Sveriges skogar skyddas allt för långsamt

Inblick * Hur ska gammal biologisk värdefull skog skyddas? Regeringen har testat en ny metod som lägger ansvaret på skogsägarna. Resultatet så här långt pekar på få skyddade hektar och höga kostnader.

Artikel 2013-2 Roger Olsson

Naturskyddsföreningen ­säger att cirka fyra procent av vår skog är formellt skyd­dad. Hälften av det skyddade är fjällnära skog. Sett till skogen i övriga Sverige är bara cirka två procent skyddad. Därtill kommer frivilligt skydd. En välvillig tolkning hamnar då på att åtta-nio procent är skyddad.

Som alltid när det gäller statistik är det hårda tag om vilken siffra som ska vara den sanna. Häromåret beslutade fn att varje nation bör skydda 17 procent av sina naturmiljöer. Det officiella Sverige, regeringen och myndigheter som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverk, anser också att det återstår mycket innan vi nått fn-målen. Vi är ungefär halvvägs.

 

NATURSKYDDSFÖRENINGEN har i decennier velat öka takten. Men det går trögt, till och med trögare än vad myndigheter och riksdag vill.

Enligt riksdagens miljömål skulle 400 000 hektar skog med höga naturvärden skyddas under åren 1999–2010. Det blev ungefär 330 000 hektar. Varken pengarna eller länsstyrelsernas personalresurser räckte till.

Vad göra?

 

I KANSLIHUSET kom man fram till att det gammelskogen och dess hotade arter behövde var en ny arbetsmetod.

Det handlar om Kompletterande metoder för skydd av värdefull natur, förkortat Komet. Enkelt uttryckt innebär Komet att initiativet flyttas över till markägaren. Först när en skogsägare anmäler intresse för att naturskydda en del av sin skog kan myndigheterna agera.

Komet infördes på prov i fem områden i landet år 2010. Försöket ska pågå till 2014, med utvärderingar varje år. De två som hittills kommit är, bakom försiktiga myndighetsformuleringar, förödande. Vilket inte borde vara en överrask­ning för någon, eftersom det förutsågs av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. De båda myndigheterna utredde metoden, och i sin redovisning till regeringen skrev de att den riskerar att försena arbetet med att nå miljömålen och att kostnads­effektiviteten troligen kommer att försämras.

Tidigare hade naturvårdsmyndigheterna bara att hålla sig till den nationella strategin för skog, som beskrev hur målet 400 000 skyddade hektar skulle nås. Utifrån en kartläggning skulle myndig­heterna prioritera för att systematiskt skydda de mest värdefulla skogarna.

Nackdelen med det arbetssättet är att skogsägare titt som tätt får oväntat besök av statliga tjänstemän med reservatsplaner i portföljen. Sådant skapar lätt dålig stämning och har varit en källa till konflikter.

Det är just det problemet Komet fokuserar på.

– Naturligtvis är det bra om skogsägarna blir mer positiva till naturvård, säger Naturskyddsföreningens vice ordförande Karin Åström. Men det får inte ske till priset av att det går långsammare att skydda värdefulla skogar.

Det är dock precis vad som hänt. Efter två och ett halvt år hade 480 hektar skyddats inom Kometprogrammet.  Om skogsskyddet skulle bedrivas i denna takt över hela landet skulle 2010 års arealmål nås först 2025.

När Komet infördes fick myndigheterna inte längre ta initiativ till nya reservat i skogen (utom om stora naturvärden hotas akut). Däremot kunde de jobba vidare på det gamla sättet med de skogsreservat som redan var på gång. Fram till april 2012 hade det arbetet gett nästan fem gånger mer skyddad skog än Komet i testområdena.

De områden som skyddas inom Komet är dessutom i genomsnitt mindre än skogsreservat som inrättas på det gamla sättet, och naturvärdena är lägre. Kostnaden per skyddad hektar är däremot nästan 50 procent högre. Det handlar bland annat om kostnader för information till skogsägare och dyrare handläggning. Det är nästan lika mycket arbete att bilda ett litet naturreservat som ett stort.

 

DET UTFALLET är ingenting som bekymrar skogsägarna.

– Vi ser mycket positivt på Komet, säger Gunnar Lindén, naturvårdsansvarig på lrf Skogsägarna. Det bidrar till att markägarna får en mer positiv inställning till naturvård, och det kan vara viktigt också i andra sammanhang, inte bara i skogen.

Gunnar Lindén menar också att det är för tidigt att dra slutsatser om vad Kometprogrammet kan ge. På den punkten får han i viss mån medhåll av dem som arbetar med Kometprogrammet på länsstyrelserna. 

– Jag tror nog att arealerna kommer att öka framöver, säger Tord Wennerblom på länsstyrelsen i Västra Götaland.  Det beror på att vi börjar gå i mål med många av de intresseanmälningar vi fick när programmet inleddes. I Dalsland räknar vi med att skydda 120 hektar under 2013, jämfört med 35 hektar totalt hittills.

 

INGVAR ARVIDSSON, som arbetat med naturvård i Dalsland sedan 1970-talet, bland annat som kretsordförande i Naturskyddsföreningen, skrattar åt siffran 35 hektar.

– Det är ju ingenting. Komet är ett stort fiasko. Det har gett ett enda naturreservat och jag tror det är det minsta i Dalsland, knappt tre hektar.

– Som tur är har länsstyrelsen jobbat på med gamla reservatsärenden, annars hade det inte hänt någonting. Det fanns ett visst intresse hos skogsägarna i början, men jag ser ingenting av det nu. Det vill till massiva informationssatsningar om man ska få fart på det.

Myndigheterna tror dock på en tempoökning. De fem kometområdena räknar med att skydda 770 hektar skog i år, alltså betydligt mer än under de två och ett halvt år som gått sedan starten. I Kronobergs län, som i sin helhet ingår i Komet, räknar man med bättre fart. Elisabet Ardö på länsstyrelsen i Växjö lyfter fram programmets fördelar:

– Stämningen blir betydligt mer positiv när man jobbar med frivillighet, och det spiller över på naturvårdsarbetet i stort. De konflikter vi haft med markägare kring reservatsbildning har ibland kostat mer än de smakat.

Samtidigt bekräftar Elisa­bets kollega Elin Åkelius utvärderingarnas bild av Kometprogrammets tillkortakommanden.

– Vi skyddar områden som vi inte skulle prioriterat annars, områden med lägre naturvärden. Och det blir svårare att få till större naturreservat, områden som berör flera markägare.

Tord Wennerblom på länsstyrelsen i Västra Götaland har svårt att se att stora reservat på kanske 30 eller till och med 100 hektar bildas utifrån markägares intresseanmälningar.

– Och det är ett problem, för alla naturvårdsbiologer vet ju att stort är bra.  Jag tror också att Komet kommer att förbli dyrare per hektar.

Han tror inte att Komet­programmet kommer att kunna ersätta det gamla sättet att arbeta med skogs­skydd fullt ut.

Kanske är det så att båda metoderna behövs. Det anser i alla fall Naturskyddsföreningen. Karin Åström påpekar att Komet lanserades som en kompletterande metod.

– Men som försöket är utformat är det i praktiken den enda metod myndigheter­na får använda. Det gör att det inte går att utvärdera Komet i förhållande till andra metoder.

 

DEN UTVÄRDERING av Komet­programmet som Natur­vårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Skåne gjorde förra året bedömer att det vore olämpligt att införa Komet som enda metod i hela landet, eftersom nackdelarna är större än fördelarna. Om Kometprogrammet utvecklas positivt ser man däremot en kombination av Komet och det gamla, strategiska och myndighetsstyrda arbetssättet som en möjlighet. Man påpekar dock att det kommer att kosta, uppskattningsvis 60 miljoner kronor per år. Om inte staten skjuter till extra medel för detta får pengarna tas ur reservatsanslaget. I så fall försvinner pengar som skulle räckt för att skydda sådär 800 hektar skog.

På den politiska nivån tycks det däremot inte råda någon tveksamhet om metoden. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson talar utan reservationer om Komet som en förstärkning av ansträngningarna att bevara skogens biologiska mångfald. Det gjorde han i riksdagen senast i somras. Och hans parti ser ingen anledning att vänta tills Kometförsöket är genomfört och utvärderat nästa år.

Komet – den nya lösningen

 

Genom en satsning på information till berörda markägarna hoppas myndigheterna få in intresseanmälningar för att bilda naturreservat eller sluta naturvårdsavtal och införa så kallade biotopskyddsområden. Metoden kallas för Komet  som står för Kompletterande metoder för skydd av värdefull natur. Komet har testats i fem områden:

1 Västerbottens kustland
2 Södra Hälsingland
3 Dalsland
4 Kronobergs län
5 Östra Skåne

Om skogs­skyddet skulle bedrivas i denna takt över hela landet skulle 2010 års areal­mål nås först 2025.

Citat

 ”Utöka Komet­programmet, så att det omfattar hela Sverige”

Landsbygdsminister Eskil Erlandssons och centerpartiets inställning till Komet står att läsa på partiets hemsida

”Komet är ett stort fiasko. Det har gett ett enda naturreservat och jag tror det är det minsta i Dalsland, knappt tre hektar.”

Ingvar Arvidsson, Naturskyddsföreningen, Dalsland

Komet,en jämförelse

Diagrammen härintill visar en jämförelse mellan Kometprogrammet och det tidigare myndighetsstyrda sättet i försökslänen.  Komet har hittills visat sig vara både dyrare och långsammare och skyddar inte i samma omfattning skog som har högst skyddsvärden. 

4 procent.

Räknar man med de skyddade skogarna i fjällområdet är fyra procent av landets skogar formellt skyddade. Till detta kan läggas 5 procent i frivilliga av­sättningar inom skogs­­certifieringen. Detta skydd är dock inte långsiktigt säkrat och områdena byts ofta ut och växlas mot varandra. återstår för att nå FN:s Nagoyaavtal som fastslår att 17% av landets naturmiljöer ska skyddas.

2% skog utanför fjällvärlden är skyddad.

2% Bara två procent av Sveriges skogar utanför fjällområdet har formellt skydd.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.