Mjölkbonde från barnsben

Mjölkbonde ville hon bli redan som liten och med det ekologiska tänket föll helheten på plats för Veronica Svenzén. Sporren är att producera lika mycket mjölk som konventionella gårdar bara på det som gården odlar.
Slutet kretslopp ger mest – både för gården och naturen.

Ekobonden Veronica Svenzén har 70 kor som till största delen lever på foder från de egna markerna.

Foto:

Thron Ullberg
Artikel 2013-4 Mats Hellmark

Den tilltagsnaste kon kikar försiktigt ut genom ladugårdsdörren som Veronica Svenzén baxat upp. Det tar en stund innan lunken över gårdsplanen nedåt hagarna kommer igång. De flesta stannar och spanar in mig - utbölingen bakom repet - så där intensivt och ohämmat som bara kor och riktigt små barn kan.

– Det brukar gå långsamt. Man får beväpna sig med tålamod, konstaterar Veronica.

Nej, de 70 mjölkkorna på Nöbble gård i Rockneby strax norr om Kalmar gör sig ingen brådska. De vet att ett par hundra hektar frodig försommargrönska väntar lugnt på dem runt gården. Annat var det i mitten av april när porten gick upp efter en lång och mörk vinter.

– Vid första släppet skuttar de rejält. Det måste kännas härligt! I år låg snön kvar i skuggiga åkerkanter. Det har nog aldrig hänt förut.

Sista kon har masat sig förbi och vi får sätta fart längs allén för att öppna upp över en grusväg längre bort.

För många människor är yrkesvalet komplicerat. Något man mödosamt söker sig fram till.

Så var det aldrig för Veronica. Hon visste direkt.

Det finns en bild i familjealbumet där hon står uppe i kornas foderbord på morföräldrarnas gård utanför Tingsryd. Hon är inte mer än två år och mormor Wivien håller henne i armarna.

– Korna var mitt stora intresse redan då, det var dem jag skulle hålla på med. Så var det bara.

Hon gick lantbruksgymnasium i Ingelstad utanför Växjö och arbetade sedan på olika gårdar. Maken Lennart träffade hon genom Lrf. Då jobbade hon på en stor robotgård i Skåne. När hon flyttade in hos honom på Nöbble köpte hon med sig en av korna som hemgift.

– Hon hette Bollarmir och skulle slaktas eftersom hon inte fungerade bra där. Här blev hon en av våra bästa kor.

Bollarmir finns inte kvar, men hennes barn och barnbarn går i den brun-svart-vita koraden som fortsätter över grusvägen, ned mot vad som ser ut som en liten sjö intill en åkerholme med gamla lövträd.

Landskapsvyn är vacker, men tillfällig. Vattensamlingen har skapats av ymnigt regnande och en igensatt dränering.

– Vi lär få ta roddbåt ut för att fixa det, säger Veronica och låter inte särskilt bekymrad.

Värre var det när åkern bredvid fick påhälsning av en vildsvinsflock i slutet av april. Det räckte med en natts bökande för att förstöra en tredjedel av gårdens rapsareal.

Vildsvin är ett ökande problem, och Veronica skjuter gärna av djur om tillfälle ges. Men oftast krävs det vakjakt som är svår att kombinera med småbarn och mjölkkor.

– Om jag sitter på pass under natten är det tufft att stiga upp vid fyra för att mjölka, och sedan vara pigg och glad hela dan …

Lennart har plöjt upp och sått in åkerböna där djuren bökade, men det blir ett avbräck i gårdens produktion av foderpellets och ekologisk rapsolja – produkten som satt Nöbble på den kulinariska kartan.

På vägen tillbaka till gården stannar vi och tittar på maskineriet som tickar ut små pelletsbitar samtidigt som olja pressas ur de små svarta fröna. Oljan säljs i tre smakvarianter: naturell, citron och sommar (timjan, vitlök och rosépeppar). En till är på gång inom kort. Med lansering i teve.

– För några veckor sedan fick jag reda på att vi ska vara med i tv4s program Sveriges skönaste gårdar och laga mat. Men då måste vi skapa en ny smak, så nu håller vi på och testar. Jag vet inte om det mest är kul eller läskigt. Förra veckan var de här och filmade blommande raps.

RAPSOLJAN ÄR BARA en liten del av företaget, som förutom mjölkkorna innehåller maskin- och skogsentreprenad, vindkraft, skogsbruk och försäljning av spannmål och proteinfoder. Men den säljer allt bättre och känns spännande som produkt eftersom gården har kontroll över hela kedjan: från odlad raps till flaska i butiken. Oljan finns i många butiker i området, men också i delikatess- och gårdsbutiker så långt bort som Göteborg.

– Mjölken är mer anonym, den försvinner in i Arlas förpackningar. Skulle jättegärna sälja min mjölk direkt till Konsum i stället, säger Veronica.

Alla mjölkbönder känner av prispressen, även om de ekologiska har det något bättre än konventionella. Marknaden har blivit än tuffare med kedjornas egna varumärken som satsar på att sänka prisnivån ytterligare.

Själv funderar hon en del över hur konsumenterna tänker. Trots att många oroar sig över gifter i maten slår det bara ibland igenom i handling. Händelser som hästköttskandalen påverkar, men mest tillfälligt. När Barometern skrev om neonikotinoider, bekämpningsmedlen bakom bidöden, pratade många med henne i affären.

– Man kan inte köpa någonting längre, sa en dam. Jodå, du kan handla precis vad du vill så länge du väljer ekologiskt. Så lätt är det att slippa gifterna, sa jag.

NÄR VERONICA KOM till Nöbble 2001 var gården ekologisk sedan sex år tillbaka, den första som ställde om i området.

– Jag hade alltid tyckt att miljö och natur var viktigt, men inte funderat så mycket över konventionellt eller ekologiskt. När jag kom hit kändes det självklart. I dag är det nog jag som driver på mest med miljötänket.

Det handlar inte om renodlad idealism, även om hon tycker att det ekologiska jordbrukets förmåga att bidra till miljömål som biologisk mångfald och djurvälfärd är viktiga. När gården satsar på vindkraft och biogas går ekonomi och ekologi hand i hand. Och bikuporna man placerar i rapsfälten ger miljönytta, men också högre skördar. Upp till 20 procent enligt studier som Veronica läst.

– Totalt odlar vi nästan 300 hektar på gården, så vi är gott och väl självförsörjande. Periodvis klarar vi oss helt på hemproducerat proteinfoder och behöver inte köpa koncentrat med soja. Det blir ett slutet kretslopp – och billigare.

Målet är att producera mjölk enbart på det som odlas runt husknuten och ändå matcha konventionella gårdars nivåer.
I snitt mjölkar en av gårdens kor 9 000 liter per år.

– Jag tror verkligen att ekologiskt är framtiden, vi kommer inte att kunna hålla på med bekämpningsmedel och handelsgödsel på dagens nivå. Dessutom händer det jättemycket inom växtförädling och teknik som kan höja avkastningen.

Vi fortsätter upp mot den stora gula mangårdsbyggnaden i änden av gårdsplanen. På andra sidan staketet finns stora lövträd och lite vildvuxna gräsmattor. Klipparen är trasig och service har inte hunnits med. Men huset går i finaste bondbarock, byggt 1678. Kökets väldiga spishäll är original, med fungerande bakugn och allt.

När paret tapetserade om för några år sen hittade de ett helt lager med brev och räkenskaper från tidigt 1700-tal som klistrats upp för att skapa en jämn yta att kalka på. Det fick sitta kvar orört under en gipsskiva.

– En sådan här miljö känns det mest som att man lånar, förvaltar till nästa generation. Det är så många som bott här och alla har satt sina spår.

Elvaåringen Sunniva släntrar in i mjuk grå onepiece. Hon är lite sjuk och hemma från skolan. Familjen har två barn till, Alvin, 10 och Helge, 3. Precis som Veronica själv en gång växer de upp mitt i en vardag av kor och jordbruk.

Känner de samma sug som du?

– Neeej, det tror jag inte. Inte de äldsta i alla fall. Men kanske Helge. Han tröttnar aldrig på att följa med i lagården eller i traktorn. Han kan nog också ha bonden i sig …

Milstolpar:

1979 Tvååriga Veronica är redan stammis ute hos korna. Här med mormor i foderbordet.
1996 Examen på lantbruksskolan Ingelstad i Växjö.
2001 Träffade maken Lennart och flyttade till Nöbble gård med kon Bollarmir i bagaget.
2011Invald i styrelsen för Ekologiska lantbrukarna. Hon är ordförande i distriktet Kalmar-Öland.
2012 Sköt sin första älg, en rejäl fjortontaggare som imponerade på jaktlaget. ”Och det ska inte bli den sista!”
2013 Debut som tv-kock. Spelar in för tv4s tävlingsprogram Sveriges skönaste gårdar. Hon och maken Lennart ska göra något hemligt med utgångspunkt i gårdens egen rapsolja. Programmet sänds i början av 2014.

Ur Veronicas blogg: ekolantbruk.se
11/2-13 (Hästlasagne i jakten på den billiga maten)
För många människor sätts inte kvalitén i första rummet utan det ska vara billig mat. Då tycker jag att man får vara beredd på att det ibland uppdagas sådant här. Eller vad tycker du??

26/2-13 (Fullspäckad dag)
Vi fick en kvigkalv förra veckan som bara är så söt. Hon är väldigt mycket vit och har en väldigt vacker svansföring. En riktig liten dam. Pratade lite extra med henne i dag.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.