”Vi måste se allvaret”

Tema klimat – LUFT * Läget är allvarligt, det slås tydligt fast av den nya vetenskapssammanfattningen från FN:s klimatpanel, men det finns fortfarande en chans att mildra effekterna av kommande klimatförändringar om världen agerar snabbt och kraftfullt.

Artikel 2013-5 Anders Friström

Forskarna bakom FN:s klimatpanel presenterade nyligen i Stockholm sin femte rapport om klimatförändringarnas orsaker och verkningar. Över 9 000 forskningsartiklar har utvärderats i rapporten, varav två tredjedelar utgör ny kunskap sedan IPCC:s förra rapport 2007.

– Det är en väldig mängd ny kunskap som har tagits med. Det vi nu kan presentera går långt bortom vad vi kunde lägga fram i den förra rapporten, säger Rajendra Pachauri, IPCC:s ordförande.

Drygt 250 huvudförfattare har skrivit och hanterat kommentarer från 1 100 andra experter. Ändå är det bara del i, om den vetenskapliga bakgrunden som nu har presenterats. Del II, om klimateffekter, och del III, om åtgärder, kommer nästa vår.

– Vi har kommit lång väg på väg mot en förståelse av hur klimatsystemet fungerar och kring människans roll i klimatförändringarna, säger Michel Jarraud, generalsekreterare för WMO, Världsmeteorologiska organisationen. Mångfaldiga beviskedjor bekräftar att den extra värme som fångas in av växthusgaserna värmer upp planeten till rekordhöga nivåer.

Uppvärmningen är entydig och det beskrivs nu som extremt sannolikt att det är människans utsläpp som ligger bakom. De senaste tre årtiondena har var och ett varit de varmaste sedan mätningarna startade på 1850-talet. På norra halvklotet var detta den varmaste perioden på 1 400 år.

– Människans inflytande på klimatet är tydlig, säger Thomas Stocker, vice ordförande i IPCC.

Nettoeffekten av alla värmande och kylande gaser och partiklar i atmosfären är en kraftig uppvärmning, termostaten står på max. Naturliga variationer i solinstrålning och molnbildning utgör bara en ytterst liten del av den totala påverkan. Merparten av uppvärmningseffekten kommer från fossil koldioxid som vi människor släppt ut.

– Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att förorsaka fortsatt uppvärmning och förändringar i alla delar av klimatsystemet. För att begränsa klimatförändringarna krävs kraftiga minskningar av utsläppen under lång tid, säger Thomas Stocker.

 

I TAKT MED ATT koncentrationen av växthusgaser har stigit i atmosfären har både jordytan och haven värmts upp. Mängden snö och is har minskat samtidigt som havsytan stigit, hittills med två decimeter.

– Den här rapporten kommer att vara avgörande för utgången av de klimatförhandlingar som nu pågår och som förväntas kulminera i ett nytt klimatavtal i Paris 2015, tillägger Michel Jarraud. Klimatforskningen har gjort stora framsteg. Beslutsfattarna har nu fått ett betydligt tydligare underlag för att agera.

Enligt mätningar i iskärnor ligger dagens nivå av växthusgaser i atmosfären högre än vad den någonsin gjort åtminstone under de senaste 800 000 åren. Sedan förindustriell tid har halterna stigit med 40 procent.

Världshaven har sugit åt sig en tredjedel av den koldioxid vi släppt ut genom historien, och har därigenom också blivit surare, vilket på sikt, i takt med att försurningen tilltar, gör det allt svårare för havslevande organismer att ta upp kalk ur havsvattnet till skal eller skelett.

Havet har också magasinerat 90 procent av all den extra energi som matats in klimatsystemet. Utan den ekosystemtjänsten skulle uppvärmningen redan nu varit katastrofal. Men det betyder också att temperaturen i de översta lagren av havsdjupen stiger, vilket kommer att drabba de temperaturkänsliga korallreven.

Forskarnas prognoser för havsnivåhöjningen är i dagens rapport också nästan dubbelt så höga som i den förra rapporten från 2007. Havsnivåerna kan komma att öka med nästan en meter detta århundrade.

 

SEDAN DEN FJÄRDE rapporten för sex år sedan har de klimatmodeller som forskarna använder för att simulera framtida klimatförändringar blivit avsevärt mycket bättre.

Till denna femte rapport har forskarna tagit fram fyra ”representativa utsläppsscenarier”. Det ”värsta” beskriver en utveckling där utsläppen utvecklas strax under dagens ökningstakt. Två scenarier beskriver en utjämning på dagens utsläppsnivå till år 2100 och ett nytt scenario beskriver en värld med snabba och kraftiga minskningar av utsläppen, med sikte på att nå noll kring 2070 och därefter ha negativa utsläpp fram till 2100.

I det högsta scenariot väntas temperaturen stiga med ytterligare cirka fyra grader. Med det lägsta scenariot blir det cirka en grad varmare. Men då bör man komma ihåg att vi redan hade värmt upp planeten med 0,6 grader fram till scenariernas startdatum. Uppvärmningen är också långt ifrån likformig, den blir minst dubbelt så stor på våra breddgrader och ännu större längst upp i Arktis.

– Det som kanske är mest skrämmande är att våra utsläpp i dag är högre än dem i IPCC:s högsta scenario, kommenterar David Kihlberg, klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningens kansli. Det lägsta scenariot innebär att vi endast med 66 procents sannolikhet kommer att kunna hålla oss under två grader. Det är ett extremt stort risktagande med tanke på konsekvenserna.

I rapporten finns en graf som visar hur mycket vi kan släppa ut för att klara oss under en viss temperatur. Den mängd kol som vi har kvar att släppa ut om vi vill klara tvågradersmålet är inte mer än cirka 500 gigaton. Det har alla världens länder och alla kommande generationer att dela på. Utrymmet tar med dagens utsläpp slut på cirka 30 år.

– Det är min favoritgraf i rapporten. Det blir som ett slags ”prislista” för framtida påverkan som visar vilka ackumulerade kolutsläpp vi har råd med för att nå ett visst mål, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

I alla scenarier utom det lägsta fortsätter uppvärmningen långt efter 2100. I det högsta scenariot, om vi fortsätter att öka utsläppen som i dag, kan det bli mellan 8–12 grader varmare till år 2300. Det skulle naturligtvis inte livet på planeten överleva.

– Klimatförändringarna är en långsiktig utmaning, men kräver ändå snabba åtgärder, inte i morgon, utan i dag, här och nu, kommenterar Achim Steiner, generalsekreterare för Unep.

Även om vi lyckas att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser så kommer vi att få leva med storskaliga klimatförändringar under århundraden, som ett arv till kommande generationer.

– Läget är allvarligt, men vi ska inte tappa hoppet. Vi har ju ännu inte ens försökt ställa om! Vi subventionerar fortfarande fossila bränslen i världen med nära 3 000 miljarder kronor varje år. Om vi bara börjar göra rätt ligger faktiskt ipcc:s mest optimistiska scenario inom räckhåll. Men då får vi också börja sätta handling bakom orden. Budskapet från ipcc är glasklart, säger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.