Elda inte plast

KONSUMENTFRÅGOR * Kan det vara bra att elda upp plast i stället för att återvinna den? Varför minskar antalet miljömärkta schampon i butikshyllorna? Det är några frågor vi svarar på i detta nummer.

Artikel 2014-1 Anders Friström

Varför inte bränna upp plasten?

En ganska stor del av den plast som återvinns används för tillverkning av fleecefibrer. En del av dessa mikrofibrer hamnar i avlopp och slutligen i sjöar och hav, där de blir ett allvarligt miljöproblem. Vore det inte bättre om all plast eldades upp i avfallspannor med produktion av el- och värmeenergi? Det skulle väl bidra till att minska direkt eldning av fossil olja?

Björn Warnqvist, Täby

SVAR: Sopförbränning är ohållbart, oekonomiskt och resursineffektivt jämfört med att separera och återvinna avfall. Den energi som krävs för att ta fram nya råvaror ärbetydligt större än den energi man får ut av att förbränna avfallet. Förbränning innebär dessutom att gifter och andra oönskade ämnen sprids i ekosystemen. Jag antar därtill att konsumtionen av fleece inte skulle minska ävenom vi slutade att återvinna plast, men kanske borde vi jobba för att minska all konsumtionen fleece./AF 

Färre märkta produkter i hyllan

Varför finns det så få schampon, duschkrämer, tvålar och balsam som är märkta med Bra Miljöval eller Svanen? För några år sedan var dessa vanliga. 

Ola Svensson, Göteborg.

 SVAR: Schampo, tvål och balsam är produkter där konsumenterna lägger större vikt vid doft och funktion än vid miljö och hälsa. Därför är efterfrågan på miljömärkta produkter inte så stor inom denna varugrupp. Du kan hjälpa till att öka den genom att fråga efter Bra Miljöval-märkta tvålar och schampon i affärerna./SÖ 

Stanna hemma eller flytta till maten

Vilket är egentligen klimat­smartast under vinterhalv­året: stanna i Sverige och värma upp bostad med mera samt importera frukt och grönt eller flytta till södra halvklotet och äta närodlat direkt på plats?

Sofie Wikberg, Uppsala

SVAR: Energiåtgången för kylning i varma länder är flera gånger större än energibehovet för uppvärmning här i norr. När det gäller maten är det svårt att tänka sig att flygfrakten av livsmedel från Syd per capita och år skulle överträffa flygtransporten av säg 80 kilo människa tur och retur till värmen. Det är också så att transporten endast utgör en liten del av livsmedlens miljöpåverkan, större delen av påverkan kommer från själva odlingen./AF 

Hur mycket ”äter” bilen

Ibland när jag sitter på cykeln och flåsar spanar jag på bilarna som susar förbi. Då undrar jag över hur mycket man behöver äta för att få i sig lika mycket energi som en bensinbil förbrukar under en tur på säg 50 kilometer. Jag antar att matmängden ungefär skulle motsvara vad en människa behöver äta för att färdas samma sträcka per cykel? 

Sofia Boda

SVAR: En liter bensin innehåller cirka 8 000 kilokalorier. Om bilen drar en liter milen blir det 40 000 kcal, vilket motsvarar energiinnehållet i 30 kilo kokta makaroner eller 23 kilo stekta köttbullar. Cykling drar ungefär 700 kcal per timme (man, 75 kilo, snittfart 20 km/h). I den hastigheten tar det 2,5 timmar att cykla 50 km. Då förbrukar kroppen cirka 1750 kcal, vilket motsvarar 1,3 kilo makaroner, ett kilo köttbullar eller två deciliter bensin. Att cykla är med andra ord mycket mer energieffektivt än att åka bil, även om man bortser från att bilisten förutom sig själv också transporterar runt cirka 1,5 ton järnskrot./AF

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.