Midjesmal flygare

NATURFRÅGOR * Varför är getingen så smal om midjan? Och vem gjorde spåren i snön? Läs svaren på dessa och andra frågor här. Du är välkommen med egna frågor och insändare.

Artikel 2013-2 Mats Hellmark

Vackra flugor i komposten

De här kröp omkring i vår kompost i september. De var stora som spyflugor, ganska loja och mycket förtjusta i kronärtskocksfjäll. Ingen vi känner har kunnat säga vad det är och de finns inte med i vår fina insektsbok.

Karin Larsén, Blentarp

Du har fotat den vackra gulfläckiga flugan, Mesembrina meridiana. Man kan hitta den på spillning men också på trädstammar eller på marken. Jag brukar se den i min mors trädgård i Sörmland när den suger nektar från strätta (Angelica sylvestris) och stjärnflocka (Astrantia major). Äggen lägger flugan i ko- eller hästspillning, där larverna sen utvecklas. Det finns 100 000 olika arter av flugor i världen, från tse tse-flugan till husflugan. I Sverige har vi nästan 5 000 olika arter. Gulfläckig fluga hör till samma familj som husflugan (Muscidae).

II

Mystiska spår i januarisnön

Jag undrar vad är det för mystiskt djur som lämnat dessa spår i snön. Bilden är tagen i januari i Roslagen.

Beata Walczak Larsson, Uppsala

Utrymmet mellan snön och marken kallas det subnivala rummet (sub = under, nival = snö). Här är temperaturen jämn, sällan under noll grader, och det finns gott om saftiga rötter och frön av olika växter och en del aktiva insekter och maskar. Olika smågnagare (sorkar, möss, näbbmöss) gör sina gångsystem under snötäcket genom att gnaga av vegetationen bit för bit. Där kan de också bygga sina vinterbon. När snön smälter på våren kan man se delar av gångsystemen med jordvallar, avbitna grässtrån och tunnlar och vinterbon. När snötäcket är tunt blir sorkarnas gångar synliga i snön just som din bild visar. Jag gissar på att det är en åkersork som gjort spåren.

II

Svartgult varnarför sticket

Hur blev getingen som de är i dag? Varför ser de ut som de gör och varför beter de sig som de gör?

Nina, Uppsala

Urban Wahlstedt, expert på getingar, berättar bland annat att förfäderna till midjesteklarna (dit dagens getingar hör) förmodligen hade en tjockare midja och fler vingribbor och därför var sämre flygare. Individer med smalare midja och färre vingribbor hade mer framgång i jakt, de var mer lättrörliga och bättre flygare vilket successivt förändrat urgetingen till den skickliga jägare vi ser i dag. Moderna getingar kan vika ihop sina vingar på längden som en solfjäder. Svart-gult är kontrastrika färger som syns bra och uppfattas som varningsfärger av fåglar.  Getingar sticks om de kommer i kläm men också om de känner att boet (larverna) är hotade. Boet är en ömtålig konstruktion och därför behöver de ta till hårdhandskarna. Läs mer i Nationalnyckeln, bandet om getingar och myror, där Urban är en av författarna. I år kommer också Urbans bestämningsnyckel till de svenska arterna i Entomologisk tidskrift.

II

Bärsaft som flygbränsle

Sommaren 2012 såg jag något ovanligt: getingar som sög ut innanmätet ur svarta- och röda vinbär samt jordgubbar. Kvar blev bärens ytterhöljen. Varför gör de så? Jag är 68 år och har aldrig sett något sådant tidigare.

Millan Axell

Getingar är rovdjur som fångar flugor och andra insekter och tuggar sönder dem för att mata sina egna larver. Som flygbränsle och energidryck söker vuxna getingar sötsaker, nektar, honungsdagg (från bladlöss) och frukter och bär av olika slag. Getingen har bitande mundelar men också en kort, bred tunga som de använder för att slicka i sig nektar.

II

Skicka dina natur- och trädgårdsfrågor till: mats.hellmark@naturskyddsforeningen.se

Frågorna besvaras av Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.