När lossnar det för ekomaten?

Fortfarande utgör ekologisk mat bara några få procent av livsmedelsförsäljningen, men en miljon svenskar säger sig vilja köpa mer ekomat. En del kommuner går före och köper en stor andel ekologiskt till skolor och dagis.

Artikel 2013-4 Michaela Lundell

En Ica-handlare i Nyköping valde att skylta sina konventionellt odlade bananer på ett okonventionellt sätt. ”Besprutade bananer”, kallade han dem, och försäljningen av de dyrare ekologiska och rättvisemärkta bananerna tog genast fart.

Tilltaget kan ses som ett enkelt sätt att försöka råda bot på det ”informationsunderskott” som i branschen sägs vara en av anledningarna till att vi svenskar inte köper mer ekologiskt än vi gör.

För även om försäljningen av ekomat ökat enormt utgör den fortfarande bara cirka fyra procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Även om man lägger till den ekologiskt producerade mat som av olika anledningar inte är certifierad blir siffran inte särskilt imponerande. Och förra året mattades den tidigare så höga ökningstakten av.

Hos Coop, som har det största utbudet av ekoprodukter och säljer störst andel ekologiskt av alla stora livsmedels­kedjor i Sverige – drygt fem procent – minskade till och med försäljningen i kronor räknat.

På ekonomispråk skulle man kunna säga att marknaden har stabiliserats. De som är otåliga och vill att ekomaten ska stå för en betydligt högre andel av våra matinköp än några få procent tycker i stället att ”det står och stampar”.

Frågan är: vad beror det på, och hur ser framtiden ut?

– Det här är nog bara en platå. Utvecklingen går ofta i trappsteg och jag tror att vi snart kan ta nästa kliv, säger Maria Smith, som är chef för miljö och socialt ansvar på Ica Sverige.

Enligt Ekoweb, som sammanställer marknadsstatistik över ekomat, var förra året väldigt lugnt vad gäller kampanjer och nya innovativa produkter. Varorna exponerades inte särskilt väl i butikerna och personalen fick inte mycket utbildning. Även för ekologiskt gäller marknadens vanliga villkor att ”aktivitet föder försäljning”.

Andra skyller på lågkonjunkturen och att miljöfrågor inte fick tillräcklig uppmärksamhet i samhällsdebatten. Det finns också en stark trend för närproducerat, som ibland hamnar i motsats till ekologiskt.

Något som skett, och som väntas fortsätta, är att andelen eko-märkta emv (livsmedelskedjornas ”egna märkesvaror”) ökat. Eftersom de är prispressade måste större volymer säljas för att värdet av försäljningen ska bli densamma. Förra året ökade den totala försäljningen av ekologiskt i kronor räknat med drygt tre procent, vilket var en besvikelse för branschen. Men om man räknar i volym ökade den åtminstone dubbelt så mycket.

Skillnaden är också stor mellan olika varor. Medan mejerivaror, som utgör en tredjedel av hela ekomarknaden, minskade förra året, ökade försäljningen av till exempel nötter och färska kryddor. Kött som packas centralt ökade med hela 58 procent och julskinkan slog rekord. Men fortfarande utgör ekologiskt kött bara någon procent av den totala köttförsäljningen.

 

KÖTT HÖR TILL de varor där prisskillnaden för att få ekologiskt är som störst, och det anses därför särskilt konjunkturkänsligt. Tidigare har också små och ojämna leveranser varit ett problem. Nu, när sortimentet är större, beror det på butikspersonalens engagemang om vi får köttdiskar som lyfter fram de ekologiska alternativen.

Men Maria Wivstad, föreståndare för Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges Lantbruksuniversitet, påtalar också den svenska dubbelmoralen:

– Häromdagen såg jag importerad oxfilé för 89 kronor kilot. Det finns inte en chans för svensk köttproduktion, med det djurskydd vi har – än mindre för svensk ekologisk köttproduktion – att matcha det. Vi vill att våra djur ska ha det väldigt bra, men utan att blinka köper vi kött från djur som haft det förfärligt, säger hon.

Vem är det då som trots allt lägger sina slantar på ekologiskt och vad är det som avgör hur vi väljer i butiken?

Hon, för det är oftast en hon, är välutbildad och ung, vilket ju bådar gott för framtiden. Hon bor också oftast i en storstad och inkomsten spelar mindre roll än utbildning och engagemang.

– Studentområden har en mycket bra försäljning av ekologiskt, säger Åsa Domeij, miljöchef på Axfood, som förra året gick mot strömmen bland de stora kedjorna och ökade sin ekoförsäljning med tolv procent.

– Jag kan tänka mig att engagerade studenter köper ekologiskt på ett ekonomiskt sätt. De köper kanske bara små köttportioner eller är vegetarianer, och väljer den billiga eko-maten.

Vilka beslut vi tar i butiken handlar mycket om gammal vana, och även om en stor del av svenskarna i olika enkäter svarar att det är bra och viktigt att välja ekologiskt, är det betydligt färre som sedan faktiskt gör det. Kriterierna ”god”, ”nyttig” och ”billig” rankas alla högre än ”ekologisk”, när vi väl står där och väljer.

Men nu vill branschen få igång ekomatsförsäljningen ordentligt. Bättre kommunikation mot kunderna – med storytelling kring olika produkter, så att man förstår vilket mervärde man får för pengarna, påverkan på politiker och bättre samarbete mellan olika aktörer ska få oss att köpa mer ekologiskt. 20 procent till 2020, är kontrollorganisationen Kravs nya, ambitiösa mål.

– Vi vet att det finns en miljon svenskar som säger att de gärna vill köpa mer Kravmärkt. De är nyfikna på oss och det är dem vill vi nå, säger Kristin Cooper, pressansvarig på Krav.

Arla vill fördubbla sin försäljning av ekologisk mjölk, Löfbergs siktar på att allt kaffe de säljer ska vara certifierat inom tre år, Malmö stad har målet att all mat som serveras av staden ska vara ekologisk 2020 … Listan på aktörer som nu agerar kan göras lång.

I Sverige sneglar alla aktörer mot Danmark. Där är andelen ekologiska livsmedel dubbelt så stor som här, och de har också en stor export av ekologiska varor.

Receptet bakom framgången sägs vara att man samlats i en gemensam organisation, Organic Denmark, och att staten tagit ett större ansvar. Organic Denmark får hundratals miljoner kronor i statligt stöd och landet har också ett mycket högre mål för den offentliga sektorn: 60 procent av maten i offentliga storkök ska vara ekologisk till 2020. I Sverige ligger målet fortfarande kvar på 25 procent.

När föreningen Krav bildades 1985 kallades ekologisk odling för ”alternativ”. Nu vill de ekologiska producenterna inte kalla sig ”alternativa” längre. Istället för att definiera sig i förhållande till det konventionella, har det blivit viktigt att beskriva vad de själva är och står för.

Även Naturskyddsföreningen, som under våren gav ut rapporten ”100 % ekologiskt?” vill vända på begreppen.

– Att inte välja ekologiskt är också ett val. Men det valet visas aldrig. Nu har vi en kampanj mot det ologiska i det o-ekologiska där vi sammanställt alla nackdelar med den konventionella odlingen, säger Emelie Hansson, sakkunnig i mat och jordbruk på Naturskyddsföreningen.

– Vi vill få det ekologiska valet att bli det naturliga, att bli mainstream, och oekologiskt att vara alternativt, säger hon.

 

2006 BESLUTADE riksdagen att andelen ekologiska livsmedel
i offentlig sektor skulle vara 25 procent till år 2010. 2010 var målet inte nått, och något nytt formulerades inte, men det gamla anses ligga kvar. Förra året hade 35 kommuner och landsting nått målet. Några kommuner arbetar mycket aktivt och har ställt upp egna, avsevärt högre mål, medan andra släpar långt efter.

I toppen av ”ekomatsligan” ligger Borlänge, Södertälje och Lund, som köper in runt 45 procent ekologiska livsmedel. De flesta kommuner och landsting får ingen ekonomisk kompensation för att köpa ekologiskt. I framgångskommunerna har de löst det genom att minska mängden dyrt kött och öka mängden billiga grönsaker.

 

DET OFFENTLIGA STÅR för 17 procent av den totala ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige. Och det ökar sin andel mycket snabbare än till exempel dagligvaruhandeln eller hotell och restaurang. Förra året ökade inköpen med 18 procent jämfört med året innan.

– Målen för offentlig upphandling är ett mycket viktigt sätt att stimulera den ekologiska marknaden. Det ger en långsiktig, stabil grund som gör att lantbrukarna vågar satsa mer, säger Paula Cederberg, kommunikatör hos Ekologiska lantbrukarna.

Ekomatcentrum konstaterar i sin senaste sammanställning att mycket av det som köps in är importerat från andra länder. Det gäller även frukt och grönsaker som vi skulle kunna producera i Sverige.

 

SYSTEMBOLAGET SÅLDE förra året ekologiskt för över en miljard kronor, vilket enligt Ekoweb är mer än en tiondel av hela den svenska ekomarknaden. Men efter flera år av stora försäljningsframgångar har utvecklingen vänt.

Nu satsar Systembolaget på att lansera nya produkter för att få upp försäljningen igen. Särskilt viktigt är det att hitta nya ekoviner som kan säljas som bag-in-box, eftersom en väldigt stor del av vinförsäljningen sker i den formen.

Vindruvor hör till de varor som Naturskyddsföreningen pekar ut som allra viktigast att välja ekologiskt av, eftersom konventionellt odlade är så hårt besprutade, vilket drabbar både odlare och konsumenter. Vin och russin går lätt att få tag på, men med färska druvor är det svårare.

– Hittar man inte ekologiska druvor är det bättre att välja en annan frukt, råder Emelie Hansson, på Naturskyddsföreningen.

– Det är också en del av charmen, att man får vänta tills de ekologiska druvorna skördas, och då kan man ha fest! säger hon. Hellre äta de dyrare, ekologiska druvorna mer sällan, än de billiga, hårt besprutade ofta.

 

Namnskyddat ord

Sedan juli 2010 är det obligatoriskt att märka all färdigförpackad ekologisk mat inom eu med ”eu-lövet”. Ordet ”ekologisk” är namnskyddat produkter får bara säljas som ekologiska om de blivit certifierade av en godkänd kontrollorganisation.

Ekologisk mat kan också vara märkt med Krav eller Demeter. Krav innebär, utöver eus minimiregler för ekologiskt, att maten uppfyller regler kring klimatpåverkan, social hänsyn och bättre djurskydd. Cirka fyra femtedelar av all ekomat i Sverige är även Kravmärkt.

Sverige näst bäst i Europa

Sverige är europatvåa i ekoodling, sett till arealen, men Danmark har dubbelt så hög andel ekomat
i butikerna.

Europa har den näst största jordbruksarealen i ekologisk odling i världen efter Australien (vars ekoareal till stor del är betesmark). Inom eu finns nu mer än tio miljoner hektar som odlas ekologiskt. Arealen har fördubblats de senaste tio åren.

Sett till värdet av de köpta ekovarorna är dock usa störst, tätt följt av eu. Världsmarknaden för ekologisk mat uppgår totalt till närmare 400 miljarder kronor och den globala ekoarealen är nu uppe i cirka sex procent av jordbruksarealen.

Inom eu leder Österrike Europaligan
i ekoodling, enligt Eurostat. Sverige ligger på andra plats med knappt 16 procent av jordbruksmarken certifierad som ekologisk. Men då är trädor och vallodling för mjölkproduktionen inräknade. Drygt två tredjedelar av ekoarealen består av vallodling. Det svenska målet har varit att nå 20 procent ekoareal redan år, men det kommer inte att nås.

Sett till hur mycket ekomat genomsnittskonsumenten inom eu köper per person leder dock Danmark, med Sverige först på sjätte plats.

Fyra procent av den svenska livsmedelsförsäljningen 2012 var ekologisk. Danmark hade en dubbelt så hög andel, åtta procent. Men i pengar räknat är de båda ländernas ekomarknader ungefär lika stora, runt nio miljarder kronor. Till 2020 beräknas den danska ekomats­andelen ha vuxit till 20 procent. Enligt ananalysföretaget Ecoweb kommer den svenska ekomaten till dess bara att nå en andel på cirka sex procent av livsmedelsmarknaden.

I Tyskland såldes ekomat för mer än 65 miljarder kronor förra året.

Ekologiska storsäljare i Sverige: mjölk, ägg, färska kryddor, fil, kaffe och barnmat.

Bland svenska grönsaker odlas framför allt morötter, vitkål, lök och rödbetor ekologiskt.
Bara ett par procent av all potatis och alla jordgubbar odlas ekologiskt.

Bara ekobananer giftfria

Nättidningen Testfakta har låtit analysera bananer från nio svenska leverantörer. De hittade bekämpningsmedelsrester i samtliga prov från konventionellt odlade bananer. Proven från ekobananer innehöll däremot inga rester alls.

Totalt hittades halter av nio olika bekämpningsmedel. Fem av dessa är ämnen som tas upp av hela växten. De återfanns därför inte bara i skalet utan även i fruktköttet. För svampmedlet Imazlil beräknas exempelvis drygt hälften av de uppmätta halterna finnas i de ätliga delarna av bananen.

Inga prover innehåll halter som, var för sig, översteg EUs gränsvärden. Några av preparaten är klassade som cancerframkallande och andra har en påvisad påverkan av lever och sköldkörtel. Hur de påverkar oss sammantaget är inte känt, inte heller eventuella hormonpåverkande effekter.

Det enda säkra för den som helt vill undvika bekämpningsmedelsrester är att välja ekologiska bananer.

13% 

i genomsnitt lägger medelsvensken av sin inkomst på livsmedel. Av de är cirka 40 % varor som läsk, godis och snacks.

Ur snfs rapport 100% ekologiskt?

 

Antal ekologiska livsmedelsartiklar 2012:

Coop:        2 453
Axfood:    1 117
Ica:           1 000

(Siffrorna för Ica är ungefärliga eftersom de har både centrala och lokala sortiment.)

källa: krav

Andel av försäljningen som är ekologiska livsmedel:

Coop:       5,1%
Axfood:    2,7%
Ica, cirka: 3%

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.