Het vinterintervju

Egentligen borde vi ju intervjuat självförsörjargurun Stefan Sundström när värmen kommit. När odlingssäsongen är i full gång. I stället slingrar jag mig ut på Ekerös glashala vägar till ett torp där trädgården ligger begravd under snön.

Men inne i storstugan stiger temperaturen medan vi pratar och fikar. Plötsligt flyger Stefan upp: ”oj, måste strypa draget.”

Glaset på kaminens lucka är spräckt i kanten. Stefan skrattar lite förläget och berättar att han experimenterar med biokol.

Artikel 2013-2

Egentligen borde vi ju intervjuat självförsörjargurun Stefan Sundström när värmen kommit. När odlingssäsongen är i full gång. I stället slingrar jag mig ut på Ekerös glashala vägar till ett torp där trädgården ligger begravd under snön.

Men inne i storstugan stiger temperaturen medan vi pratar och fikar. Plötsligt flyger Stefan upp: ”oj, måste strypa draget.”

Glaset på kaminens lucka är spräckt i kanten. Stefan skrattar lite förläget och berättar att han experimenterar med biokol.

– Man kan säga att jag använder kaminen som kolmila, det är inte min sambosågladöver. Det blev lite förvarmt.

Förklaringen är en alldeles egen liten uppfinnarhistoria. Stefans ”minikolmila” är en järnkonstruktion för malda kvistar och grenar som står på verandan. Förbränningen sker utan syre och slutprodukten blir biokol som kan blandas med jord för att öka bördigheten, lufta och binda koldioxid. I första försöken blev det en rejäl gaslåga som stod rakt upp i kaminen.

– Nu har jag fått hjälp med konstruktionen. Men det är bra attsätta in den i kaminen för att inte värmen ska gå till spillo. Jag tror faktiskt jag är först med den idén, tidigare har man gjort sånthär utomhus. Johan Ehrenberg har tagit fram tio exemplar av en prototyp för tillverkning.

Ett litet lager med biokol står nere i växthuset och väntar på att blandas med jord. Men först måste den mättas med kväve. Man kan till exempel blanda med hästgödsel.

– Men det enklaste är att pissa på det …

Mats Hellmark

 

Avgifter minskade trängseln i Stockholm

FÖR TJUGO ÅR SEDAN * Hösten 1992 lanserades Dennisöverenskommelsen om trafiken i Stockholm. En ring av motorvägar runt staden skulle finansieras av biltullar i innerstaden. Det var en uppgörelse mellan Folkpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna.

Motståndet mot Dennis­paketet blev starkt. Naturskyddsföreningen i Stockholms län arbetade hårt med frågan, bland annat inom nätverket Ur tid är leden. En del i arbetet var att ta fram ett alternativ till biltullarna.

I april 1994 presenterade föreningen det första svenska förslaget till trängselavgifter. De skulle minska köerna i rusningstid och göra nya motorvägar onödiga. Alla fordon skulle utrustas med transpondrar för automatisk debitering, det skulle finnas flera avgiftszoner inne i staden och intäkterna skulle investeras i ny kollektivtrafik. En del skulle dock återbetalas, lika för alla, till invånarna i Stockholms län.

Dennispaketet skrotades redan 1997. Men trängselavgifterna debatterades livligt i Stockholm under de följande tio åren. 2006 genomfördes ett fullskaleförsök under sju månader och därefter en lokal folkomröstning i frågan, 51 procent röstade för. Sedan 2007 finns trängselavgifter i Stockholm och de ifrågasätts av få.  Nyligen har de också införts i Göteborg.

Det avgiftssystem som infördes är enklare än det Naturskyddsföreningen föreslog. Essingeleden är undantagen och det finns inga avgiftssnitt inne i staden, bara i en ring runt om. Men det har ändå minskat trafiken permanent med cirka 15 procent. Intäkterna går tråkigt nog dock inte till att finansiera kollektivtrafiken, utan till det stora motorvägsbygget Förbifart Stockholm.

Magnus Nilsson, dåvarande länsförbundsordförande, var drivande i frågan.

Anders Friström

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.