Vem bor i cigarren?

NATURFRÅGOR * En märklig cigarr i fönstersmygen och bruna tallar. Vi reder ut mysterierna i naturen. Du är välkommen med egna frågor och insändare.

Artikel 2013-5 Mats Hellmark

Vad händer tallarna?

Vad är det som händer med våra enar, och tallar i år!? Inom ett stort område i Gästrikland och Uppland har jag noterat att enarna blivit totalt bruna, likaså småtallarna. Är det ett nytt angrepp som nått Sverige liknande alm och buxbomssjukan? Jag är riktigt orolig. Enen är ju en riktig kulturväxt i våra gamla beteshagar, och nu står de där bruna på rad. Men granarna verkar ha immunitet. Vad händer?

Madeleine Markström, Ockelbo

SVAR: Träden har skadats av tjältorka, en köldskada som framförallt drabbar barrväxter och buskar med blad året runt. Tjältorka orsakas av stark vårsol i kombination med tjälad mark. När växterna värms upp avdunstar vatten från barr och blad. Samtidigt kan de inte suga upp vatten ur den frusna jorden och skadas då av uttorkning.

 

Inga vargvalpar på Isle Royale

På Isle Royale finns en isolerad vargstam som används som exempel på hur liten en grupp djur kan vara utan att inavel är ett problem. Men
i år verkar de inte fått några valpar. Kan det vara ett dåligt tecken för små, isolerade, stammar av djur?

Henrik Svedlund, Malmö

SVAR:Vargarna på ön lider av svår inavel som du skriver. Samma problem har vår vargstam. Det måste finnas möjligheter för invandring av individer om inavel ska kunna undvikas på sikt. Vi skrev om Isle Royal i Sveriges Natur, nummer 3/2012.

 

Bladcigarr

I somras i Sörmland, hittade vi denna vackert cigarrformade skapelse gömd i en fönstersmyg på vår oisolerade glasveranda. ”Cigarren” var tätt packad av blad som låg omlott, den hade dessutom små hål i sig. Kan det ha varit boplats för någon biart?

Dag Strömqvist, Stockholm

SVAR:Du har hittat ett bo av ett tapetserarbi, släktet Megachile. Vi har nästan 300 olika arter vildbin i Sverige och nära en tredjedel är rödlistade. Blombrist och fragmentering av landskapet är de största hoten. Tapetserarbiet bygger sitt bo i marken eller i sprickor i murken ved och ger sig sedan ut för att leta lämpliga växter att inreda boet med. Med käkarna skär biet ut bitar från till exempel ett rosenblad och tapetserar sedan boet med dessa. I ”cigarren” placeras äggen tillsammans med insamlat ”bibröd” (nektar blandat med pollen). Boet har skiljeväggar och i varje rum läggs ett ägg som kläcks ut till en larv som sen utvecklas till ett nytt bi. Genom att plantera nektarrika växter i din trädgård gynnar du bin och humlor.

 

Hur mycket mat vill en gräsand ha?

Hej! Hur mycket solrosfrön/hampfrön ryms i en gräsands­mage? Jag matar änder varje vinter i min trädgård som ligger cirka 200 meter från en sjö.

Birgitta Fredén, Kyrksjön

SVAR:Fåglar har en kräva där de kan bunkra upp mat för senare bruk. Från krävan kommer maten sedan till körtelmagen där magsafterna verkar. Slutligen passerar födan muskelmagen där maten knådas och mals sönder ofta med hjälp av grus och sten som fåglarna sväljer ned. En fågel kanske äter morgon och kväll och använder sen krävan som en foderreserv. Maten passerar snabbt genom systemet, detta för att underlätta flygning.

En gräsand väger mellan 1 000–1 500 gram och äter cirka 10–15 procent av sin kroppsvikt per dag. Bra mat för gräsänder är till exempel korn, vete, havrekross, havregryn, majs med mera.

 

En som vill vara gran

Hemma hos min mamma i Åtvidaberg växer en gammal en som har bestämt sig för att bli gran i stället. Stammen är samma rakt igenom ”båda” träden. Hur är det här möjligt? Är det vanligt?

Anna

SVAR:Det rör sig troligen om en sockertoppsgran, Picea glauca ”conica”, en tätvuxen mutation med gröna barr som finns att köpa på plantskolor. Ibland slår  den fel och skickar ut ett vildskott. Picea glauca, Vitgran, växer naturligt i nordamerika. 

Skicka dina natur- och trädgårdsfrågor till: mats.hellmark@naturskyddsforeningen.se Frågorna besvaras av Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.