Protester mot nytt kalkbrott

I somras fick Nordkalk klartecken för sitt nya kalkbrott vid Bunge på norra Gotland. Domslutet väckte stora protester och nu ockuperar Fältbiologerna marken där täkten ska ligga. Ärendet har överklagats till Högsta domstolen och försök görs att få EU-domstolen att ta sig an ärendet.

Artikel 2012-4 Anders Friström

NATURSKYDDSFÖRENINGEN, Fältbiologerna och lokalbefolkningen på Gotland är engagerade för att rädda det känsliga naturområdet Ojnareskogen. När skogs­maskinerna kom inledde Fältbiologerna en ockupation av marken där kalktäkten ska ligga för att stoppa de förberedande skogsavverkningarna i området.

- Vi är här för att visa på hur bristfälliga miljölagarna är och hur fel vi tycker att den nya domen är, säger Sara Vikström-Olsson, vice ordförande i Fältbiologerna. Hur kan det vara möjligt att godkänna ett gigantiskt kalk­brott vägg i vägg med känsliga Natura 2000-områden och med Gotlands reservvattentäkt, samtidigt som man hävdar att ingreppet inte kommer att påverka naturen i dessa angränsande områden?

Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och Naturvårdsverket har var för sig överklagat till Högsta domstolen. Dels vill man att miljööverdomstolens dom ska upphävas och att den tidigare domen från lägre instans ska ligga fast, dels att högsta domstolen ska begära in ett förhandsavgörande från eu-domstolen. Alla tre överklagande parter kräver också inhibition, att verksamheten stoppas under rättsprocessens gång. Högsta domstolen har avslagit detta, men ännu inte tagit ställning till om de kommer pröva ärendet.

Fältbiologerna har satt upp ett stödläger i området för att försöka hindra vidare exploatering innan överklagandena har hunnit behandlas.

- Vi kommer att stanna här så länge det behövs, säger Sara Vikström-

Olsson. Vi vill förhindra att skogen avverkas innan en rättvis dom har fallit. Men vår förhoppning är att Länsstyrelsen tar sitt ansvar som tillsynsmyndighet och går in och stoppar avverkningarna.

Fältbiologerna ger inte upp, även om det kommer att bli svårt att få rätt.

- När målet väl kommer upp i eu-domstolen är jag övertygad om att Sverige kommer att dömas, fortsätter Sara, och jag hoppas från djupet av mitt hjärta att skogen kommer att bevaras fram till dess. Opinionen på Gotland har vänt och vi har nu lokalbefolkningens stöd. Lokala medier har också bytt sida.

Demonstranterna har haft en bra dialog med polisen, som försäkrat dem om att de har allemansrätten på sin sida och att de inte kommer att bli avhysta.

- Varje dag har vi folk ute och vaktar i området, samtidigt som andra skriver debattartiklar, uppdaterar sociala medier eller håller i visningar av området, säger Sara Vikström-Olsson.

BUNGETÄKTEN HAR bollats mellan olika rättsinstanser under flera år. Med olika utfall. Först sa miljödomstolen nej, vilket överklagades till miljööverdomstolen, som sa ja. När ärendet sedan kom tillbaka till den lägre instansen, miljödomstolen, ifrågasatte denna den högre instansens domslut. Miljödomstolen nekade tillstånd till verksamheten och underkände de miljö­villkor som föreslagits. Miljö­överdomstolen vände sen på steken och godkände företagets miljövillkor och kompensationsåtgärder samt gav företaget tillstånd att sätta igång projektet.

Området där kalktäkten ska ligga har enligt Naturvårdsverket naturvärden som saknar motstycke i Sverige och Europa, med en mosaik av värdefulla kalkhällmarker, våtmarker och skogar. Där finns höga naturvärden med bland annat flera rödlistade insekter, kungsörn, nattskärra och gaffelfibbla.

- Området som var planerat att ingå i en ny svensk nationalpark är på väg att istället bli ett gigantiskt kalkbrott, som till ytan är dubbelt stort som området innanför Visby ringmur, säger Mikael Karlsson, Naturskyddsfören­ingens ordförande. Nordkalks planerade verksamhet medför att ett oerhört artrikt och vackert område förstörs, att strikt skyddade områden tar skada, att världsunika förekomster av värdefulla arter försvinner och att Gotlands största dricksvattenreserv kan förstöras.

Nordkalk hävdar att det inte finns någon alternativ placering på Gotland med lika hög teknisk kvalitet på kalken, viket ifrågasatts av miljöorganisationerna.

De Natura 2000-områden som ligger i direkt anslutning till täktområdet, Bräntings hajd och Bästeträsk, riskerar ta allvarlig skada av kalktäkten, bland annat genom att våtmarkerna torkar ut när grundvattennivån sänks och vattenkvaliteten försämras.

- En verksamhet som riskerar att påverka ett Natura 2000-område får godkännas först efter det att domstolen försäkrat sig om att området inte kommer att ta skada. Mark- och miljö­överdomstolens avgörande visar på bristande respekt för Natura 2000-bestämmelserna och tillståndet strider mot det bindande art- och habitat­direktivet i eu, säger Joanna Cornelius, Naturskyddsföreningens miljöjurist.

Ärendet ligger också på eu-kommissionens bord. Kommissionen har flera gånger, bland annat efter att ha blivit informerad av Naturskyddsföreningen, riktat frågor om saken till den svenska regeringen. Bland annat handlar frågorna om ett föreslaget tredje Natura 2000-område i anslutning till täkten som riskerar att ta skada.

Kommissionen frågar regeringen om det skrinlagts med hänsyn till den planerade kalkbrytningen och påpekar att endast strikt vetenskapliga skäl får användas i bedömningen av vilka områden som ska ingå i Natura 2000-nätverket.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.