Gertten utmanar igen

KULTUR * Efter bananstriden med Dole tar sig filmaren Fredrik Gertten an den internationella bilindustrin och konflikten om utrymmet med cyklister. Nästa år kommer dokumentären Bikes vs Cars.

Artikel 2013-5 Mats Hellmark

Fredrik Gerttens dokumentärfilm Bananas! om hur fruktindustrins kemikalieanvändning drabbade arbetarna blev en storsäljare. Kanske delvis tack vare företaget Doles misslyckade försök att stoppa filmen. Historien om hur bananjätten tvingades backa i rätten blev en egen film (Big Boys Gone Bananas!).

Filmerna åkte på världsturné, och det var under den han fick inspiration till sin nya film där vi får möta cyklister och aktivister i olika storstäder.

– Jag såg att det växer fram en ny sorts urbana nätverk med cyklister. Från början är det inte en politisk rörelse, snarare ett behov att stiga ur bilköerna. Folk kommer ingenstans, bilen levererar inte som verktyg längre. Men när människor börjar cykla märker de att trafikplaneringen inte görs för dem. Ofta blir det väldigt farligt.

Trots ökad medvetenhet om klimatförändringen säljs det mer bilar än någonsin. En konsekvens är kamp om utrymmet i städerna.

– Allt fler ifrågasätter den klassiska tillväxtmodellen med bilen i mitten. Men få politiker vågar utmana de här intressena.

Bilindustrin är den största investeraren i pr och lobbying tillsammans med olje- och byggindustrin, och finansierar många politiska kampanjer.

– Jag vill inte förbjuda bilar men tycker man kan lära av städer som Köpenhamn och Amsterdam som har en väldigt hög andel cykelpendling, uppåt 40 procent. Sådana siffror i New York eller London skulle påverka oljeförbrukning och bilförsäljning ordentligt.

Det är en konkret och enkel klimathandling att ställa bilen och cykla till jobbet, menar Fredrik Gertten. Dessutom mår man lite bättre på köpet.

Tror du att du kan få problem med de intressen du utmanar i den här filmen också?

– Jag tänker inte så, för mig handlar det om att berätta en bra historia som skapar samtal och involverar. Det finns säkert hela avdelningar för att motarbeta sådana som mig, men jag tror inte det som Dole försökte händer igen. Det var inte smart eftersom det bara ledde till mer uppmärksamhet kring problemet.

Följ filmprojektet och ge input på www.bikes-vs-cars.com


Vild fredag i skogen

Konst/fotoPerformance, marknad, fest eller happening? Föreställningen Vild lockade hundratals göteborgare ut i skogsnatten.

Nästan 900 personer hade anmält sig till konstgruppen Acéphale Naïvités hemlighetsfulla föreställning Vild. Hur många som faktiskt kommit vet ingen. Men det är flera hundra människor som rör sig i Slottsskogens mörker en tidig septembernatt.

Vild handlar om hur människan och naturen kommit ifrån varandra, och om längtan tillbaka. Vid Naturskyddsföreningens flagga får jag ett par hörlurar och följer en röd tråd ut i den mörka skogen. Konstgruppen har skapat en magisk ljudresa med föreningens hjälp. Vid ett träd sker förvandlingen: lyssnaren bygger ett bo, rör vid mossa och stenar, blir ett djur som lever i skogen.

Det är suggestivt med naturens ljud, men hoten är många: kalhyggen och exploateringar stjäl ditt hem. ”Människan har blivit det vildas fiende, förnekar det vilda inom sig”, säger rösten i lurarna. Skogarnas andliga dimension går förlorad, de får bara finnas för att tjäna städernas människor.

I gläntorna omkring finns konstinstallationer, mode, elektronisk musik, färgrika ljusspel och performance. Besökarna kan spela på lyckohjul med örtpriser och äta föreningen Stadsjords närodlade ekologiska mat. I ett mörkt skogsparti dansar gruppen e=mc2 på en omvänd stjärnhimmel (snäckskal med självlysande innehåll på marken). Ovanför träden blinkar verklighetens stjärnor tillbaka i den sammetsmjukt varma natten.

Magasin

Den här gången handlar tipsen om några pressgrannar i miljösvängen.

Miljöaktuellt

Ges ut av facktidningsförlaget IDG.

Alternativet för hardcorenyheter, ranking och granskningar inom miljö- och csr-området. Miljöaktuellt stryker inte sina läsare medhårs – layouten andas saklighet och bjuder mycket text, mycket sifferexercis och många namn.  Lite torrt för lustläsaren ibland, men mumma för miljöproffs, politiker, näringsliv och andra som vill ha koll. Tidningen har tyngd och uppmärksammas bland annat för sina listor över Sveriges miljömäktigaste. Miljöaktuellt gavs en gång i tiden ut av Naturvårdsverket, men är i dag en kommersiell tidning inom koncernen idg.

Camino

Ges ut av Getaware ekonomisk förening

När klimatfrågan brann som hetast i medierna startades flera miljömagasin med livsstilsprägel och avknoppningar av etablerade magasin med liknande tänk. Camino blev överlevaren och har utvecklats från ambitiös entusiastprodukt till en snygg och aktuell tidning som tuffar på. Smarta finansieringslösningar och olika vägar att sprida budskapet är en förklaring. En annan att redaktionen vågar vara spetsig och skriva om det man brinner mest för. Blandningen känns också funktionell med mycket konkreta tips och ett tematänk som ger variation och röd tråd.

Effekt

Ges ut av Effekt ekonomisk förening

Läsaren som helst fördjupar sig i klimatproblematiken har mycket att hämta i klimatmagasinet Effekt. I nummer efter nummer vrider och vänder tidningen på frågan hur samhället ska kunna ställa om för att möta framtidsutmaningen. Målsättningen är uttalad: att inspirera till förändring. Visst blir det kampanjjournalistik ibland, men samtidigt levererar reportage och faktaartiklar mycket matnyttigt som sällan får utrymme annars. Precis som Camino bygger man numren tematiskt och professionaliteten har ökat sedan starten 2009.

 

En helt vild idé

KULTUR – böcker *Nog borde Europa kunna ha ett par egna Serengeti att visa upp. Och varför nöja sig med att återintroducera vargar och visenter när vi skulle kunna ha elefanter, noshörningar och lejon?

Brittiske journalisten och miljödebattören George Monbiot brukar röra upp känslor. Så också när han tar sig an naturvårdsbegreppet rewilding: att återställa ekosystem i stor skala efter principen uppifrån och ner – med nyckelarter och toppredatorer (rovdjur i toppen av näringskedjorna) i fokus.

Nya boken Feral (vild, otämjd) är en lyckad blandning av reportagebok, manifest – och livskrisbearbetning. För begreppet har också en personlig nivå och koppling till vår livsstil. Grundtanken är att människan har mycket att vinna på ett liv i närmare kontakt med det vilda inom och utom oss. Vi lider alla av ”ekologisk tristess” i dagens tillrättalagda och artfattiga miljöer,

menar Monbiot som bland annat beskriver möten med massajer han skulle velat byta liv med – trots obekväma omständigheter och relativ fattigdom – och stormiga kajakäventyr i jakt på en undflyende närvarokänsla.

Rewilding är ett möjligt botemedel, både för oss själva och för ekosystem som drivits långt in i monokulturfällan. Paradexemplet är det omhuldade brittiska fårbeteslandskapet, särskilt det walesiska. För Monbiot är det resultatet av en ekologisk katastrof: människans massintroduktion av en främmande art har under tusentals år utarmat jorden och förvandlat frodiga urskogar till en biologisk halvöken dominerad av gräs och ljung.

Resonemanget retar många. Inte bara fårfarmare och hedälskare, utan också naturvårdare som arbetar med bestämd deadline bakåt i tiden (Monbiot sträcker gärna ut den tusentals eller tiotusentals år tillbaka i tiden, till den tid då elefanter, noshörningar och lejon var en naturlig del av den brittiska faunan).

Själv ser han dock jordbruksstöden som den stora boven; systemet hindrar den naturens återerövring av landskapet som börjat på vissa håll i Europa.

Ett centralt begrepp i boken är fiskforskaren Daniel Paulys ”shifting baseline syndrom”. Varje ny generation upplever tillståndet i ekosystemen de möter i sin barndom som det normala. Det förklarar varför vi har så svårt att ta till oss hur rikt djur- och växtliv som funnits tidigare. Utarmning blir norm.

Trofiska kaskader är ett annat nyckelbegrepp som står för hur toppredatorer och stora växtätare påverkar helheten. Återinförandet av varg i Yellowstone 1995 förändrade hela ekosystemet
i riktning mot ökad mångfald och stabilitet. Flera exempel visar hur nyckelarters återkomst kan påverka så grundläggande aspekter som erosion, floders lopp, atmosfär och jordmån.

Monbiot vill se en naturvård som aktivt återuppbygger rika ekosystem (och tillåter dem att utvecklas). Som återinför saknade nyckelarter, plockar bort de  aggressivaste främmande arterna och utvecklingshindren – men sedan vågar ta steget tillbaka. Samtidigt ska hänsyn tas till lokalbefolkning och livsmedelsproduktion.

Visst finns det invändningar. Den främsta kanske handlar om det motsägelsefulla. Bara tanken att släppa ned arter som liknar men inte är identiska med dem som varit utdöda i dagens ekosystem (till exempel indisk elefant som ersättning för den art som levde i Storbritannien) är förstås en kraftfull form av mänsklig påverkan. Det finns också en viss machoromantik, på gränsen till blodsmystik, över de egna äventyren.

Fast det kanske går att köpa: visionerna, sättet att skriva och kaxigheten skulle man gärna se mer av i svensk naturvårdsdebatt. Feral handlar inte om små ekoparker på nåder i ensartad produktionsskog eller en minimal vargstam tuktad med licensjakt. Idéerna får vara vilda.

FILMER OM rewilding

Rewilding made simple(2013)

Regi Matt Hill, Paul Boyd

Animerad kortfilm med George Monbiot som förklarar konceptet Rewilding med glimten i ögat. Finns på brittiska tidningen the Guardians hemsida (www.theguardian.com), sök på ”rewilding” och ”animation”.

Keeper of the wilderness (2009)

Regi Erik Balaz

Dokumentär om björnarna som lever fritt från mänsklig påverkan i den återskapade vildmarken i Slovakien, ett projekt inom Rewilding Europe. Läs mer på internet: http://en.arollafilm.com/strazcadivociny.html

Into the wild (2008)

Regi Sean Penn

Chris McCandless försökte förverkliga drömmen om att återvända till ett ursprungligt liv i vildmarken. Sean Penn skrev och regisserade den verkliga historien till en mörk filosofisk roadmovie.

Jurassic park(1993)

Regi Steven Spielberg

Förstås den ultimata filmen om att återskapa ett förlorat ekosystem – och riskerna med det. Kanske är temat inte helt utflippat ändå? Forskare försöker återskapa mammutar med gammalt DNA-material.

 

Ordet:  ”Kvintessensen”

Efter fyra element kommer ett femte, det undflyende och mest svårgreppade. Det som vi går genom eld och vatten för. Det som vi slåss för när vi samlar våra inre styrkor, mobiliserar hjärnan, hjärtat, rösten och alla sinnen som ropar: ren jord, ren luft.

Summan av elementen ärstörre än fyra: Syntesen eller kärnan, det bästa, det väsentliga det som är alltings mål och mening: kvintessensen.

Den femte essensen är störst av allt. Den söker icke sitt. Ibland kallar vi den kärlek. Den som vi ska akta oss för att mäta eller devalvera genom att älska mer eller mindre. Den är störst, undflyende och krävande i ett och samma andetag. Elementen kräver sitt sammanhang och sitt mål. Elden förtär, vattnet släcker, jorden återtar och luften smeker. Men kvintessensen är a och o, finns i själva den allra finaste kråksång man kan tänka sig. 

Eva-Lena Neiman

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.