”Vi kan fixa det här”

”Vi kan fixa det här”

Tema klimat - ELD * Det behöver inte vara så svårt att leva mer klimatvänligt. Det tycker Maja Söderberg som gett ut två böcker om klimatmat. Nu tar hon tag i transporterna.

Skribent Mats Hellmark

Elden har brunnit länge i Maja Söderbergs själ. Redan när hon var åtta år tändes gnistan för miljön. Då såg hon ett nyhetsinslag om regnskogskövlingarna. Hon blev fly förbannad och drog i gång en rädda regnskogen-kampanj på skolan. För de intjänade pengarna köpte man regnskog.

– Jag fick uppmuntran både av föräldrar och i skolan och kände att det jag gjorde spelade roll. Redan då insåg jag att vad vi lägger på tallriken har betydelse någon annanstans.

Nu är klimatsmart mat och bilsamåkning viktigast i de båda företag hon driver. Idén till konceptet Mobilsamåkning (mobilsamakning.se) började i hembyn Tolg utanför Växjö. Sockenrådet där hon sitter med hade fått i uppdrag att förbättra kommunikationerna. Rätt snart insåg de att tät busstrafik var orealistiskt eftersom passagerarna är så få.

I stället började de titta på samåkningslösningar. Systemet man kom fram till har fungerat bra i 2,5 år nu. När vi pratar ska hon just besöka Långasjö utanför Emmaboda som är intresserade av att hoppa på. Adelsö utanför Stockholm är redan med och Broddetorp utanför Falköping.

Samåkningen leder ofta till samtal om klimat och energi. I Tolg är bland annat gemensamma solelsanläggningar på stora ladugårdstak på gång. Odling och klimat diskuteras också mycket i bilarna. Majas familj har gemensamma odlingar tillsammans med ett tiotal andra familjer.

– Vi täckodlar, jobbar mycket med successiva grödor och utnyttjar varje kvadratmeter. På så sätt kan man hinna med många skördar på samma lilla bädd.

Matproduktion har stor betydelse: 25-30 procent av vår totala klimatpåverkan kommer från maten, konstaterar Maja.

Vad tycker du är viktigast att tänka på som konsument?

– Att minska köttkonsumtionen har väldigt stor effekt. Men man ska inte ta sig vatten över huvudet, hellre ändra lite i taget så det blir en bestående förändring. Är du vegetarian kan du till exempel fundera på hur mycket du slänger. Svinnet är stort.

– Inköpsvanor är också viktigt. Är du duktig på att planera är det jättebra att storhandla. Är man det inte, som jag, så kan det vara bättre att handla några gånger i veckan så färskvarorna inte blir dåliga. Undvik flygtransporterat och ät mindre växthusodlat. Försöker man följa säsong kommer mycket naturligt.

I senaste boken presenterar Maja årstidsanpassade klimatpyramider utifrån den klassiska matpyramiden. Basen består av de råvaror som fungerar bäst av miljö- och hälsoskäl, i toppen finns råvaror man bör äta mer sällan.

– Jag gjorde pyramiderna för att jag såg en generationsklyfta. Mina föräldrar har full koll, men de som är i min ålder och yngre lever inte alls lika nära säsongerna och i affärerna syns det inte.

I hennes system är årstiderna sju. Eftersom hon jobbat på mjölkgårdar och odlat mycket själv vet hon att det kan vara jättestor skillnad mellan vad som är aktuellt i juni och i juli.

Pyramiderna finns att ladda ned på sajten klimatmat.se som Maja driver tillsammans med tre andra engagerade tjejer. Hon är också en av initiativtagarna till tankesmedjan dyraremat.nu.

– Namnet är förstås provokativt. Tanken är att den billiga maten inte driver hållbarhetsutveckling utan tvärtom. Någon betalar priset, antingen miljön, klimatet, djur eller människor som arbetar i matproduktionen.

En negativ reaktion hon fått är klassdiskussionen: dyrare mat fungerar bara för de rika.

– Men faktum är att de som inte har mycket pengar oftast lever mycket mer klimatsmart än de rika. Dessutom är de flesta i Sverige ganska rika globalt sett. Visst finns det människor som är jättefattiga här, men de är inte problemet och de som retar sig är sällan fattiga själva.

För Maja Söderberg inger klimatforskarnas budskap inte uppgivenhet, snarare hopp.

– Jag tänker att vill vi kan vi fixa det här. Det är fortfarande inte för sent. De flesta lösningar finns redan. Men vi får dras med en hel del konsekvenser eftersom vi varit så tröga hittills. Mats Hellmark

BÖCKER: Majas klimatmat (Ica, 2008) Sju årstider i Majas kök (Ica, 2011)

 

Grönkålssallad med äpple och polkabeta

Den här salladen passar lika bra på julbordet som vilken annan vinterdag som helst. Hittar du inte polkabetor går det bra att utlämna dem.

5–7 blad grönkål3 vinteräpplen1 polkabetavalnötter

Dressing2 msk rapsolja2 tsk dijonsenap1 tsk honungSalt och svart­peppar

Blanda samman dressingen i botten av en salladsskål. Ta bort stjälkarna från grönkålen och strimla bladen. Om äpplenas skal är fint blir det vackert att låta det vara kvar. Skär äpplena i tunna strimlor. Skala polkabetan och flaga sedan med hjälp av en potatisskalare ner vackra, randiga flagor i salladen. Blanda och strö till sist över lite grovhackade valnötter.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Mats Hellmark
Artikeln publicerades i