Vindkraft inpå knuten

Vi bor på en gård ute i skogen, tyst och mörkt om natten. Vi är positivt inställda till vindkraft, men vi blir kanske grannar med en vindkraftspark och det känns spontant inte bra. Det planeras för 35 snurror, 212 meter höga, den närmaste en knapp kilometer från oss. Hur ska vi förhålla oss, ska vi slåss för att stoppa parken eller bara vänta och se? Mellansverige har inte många tysta platser kvar. Ljudnivåer på mellan 35–40 dB, går det att leva med? Vad händer med tranor, kungsörn, fiskgjuse och fladdermöss?

Stefan Jansson, Vretstorp

SVAR: Energimyndigheten räknar med ett minsta avstånd på 500 meter mellan vindkraftverk och bostadshus. Vindkraftsbranschen tillämpar ofta ett minimiavstånd på 750 meter. På sådana avstånd drunknar merparten av ljudet från turbinbladen i det allmänna vindbruset. En undersökning från Länsstyrelsen i Jönköpings län visar att merparten av länets yta fortfarande är tysta områden (mindre än 40 dB), trots utbyggnaden av vindkraften. Biltrafiken är då ett större hot mot tystnaden.

Rätt placerade är vindkraftverken inget problem för fåglar och fladdermöss, enligt en ny studie från Naturvårdsverket som vi skrev om i SN nr 1/2012. Fåglar följer höjd­ryggar och krön, fladdermöss följer kust­linjer och dras till kullar. Höjdlägen i produktionsskog eller öppna jordbruksslätter är de minst störande lägena med hänsyn till djurlivet.

Vindkraftverken får naturligtvis inte byggas så att de hotar höga miljö- och naturvärden, vilket i praktiken ställer stora krav på samråd med naturvårdsintressena inför lokaliseringen.

Anders Friström, redaktör

Alkylat i tanken

För några år sedan fanns en artikel i Sveriges Natur om alkylatbensin som bränsle till utombordsmotorer där det hävdades att den visserligen ger mindre giftiga avgaser, men att i ett miljöperspektiv var det ingen större skillnad mot vanlig bensin. Hur är det egentligen med alkylatbensinen från miljösynpunkt?

Olof Nordin

SVAR: Ur klimatsynpunkt är det ingen större skillnad. Men alkylatbensin innebär en stor förbättring ur hälso- och miljösynpunkt genom klart mindre andel giftiga utsläpp, exempelvis bensen, från de mindre motorer (gräsklippare, båtmotorer, motorsågar mm) den kan användas i.

EE

Sjuka humlor

Vi har ett humlebo på tomten med mycket aktivitet. Det är stora humlor som har sitt bo under en sten. Nu har humlorna börjar dö och är angripna av vad jag tror är ett kvalster (se bild ovan till höger). Vad händer med boet i fortsättningen?

Kerstin Wickberg Borgh

SVAR: Humlans livscykel börjar på våren när sälgens hanblommor målar landskapet i milda gula färger. Övervintrande drottningar letar då ivrigt efter nya boplatser för att grunda sitt samhälle. På sensommaren kommer hela samhället att upplösas och bara de befruktade honorna, drottningarna överlever vintern. Humlor har flera olika »fiender«, från kemisk ogräsbekämpning till blombristen i landskapet och i den lilla skalan olika parasiter. Minst femton olika kvalster lever på eller tillsammans med humlor. Den drygt millimeterstora Parasitellus fucorum liftar gärna med humle­drottningar. Hundratals kvalster kan sitta som fripassagerare på ryggen av henne och väl framme i humleboet lever de av vax, smådjur och flugägg. Läs mer i Humlor i Sverige av Bo Mossberg och Björn Cederberg.

II

Miljövänlig kosmetika

Jag reagerar på att Bodyshop blandar ihop reklam för sina produkter med etik och miljö­hänsyn, utan att visa på att det är sant. Så här skriver Body Shop på sin hemsida: »Vi är övertygade om att den enda vägen till äkta skönhet är den naturliga vägen … vi ger dig produkter som laddats fulla med vårdande egenskaper för att lyfta fram just din naturliga skönhet och på så sätt uttrycka din unika personlighet. Samtidigt som vi gör det här strävar vi efter att skydda vår vackra planet och de människor som är beroende av den.«

Hur kan kosmetikbranschen bli sanerad från allmänt miljö- och etiksnack som blandas med reklam om hur vacker man blir? Är miljömärkning av produkterna ett alternativ? Givetvis måste jag själv fråga Bodyshop varför jag inte blev vacker när jag använde deras produkter.

Sara Stenhammar, Järfälla

Reklam är knepigt, enligt Konsumentverket ska den bland annat vara saklig och trovärdig. Tycker man att någon reklam är oetisk eller strider mot god marknadsföringsetik kan man göra en anmälan till Reklamombudsmannen. Producenter som är seriösa väljer en oberoende märkning, exempelvis Bra Miljöval eller Fairtrade, för att kommunicera sitt miljöarbete och sociala engagemang. Bra Miljöval och andra seriösa märkningar ställer strikta och fullt transparenta krav som är möjliga att kontrollera till skillnad från företags egna påståenden, som ofta är väldigt luddiga. Vi rekommenderar Bra Miljöval eller Svanen. Bra Miljöval har ett litet utbud av märkta produkter, främst tvålar, schampon och balsam. Svanen har dessutom t ex krämer, tandkräm och deodorant. Se även SN 4/2012.

EE

Blandat par

När jag var ute på en skogsvandring kom jag till en liten sjö. Där såg jag en kanadagås och en grågås som simmade tillsammans, efter sig hade de en liten skock gässlingar. Kan dessa arter para sig eller var gässlingarna »bonusbarn« till någon av gässen?

Jan Berglund, Floda

SVAR: Kanadagås är känd för att bilda hybrider med andra gåsarter. Vanligaste hybriden är mellan kanadagås och grågås. Många dör i ägget men en del hanar kan vara fertila. Kanadagåsen infördes från sitt naturliga utbredningsområde till Kalmarsund på 1930-talet av författaren Bengt Berg.

II

Färga med lavar

Jag brukar färga ullgarn med svamp. Det går ju även att färga med växter, lavar och mossor. Det har jag inte provat än, men skulle vilja. Nu undrar jag hur det är med lavarna? Är alla fridlysta eller finns det någon man kan plocka? Vad jag förstår så är de långsamväxande. Vad gäller för mossor?

Gunilla Haglöf

SVAR: Redan de gamla grekerna använde lavar för att få fram purpurfärg. En av Linnés lärljungar,  PG Westring, var svensk pionjär inom området. I sin bok Svenska lavars färghistoria beskriver han bland annat hur man utvinner tusch ur tuschlaven. Fridlysta mossor och lavar får inte plockas, samlas in eller på annat sätt skadas. Lyssna med din länsstyrelse vad som gäller där du bor.  Eftersom lavar växer mycket långsamt ska man alltid vara varsam och inte plocka för mycket på samma ställe. Det ingår inte i allemansrätten att samla in stora mängder mossor eller lavar till försäljning.

II

Fossilfri kedjeolja

Som nyfrälst cyklist saknar jag information om ett mer miljövänligt alternativ till fossil­oljebaserade smörjoljor. Enligt återförsäljarna ska det sprutas olja, allra helst inkluderande teflon, på kedjan efter var och varannan runda – det blir årligen många ton gift om som hamnar direkt i naturen. Visst måste det finnas bättre alternativ?

Anders Tanger

SVAR:  Din fråga visade sig vara ganska svår att hitta ett bra svar på. Det går att få tag på säkerhetsdatablad för produkter, men där ser man inte alla ingredienser som är med och då är det svårt att bedöma hur bra de är. Vi har hittat en produkt som, enligt säkerhetsdatabladet, ser bra ut, den heter Go och är tillverkad av Pedro’s. Den består av både syntetisk- och vegetabilisk olja och ska fungera bra. Man kan använda rapsolja eller olivolja men får då smörja ganska ofta. Cykel är ett väldigt bra alternativ för miljön, oavsett vilken olja man använder, men det behövs förmodligen lite produktutveckling även här.

EE

Insektsundran

Detta fick jag syn på i juli (bilden) på min trädgårdsvattenkanna. Vad är detta och vad händer? Den humleliknande insekten var väldigt stor och flög iväg med sitt »byte« (eller vad)?

Hilda Rognås, Lödöse

SVAR: Det är en rovfluga, familjen Asilidae, troligen en art i släktet Laphria. Ett hårigt rovdjur som jagar och fångar flygande insekter t ex skalbaggar som på bilden. Bytet sugs ut med flugans sugsnabel. Nedre delen av huvudet har en mustasch som skyddar ögonen från ett kämpande bytesdjur. ­Larverna lever på dött växtmaterial.

II

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.