Annons

I djurets blick

När du ser ett djur rakt i ögonen är du plötsligt inte längre bara en betraktare, utan med i ett samspel med det vilda. Fotografen Kristoffer Sahlén försöker fånga stunden då blickarna möts.

Skribent Anders Friström

Kristoffer Sahlén bor mitt i storskogen, i en stuga i Ödenäs utanför Alingsås. Det gör att han har motiven nära inpå. Han har till och med haft lodjursbesök på gräsmattan.

– Jag är en utpräglad gömslefotograf. När jag valt ut ett motiv kan jag hålla på med det länge. Jag är ute i gömslet varje morgon under vinterhalvåret för att vänja in rådjuren vid kameraljudet och vid min lukt. Till slut slappnar de av och störs inte alls av min närvaro. Jag vill ha med deras beteenden i bilderna, att det händer något.

En av hemligheterna bakom hans djurporträtt är att han matar djuren. Grävlingen gillar till exempel nötter och jordnötsmör. Han matar djuren hela säsongen, slutar inte bara för att han har fått en bra bild.

– Rådjuren står och väntar på mig framåt våren när jag kommer med maten, när jag försvunnit in i mitt gömsle störs de inte av att jag är där. Jobbar man mycket med en art lär man känna individerna lite grann och får inblick i djurens samspel.

 

NÄR DU STÅR ÖGA MOT ÖGA med ett djur händer något, en kontakt skapas mellan dig själv och det vilda. Plötsligt är du inte längre bara betraktare, utan deltagare i ett samspel med en annan varelse med andra tankemönster.

– Det är något viktigt med djurens blick, säger Kristoffer Sahlén, de är så intensiva och ändå outgrundliga.

Kristoffer har alltid fascinerats av skogens djur och fåglar. Hur de ser ut och rör sig, deras beteenden och instinkter för att klara livhanken.

– När jag tittar på mina bilder säger jag inte ”vilken vacker bild”, utan ”vilket vackert djur.”

De bilder som visas här är därför en blandning av motiv som Kristoffer jobbar mycket med, en kollektion av favoritdjur snarare än favoritbilder. Kristoffer tar de flesta bilderna hemmavid, men varje vinter skidar han bland lavskrikorna i Grövelsjön och myskoxarna i Dovrefjell.

– Med myskoxebilden hade jag nybörjartur. Det var första gången i Dovrefjell, riktigt dåligt väder, man såg nästan ingenting. Plötsligt stod kon där rakt framför och stirrade överraskat på oss. Jag tog sex snabba bilder och drog mig tillbaka. Sen dess har jag varit där ett dussin gånger utan att få något liknande möte.

En ung räv strök omkring vid Kristoffers hus en hel sommar. Han tog över femtusen bilder på den.

– Självklart strävar jag efter bättre bilder hela tiden. Den dag jag tagit min bästa bild kan det bara gå utför, hoppas det dröjer ett bra tag.

 

KRISTOFFER HAR TRE olika matplatser för rådjur med gömslen i olika miljöer nära hemmet.

– Det kostar en del, men det är det värt. Vi har inga egna djur, utan lägger i stället pengar på foder till de vilda djuren här omkring. Det ger hela familjen så mycket. De senaste vintrarna har varit hårda inte minst för rådjuren.

Kristoffer har också matat grävlingen hemmavid en längre tid och fått unika inblickar i det skygga djurets vanor och beteenden. Ett annat exempel på vad som kan avslöjas vid matplatsen visas i bilden med två älgkor som slåss.

– Det var en matningsplats i Norge. Här uppstår en rangordning, även mellan korna, kring maten. Det är ett normalt beteende, även ute i skogen. Men älgkor stångas inte, de sparkas.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström
Artikeln publicerades i