Vargar,koldioxid och lediga lördagar

Lena Ek firar snart ett år som miljöminister. Skogen, vargen och kemikalierna ligger högt på hennes agenda. Och klimatet. När hon blickar framåt tror hon att svenskens klimatutsläpp år 2030 minskat från tio till tre ton per person.

Artikel 2012-4 Carl-Axel Fall

Förlängd version jämfört med i den tryckta tidningen

Lena Eks ursprung finns hos människorna och naturen i Östra Östergötland. Det var också här hon gifte sig till ett för en miljöminister passande efternamn. Hemmingsson blev Ek.SAmtidigt som det finns något glatt, ja nästan yvigt, över henne så finns det en ekbesläktad stabilitet.

Hon beskriver en uppväxt där föreningslivet var något självklart. Hennes föräldrar var båda föreningsmänniskor.

- Alla grep in, det var en levande bykänsla.

Som ung hade hon inga uttalade yrkesdrömmar mer än att hon skulle plugga. Och redan på högstadiet gick hon med i Amnesty. När hon senare hamnade som juridikstudent i Lund drog hon igång fester och aktiviteter. När vi pratar om hennes liv är det två ord som återkommer: Lust och engagemang.

Den främsta förebilden inom politiken är Karin Söder, just för hennes sätt att kombinera kompetens och humor.

Men är det inte också tungt och svårt att vara minister och samtidigt vara fyrabarnsmor till exempel. Vad tycker hon till exempel om TV-serien Borgen som går djupt bakom den officiella ytan?

- Serien var fantastisk. Och det ÄR en press att vara minister, men det är också en stor möjlighet. Jag har alltid velat jobba med grön tillväxt i gränslandet mot forskning och miljö.

Lena Ek utstrålar lust och engagemang. Kanske beror det på den allmänt uppsluppna stämning som råder under Almedalsveckan i Visby, där denna intervju sker. Och jobbar gör hon. I princip dygnet runt utom lördagar. Då är det familjen och hemmet vid Valdemarsvik som gäller. Det blir mycket resor, det är ibland knöligt, hon Östergötland kommer att förbli hennes bas.

Är detta ett liv du skulle kunna ha i 20 år till?

- I varje fall en mandatperiod till. Nu har jag satt igång ett antal saker, en klimatplan, jag har skapat min vetenskapspanel, jag har skapata min vetenskapspanel, diskuterar kadmium och förbud mot bisfenol-A med EU-kommissionen…

Innan vi kommer in på sakfrågorna kan en kort karriärresumé vara på plats. Lena Ek kom in i centerrörelsen vid 30 års ålder, då som kommunalråd i Valdemarsvik. Tio år senare satt hon i Centerpartiets riksstyrelse och blev ordförande för centerkvinnorna. Hon kandiderade till partiledare 2001 men uppgiften gick till Maud Olofsson. Blev istället EU-parlamentariker 2004 och var så fram till den 29 september förra året då Anni Lööf lät henne byta plats med Andreas Carlgren i regeringen.

Som miljöminister känner hon sig ofta som en fotbollsdomare. Hon står mitt på plan och alla står runt omkring och vill diskutera. Miljö är något som alla tycker till om. En part som vill diskutera är förstås miljörörelsen.

- Min relation till företrädarna är öppen och respektfull. Miljörörelsen har som roll att driva på. Men jag tycker kanske att de kunde kosta på sig lite bekräftelse. Någon gång.

Många miljöengagerade tycker nu att det inte händer så mycket inom miljöpolitiken. Har vi inte mer beslut att vänta?

- Du, på den tid som jag varit miljöminister har jag fått på plats den stora globala koalitionen om kortlivade klimatgaser med 20 länder inklusive FN och G8 som tagit beslutet i Rio. Det är fortfarande så att folk inte tror att det är sant. Det handlar om politik som gäller en tredjedel av klimateffekten - vad begär man?

Hon menar att hållbarhetsmålen aldrig hade kommit på plats i Rio om inte hon hade ordnat ett hemligt möte på natten efter middagen på Stockholmskonferensen i april.

- Vi hade bokat ett särskilt rum där vi plockade in representanter för 25 länder. Vi jobbade fram en text som vi sedan fick med i Rio, inte ordagrant, men det mesta . Om man tänker på att jag haft jobbet i nio månader så är jag nöjd.

Hon betonar också kemikaliearbetet med EU-kommissionen. Sverige har startat en ”tuff diskussion” med kommissionen om bisfenolen, kvicksilvret, biociderna och kadmiumet.

Snart ska höstbudgeten tas och Lena Ek understryker hur viktigt det är att lyckas där. Det är kanske där miljöpolitiken avgörs.

Men går det inte att bedriva bra miljöpolitik utan att pengar ska räknas hela tiden?

- Jo, det finns en väldig massa verktyg du kan använda. Ta lågenergilamporna till exempel. Det kostar inte en krona att bjuda in industrin till ett möte där man talar om att lösa den frågan. Ge dem ett år att lösa frågan. Soft power! Det har vi använt inom EU. Sedan kan man ta andra vägen att skapa global reglering, som inom svavelområdet. Och det finns mycket däremellan som går att göra.

- Så är det, och så måste jag se till att ha regeringen med mig...

Ja, hur går det?

- Det går ganska bra. Men inte alltid så fort som man vill, säger hon och brister ut i ett skratt.

Vad skrattet står för kan man bara gissa, men partidiskussioner är förstås delikata saker som hon inte närmare vill gå in på. Men hon säger så mycket som att mönstren nog är kända.

- Sedan finns det ett antal begränsningar hur fort man kan komma fram. Inte minst detta att vi måste få majoritet för våra beslut i riksdagen.

Om man vill rösta grönt, ligger väl MP och C närmast till. Varför ska man rösta på C?

- Det är ganska stor skillnad på ett vänsterinriktat MP och ett liberalt C. En del bryr sig inte om det, men för andra är det oerhört viktigt. Jag tycker det är viktigt att veta vilken ideologisk inriktning som jag har.

Lena Ek studerade svensk skogspolitik ingående när hon studerade i Lund. Olika inriktningar har växlat av varandra ändå sedan 1800-talet. Men hon tycker inte att de bästa resultaten kommit när statens tunga hand styrt.

Betyder det att privata lösningar alltid är bäst? Inom naturvården är det ganska lätt att se statliga åtgärder som ganska vettiga.

- Ibland har inte heller staten skött sig bra, till exempel när den förespråkade monokultur och bara odlade granskog och krävde besprutning av lövskog. Skogsvårdslagen bygger på att upprätthålla balansen mellan miljö och brukande. I dag finns små skogsbolag som brister i miljöhänsyn, men det finns också små privata ägare som sköter skogen på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden. Det kan mycket väl också vara det ekonomiskt mest lönsamma.

Regeringen har ju antagit en ambitiös målsättning om att bilflottan ska vara helt fossilfri år 2030. Tror ni själva på det?

- Det är svårt men nödvändigt. Jag tror absolut på det. Nu tillsätts det en utredning under Anna-Karin Hatt som ska visa hur detta ska ske. (Utredare blir Thomas B Johansson och Per Kågeson). Vilken innovationsboost för industrin detta är! Jag ser ju redan att de planer som Volvo och Scania har för sina tunga fordon går åt detta håll. Och länder som Kina och Indien och Brasilien är otroligt intresserade över hur vi tänker.

När ni säger fossiloberoende 2030, betyder det att inte en enda bil får nyttja bensin då?

- Om de gör det så får de i så fall kompensera med annat, så att det blir en nettosituation. För mig är totalresultatet det viktiga. Vi ska ned mycket mer med utsläppen inom transportsektorn för att klara våra klimatmål.

Då måste vi ned med det totala resandet också?

- Det är väl en del av problematiken och jag har sagt att biltransporterna måste minska, något som inte är helt okontroversiellt, och därför måste kollektivtrafiken byggas ut. Alla människor runt om i landet måste kunna ta sig till jobbet, skolan och fritidssysselsättningar.

Där har väl du och kommunikationsministeer Catharina Elmsäter-Svärd (M) i regeringen varit lite oense?

- Vi tänker så lätt gammal teknik när vi funderar över hur framtiden ska bli. Jag funkar inte så, och det beror ju på att jag har så tät kontakt med många stora forskarlag och yngre forskare.

Kommer det ni föreslagit som ny miljöbilsdefinition också att bli ert beslut?

- Jag skulle själv vilja se att centerpartiet för fram bonus-malusidéen av fransk modell. Den tycker jag är väldigt smart. Vi försöker få det åt det hållet.

I dag säger man att varje svensk släpper ut ca 10 ton koldioxid. Hur mycket släpper vi ut per person år 2030 tror du?

Här funderar miljöminstern för första gången under hela intervjun efter rätt svarsformulering. Hon resonerar för sig själv kring trafikpolitiken, om en effektivare energianvändning och spekulerar lite om flyget och sjöfarten. Sedan hamnar hon på ett rakt svar: Tre ton per capita.

Siffran får betecknas som ambitiös. Man kan notera att människor som försökt leva klimatsnålt i dag i Sverige precis nått tre tonsnivån. De har då avstått från allt vad bil- och flygresor heter, inte heller ätit kött och dessutom haft klimatsnål husvärme.

För Lena Ek är det viktigt att det ska vara enkelt, billigt och roligt att vara miljövän. En ensam förälder ska inte behöva tycka att det är dyrt att avstå och leva med dåligt samvete.

- Alla ska naturligt kunna konsumera miljörätt, kanske utan att behöva tänka på det. Ibland måste man göra val och då ska vi ha en märkning som vägleder.

En gång förhandlade hon kring konsumentmärkningen av vitvaror för EU. De där röda, gula, gröna pilarna på kylskåp, spisar och tvättmaskiner. Första perioden var hela marknaden fördelad lika över alla nivåer. Sedan skärpte producenterna sig, så att till slut 95 procent av produkterna hamnade i grön sektor. Då skärptes kraven. Så kan man jobba.

Sveriges miljöskatter har en låg andel endast 5,8 procent, Danmark har 11,9 procent enligt OECD? Vill du använda mer miljöskatter?

- Man ska välja rätt verktyg efter rätt situation. När svenska folket ville ha klorfria kaffefilter så tog det tre månader utan en enda lagstiftning. Men koldioxidskatten är ju jättebra och Centerpartiet vill att den skärps. Det politiska ramverken: ekonomiska styrmedel, lagar och s.k. soft power ska göra et billigt, lätt och roligt att vara miljövän.

Sådana skatter ingår kanske inte alls i regeringens grundideologi?

- Det beror på. CO2 skatten är ju jättebra och centerpartiet vill att den skärps.

Vi hoppar till vargen. Var ligger vargfrågan i ditt hjärta?

- Jag tycker att balansen i riksdagsbeslutet är väldigt bra. Vi ska ha livskraftiga populationer i vargens naturliga utbredningsområde. Det ska ske med största möjliga hänsyn till människor, näringar och bygder. Och det ska tas så lokala beslut som möjligt på vetenskaplig grund.

Hon tror att alla som är ute och till exempel fjällvandrar känner en mäktig känsla när de ser björnspår eller lämningar från de stora rovdjuren. Den här känslan är inte bara något för Afrika utan ska gälla i Sverige också.

- Vi får titta på det totala rovdjurstrycket. Man måste som same kunna bedriva rennäring. Vargen är ett problem på sina håll, men jag som är uppväxt med djur vet att individer som har ett riskbeteende ska man inte ha kvar. Det gäller hundar, kor, tjurar, varg och björn också. Jag drev igenom en sådan skrivning. Vi har länge haft en konstig lagstiftning där man inte kunnat hantera akuta problem på ett vettigt sätt.

Nu arbetar Naturvårdsverket med en förvaltningsplan, inte bara för varg, utan för alla de fem stora.

Sveriges vargpolitik ska prövas av EU. Det är bland andra Naturskyddsföreningen som fört frågan dit. Miljöministern kommer den närmsta tiden att åka på många resor till Bryssel för att träffa kommissionen som nu fått all den information den begärt, inklusive en sårbarhetsanalys.

- Nu börjar en förhandlingsperiod. Vi ska under året få fram en förvaltningsplan för alla stora rovdjur, vargen kommer först på tur. Och vi arbetar med budgeten för att få fram medel till förvaltningen, till länsstyrelserna och till ersättningar.

Hon tror på ett odramatiskt slut i kommissionen så småningom.

- Det gäller att jobba igenom frågan väldigt noga så att rovdjursfrågan kan normaliseras. Det kan innebära att vi tittar på andra ställen än vad vi har idag, att vi tar bort någon grupp (rovdjur) för att minska friktionen. Det gäller att ta en titt på det totala rovdjurstrycket. Det finns bara en begränsad mängd mat i skogen och när den söks av alla de fyra stora då uppstår det konflikter.

När det gäller mångfald så har Artdatabanken och miljörörelsen länge velat få in EU-direktivet om arter och habitat inlagt i vår skogsvårdslagstiftning - varför kommer aldrig det?

- Hördudu, jag har tagit frågan med miljökommissionären Potocnic . För det första är det ett gammalt dokument. Det skrevs när EU var mycket mindre och omfattade länder med en likartad problematik. Listan på arter som ska skyddas är helt stängd. Inga nya arter kan skrivas in och inga gamla som klarat sin överlevnad kan tas bort.

- Jag ordnar nu en konferens om ejdern. Ejdern är en symbol för diversitet i haven . Vi har diskuterat skärgårds- och havsmiljöer alldeles för lite. Populationen av ejder har gått ned med 75-80 procent i vissa områden och vi måste få veta varför så att vi kan vidta åtgärder. Det är kanske så att Sverige ska arbeta för att ejdern kommer in på den här listan. Och göken - där har vi två svenska karaktärsfåglar som är älskade. Det måste vara en dynamik i detta. Vi måste kunna lyfta in och ut arter i listan.

- Vi måste ha ett förtroende för det skyddssystem vi har, men jag tror att art- och habitatdirektivet håller på att undermineras. Jag tror inte att det är bra i ett långt perspektiv. Men jag tror att kommissionen är livrädd för att öppna art- och habitatdirektivet.

Under våren var journalisten Maziej Zarembas artiklar om det svenska skogsbruket ett hett debattämne. Vad tycker miljöminstern om dem?

- Det var ett oerhört starkt känslomässigt inlägg i en debatt som vi haft i många år i Sverige. Jag själv tror väldigt mycket på frivillighet i systemen för att hantera balansen mellan miljövården och skogsbruket. Vi lär oss hela tiden mer om olika komplicerade samband.

Då kommer du att ha miljörörelsen mot dig, den är inte lika positiv till den där frivilligheten?

- Nej, men som sagt var, jag har sett vad statens tunga hand åstadkom en gång, jag tror inte på… jag tror på mångfald när det gäller de här frågorna.

Hur ser du då på Tysklands politik på solcellsområdet, att subventionera fram en marknad?

- Jag tror faktiskt på det. När det gäller ny teknik måste man ju ibland lyfta den över tröskeln in på marknaden. Med en kombination av regler och standarder, upphandlingar och konsumentinformation kan man får igång processer.

- Jag har ju jobbat mycket med bilindustrin i mitt förra liv, och känt vilken tid det tar, men när man väl får igång den är det som en självgående process. Och nu talar ju bilindustrin med stolthet om att de har fler bilar som ligger långt under gränsvärdena. Visst, mycket återstår men bilindustrins utvecklingsavdelningar arbetar helt klart åt det miljövänliga hållet.

Inom miljörörelsen finns det dem som vill leva nyenkelt, mindre miljöbelastande. Är de ute och cyklar tycker du? De är ju inte inne på marknadslösningar precis?

- Nej, jag tycker att det är väldigt bra att det finns människor som tänker så och vill leva så. Men jag som har en bakgrund som internationell förhandlare i EU och FN kan inte komma till Indiens miljöminister och säga att vi inte accepterar tillväxt. Tillväxt för mig handlar om problemet att fattiga människor i Indien inte har mat och tak över huvudet . De behöver medicin, vatten, kunskap, skolor till barnen. Det är tillväxt för dem. För mig är detta en västerländsk diskussion och det märks så tydligt att vi i västvärlden måste diskutera konsumtionsmönster.

- Diskussionen behövs för att vi ska få det här ramverket för hållbar konsumtion på plats. Jag tror att den kommer att bli basen för en ny Agenda-21-rörelse och det kommer jag att arbeta jättemycket med. Vi måste ha globala överenskommelser, och då måste vi kunna ha en diskussion med G77 och de länderna. Jag sorterar detta i konsumtionsmönster. Jag vill prata om en hållbar tillväxt och arbeta för ett utvidgat BNP-begrepp.

Centern ligger illa till i opinionen, nästan så att kamrat 4 procent sprider oro. Och bland andra så har opinionsinstitutet SIFO visat att partiet har en kluven och svag väljarbas. Hur tacklar partiet läget?

Lena Ek hänvisar till en analysgrupp som arbetar med bilden av partiet nu.

- Det är en process igång. En grupp jobbar under ledning av Gustav Andersson som har en väldigt bra track-record från Stockholm. Det är så kul med hans gäng. De är så otroligt påå.

Ändå tävlar ni med MP?

- Ja, det är klart och jag måste säga att jag hoppas att det går bra för båda våra partier.

Är miljöpolitiken en valvinnare?

- Valvinnare är väl en fråga som kommer fram de sista sex månaderna, miljöpolitiken ligger i en annan grupp. Människor tittar på om man är bra under hela mandatperioden.

Är det tuffare att vara miljöminister i Sverige än att sitta i EU-parlamentet?

- Med de uppdrag jag hade var EU tuffare. Mycket tuffare.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.