Egen el från solen

I varje nummer av Sveriges Natur har vi konsumenttips som är bra för miljön på sidorna "Grön guide". Här bjuder vi på svar på dina frågor om solel. Den blir allt lättare att köpa och installera. Statliga bidrag underlättar investeringen och nästa år kan den som säljer sin el också få skatteavdrag.

Runt 2 000 villor runt om i Sverige har redan egen solel.
2013-5 Carl-Axel Fall

1. Vilka bidrag kan man få för att installera solel?

Som villaägare kan du få ett statligt bidrag på 35 procent av kostnaden med vissa begränsningar. Man söker bidragen hos länsstyrelsen. I dagsläget är det i de flesta län köer för att få bidraget. Staten har avsatt en viss summa för detta fram till och med 2016. Men bidraget är populärt och det är inte säkert att pengarna räcker till alla som söker. En annan möjlighet är att söka Rotbidrag. Man måste välja antingen rot– eller solcellsbidrag. Rotbidraget kan du tillgodogöra dig direkt, solcellsbidraget kan ta lång tid att få ut.

2. Nästa år förbättras stödet. Hur?

Regeringen har flaggat för att den vid halvårsskiftet nästa år inför ett skatteavdrag för dem som producerar egen el. Energiminister Anna-Karin Hatt har talat om en skattereduktion på 60 öre per såld kilowattimme. Utöver detta får solcellsägaren också inkomster för försäljningen av elen. Ersättningen varierar beroende på vilket elbolag man har. Lägsta ersättning är cirka 30 öre per kilowattimma, högsta 1,30 från Telge Energi. Många bolag ersätter såld el till ett pris som regleras av spot-priset hos Nordpol, vilket ofta pendlar kring 35 öre per kilowattimme.

3. Vad ska man tänka på för att kunna installera solel?

Du måste ha ett tak i hyggligt läge, sydväst till sydöst. Även väst och öst fungerar om man delar panelerna. Taket bör ha en lutning på 15–60 grader. Stora skuggande träd är olämpligt. Du måste också kontrollera med din kommun om bygglov krävs. I de fall solcellerna följer takets lutning brukar inte bygglov krävas. Det kan dock bli aktuellt om solcellerna ska vinklas upp från taket eller om de täcker hela takytan.

Den elektriska inkopplingen till säkringsskåp måste göras av en behörig elektriker. Det övriga kan man göra själv efter att man rådgjort med leverantören. Man kan givetvis lämna allt till leverantör eller installatör

4. Hur är det då med lönsamheten?

En anläggning som är på cirka tre kilowatt kostar runt 70 000 kr. Efter bidrag på 25 000 kr (vanligt för villaägare) blir det cirka 45 000 kronor netto. Du kan sedan sälja en del överskottsel, för en villa rör det sig normalt om cirka 2 500 kilowattimmar per år, och få en slant för det. Nästa år kan det dessutom tillkomma ett skatteavdrag på 1 500 kronor för samma mängd el (skattereduktionen ges först året efter). Frågan är inte om utan när en anläggning går ihop ekonomiskt, många talar om tio år. Den som snart tänkt sälja sitt hus brukar hävda att värdet på huset höjs.

5. Finns det några miljö­mässiga nackdelar med solelen?

Solel är nog den miljövänligaste energi man kan tänka sig, men självfallet går det åt en del material – aluminium, glas, kisel och plast. Men hållbarheten är mycket god, uppåt 40 år med bra verkningsgrad.

Under perioden juli 2009 till augusti 2013 har 1 326 privatpersoner (villaägare) beviljats statliga solcellsbidrag. Det alternativa finansieringsstödet, rotbidraget, tog fart först i år. En grov uppskattning säger att runt 2000 villor har solel i Sverige. Solvärmen har under samma tid tappat fart.

(Källa 
O2, Telge Energi, Svensk solenergi, Ten Star Solar, Länsstyrelsen i Götalands län.)

Vill du hjälpa till för att få fart på solcellsbyggandet i Sverige samtidigt som du ger stöd till vårt klimatarbete? Läs mer >>

Bli medlem så ingår tidskriften Sveriges Natur med fem nummer om året!

Regeringen väljer fel metod

Naturskyddsföreningen har liksom solbranschen i stort arbetat för att hushåll som producerar el ska kunna sälja den efter så kallad nettodebitering. Med det menas att den egenproducerade elen räknas av emot den köpta till samma pris. Att regeringen nu tycks välja skatteavdrag som metod är sämre. Regeringen hänvisar till EU-regler, men varför har då länder som Danmark, Holland, Belgien redan infört nettodebitering? De är också med i EU.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.