Tandlös utsläppshandel

Utsläppen av växthusgaser ligger i Sverige kring 20 miljoner ton. Företagen inom utsläppshandeln får nästa år en övertilldelning av utsläppsrätter på tio miljoner ton - en mångmiljardgåva till industrin.

Artikel 2012-4 Anders Friström

UTSLÄPPSHANDELN är ett av EUs främsta styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Tanken är att utsläppen gradvis ska krympas genom att företagen anpassar sina utsläpp efter en minskande total tilldelning av utsläppsrätter inom unionen. Företag som har mer rätter än de behöver ska kunna sälja dem till bättre behövande.

Svenska industrier och värmeverk har sedan handeln startade 2005 släppt ut strax under 20 miljoner ton varje år. Undantagen är år 2009 då utsläppen på grund av krisen stannade på 17,5 miljoner ton och 2010 då det blev 22,6 miljoner ton. Den extrema vintern det året förklarar det mesta. 2011 stannade utsläppen enligt Naturvårdsverket på 19,8 miljoner ton.

Tittar man längre bak i statistiken ser man att utsläppen hållit sig kring 20 miljoner ton ända sedan 1990. Många industrigrenar har dock sakta ökat sina utsläpp, men detta har kompenserats av att massaindustrin nästan halverat sina. Årsvariationerna beror i stället främst på att fjärrvärmebehovet varierar efter hur kalla vintrarna är.

Den svenska tilldelningen av utsläppsrätter låg 2011 på 22,7 miljoner ton, nästan tre miljoner ton över vad som faktiskt behövdes. Situationen var densamma inom hela EU. Totalt fördelades i EU två miljarder ton koldioxid som utsläppsrätter förra året, men de faktiska utsläppen var bara 1,85 miljarder ton. Det totala överskottet blev således 150 miljoner ton. Detta har skapat ett lågt pris, för närvarande kring sju euro per ton.

- Detta visar tydligt hur tandlöst utsläppshandelssystemet är. Ett av de viktigaste klimatpolitiska styrmedlen vajar som ett rö för vinden, säger David Kihlberg, klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningens kansli.

Det skulle vara fullt möjligt att sänka taket rejält och dra in på tilldelningen för nästa period. Det är därför enligt David Kihlberg förvånande att Sveriges tilldelningsplan för nästa period innehåller 30 miljoner ton för år 2013, vilket sjunker till nästan lika generösa 24 miljoner ton år 2020.

- Den övergenerösa tilldelningen innebär att man skänker bort miljardbelopp till företagen, som kan sälja sina överblivna utsläppsrätter på den europeiska marknaden. Dessutom föreslås även att värmesektorn ska få gratis tilldelning, något som man inte haft i den förra perioden, och inte heller bett om, säger David Kihlberg.

Det visar sig dock att den höga tilldelningen inte är en effekt av näringspolitik och smart lobbying, utan av en ren räkneövning baserad på nya EU-regler.

- Inför den nya handelsperioden har man infört EU-gemensamma regler för tilldelningen, lika för alla säger Viktor Jonsson, handläggare vid enheten för styrmedel, klimat och luft på Naturvårdsverket. Reglerna är bland annat baserade på riktmärken från de tio mest koldioxideffektiva anläggningarna i Europa inom varje bransch. Den svenska industrin är energieffektivare än EU-snittet, därför gör riktmärkena att vi får en övertilldelning.

Till viss del beror den ökade tilldelningen på att nya anläggningar kommer in i systemet, bland annat aluminiumsmältverk och kemiindustri. Men de nya anläggningarna står bara för en mindre ökning: cirka 1,8 miljoner ton nästa år.

- Kommissionen ska nu granska Sveriges preliminära tilldelningsplan, för att se till att vi tillämpat reglerna riktigt, säger Viktor Jonsson. Om alla länder tillämpar reglerna rätt ska det totalt sett inte kunna uppstå någon övertilldelning. Skulle det ske så har kommissionen möjlighet att ingripa och skära i ländernas planer.

Företagen har möjlighet att spara outnyttjade utsläppsrätter från föregående period och ta med sig dem in i nästa. Den ekonomiska krisen spär därför på överskottet och bidrar till att ytterligare hålla nere priset på utsläppsrätterna.

EUs mål är att utsläppshandeln ska minska utsläppen med 21 procent fram till 2020, jämfört med 2005, när handeln startade. Inom kommissionen pågår nu en diskussion om olika åt­gärder för att få upp priset på koldioxid, kanske genom ett sänkt tak i den europeiska handelsbubblan.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.