av slam som Naturvårdsverket lade fram för regeringen 2010 presenteras i ny version. Redan den 31 augusti i år ska Naturvårdsverket presentera ett förslag till investeringsstöd för ny teknik för att utvinna fosfor ur slam på ett hållbart sätt.

Flera länder i Europa har strängare lagstiftning än Sverige vad det gäller avloppsslam. Schweiz har ett totalförbud mot spridning av slam och Nederländerna har stränga nationella gränsvärden för spridning av metaller, vilket påverkar slamspridning.

- Gränsvärden är ett verktyg som kan vara effektivt för att minska slamspridningen, men de ger ingen garanti för att det är tillräckligt bra slam som sprids. Slammet innehåller 100 000-tals ämnen och det är inte möjligt att analysera alla. Därför vill vi ha ett totalförbud mot slamspridning, säger Emelie Hansson.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.