Liarna går

Liarna går över Hörjelgårdens stubbskottsäng en sommardag. Det krävs ideella krafttag för att bibehålla det unika 1700-talslandskapet.

Artikel 2012-4 Mats Hellmark

BARBRO AHLNER ÄR EN av tiotalet frivilliga som kommit till förslåtter av stubbskottsängen. Målet är att minska mängden älgört, som gärna tar över och minskar den naturligt rika mångfalden av blommor.

- Titta, där dök en liten nattviol upp mitt i alltihop! Och där är en till, konstaterar hon lyckligt.

- Du får hugga fram dem försiktigt, säger Hjalmar Dahm som arbetar som pedagog på gården.

Det var en riktig naturpärla som Naturskyddsföreningen i Skåne fick i gåva 1976. När stordrift och nya jordbruksmetoder förändrat landskapet runt omkring hade tiden stått i stort sett stilla på Hörjel, som ligger i Sjöbo kommun, precis på gränsen till Tomelilla.

I dag är gården både ett pedagogiskt museijordbruk som kombinerar olika ängstyper med gammal betesmark, och ett levande forskningslabb. Stubbskottsängen är bland det första man möter, en lummig yta med lövträd och buskar innanför traditionella flätgärden.

- Stubbskottsängar var en otroligt viktig del av det skånska jordbrukssystemet fram till 1800-talet när man började odla upp ängarna.

I vissa socknar kan de ha utgjort ungefär 30 procent av ytan. Stubbarna skördades och gallrades regelbundet på ängarna som gav både mängder av hö och klenvirke. Forskarna tror att den höga produktiviteten bland annat kan bero på att träd och buskar drar upp näring med hjälp av sina djupa rotsystem.

Systemet finns fortfarande i Rumänien, men i Sverige är Hörjels stubbskottsäng den enda som finns kvar och hävdas. Det finns också planer på att anlägga en ny i anslutning till Skånegården på Skansen.

En del av de frivilliga på ängen i dag är gammalt kretsfolk, som Barbro. Andra går landskapsvetarprogrammet på Kristianstad högskola.

- Här på Hörjel är det lätt att visa studenterna att landskapet är en kulturprodukt. Det är olyckligt när man separerar natur och kultur, säger Joachim Regnéll som leder utbildningen.

Kurserna har betytt mycket för att klara driften. För några år sedan förlorade Hörjel bidrag från Riksantivarieämbetet och Region Skåne. Sedan dess har man hankat sig fram med hjälp av en nybildad vänförening och ideella insatser.

- Det är svårt att klara den stora arbetsinsats som behövs. Men vi måste försöka bevara de värden som finns i det här landskapet, säger Stiftelsen Hörjelgårdens ordförande Ebba Lisberg Jensen.

Enligt professor Urban Emanuelsson, som är en av de som forskar här, kan de historiska kunskaperna från Hörjel få betydelse för framtiden. Stubbskottsängarna kan få nytt liv som mångfaldsrik energi­skog eller lyxig park.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.