Fågelbordstips

NATURFRÅGOR * Sveriges Natur svarar bland annat på frågor om fågelbord och kvaliteten på solrosfrön den här gången.

Artikel 2014-1 Mats Hellmark

Bra fågelbord

Jag har funderat på att skaffa ett fågelbord till trädgården, men har läst att man helst ska hålla sig till fröautomater för att undvika sjukdomssmitta. Nu finns det tyvärr inget träd att hänga upp en automat i så jag behöver någonting som kan sättas på en stolpe direkt i marken. Finns det något bra sådant? Kommer fåglarna undvika att komma dit om det inte finns något träd eller buskage i när­heten?

Gunilla Lind, Malung

SVAR: Om man rengör sitt fågelbord några gånger i veckan minskar risken för att sprida sjukdomar som fågelsalmonella. Ett annat alternativ är att köpa en så kallad ”herdestav” och en fröautomat. Staven trycker du ned i gräsmattan och automaten hänger du upp på stavens krok. Det finns också speciella markmatningsbord att köpa i handeln till exempel hos www.vivara.se. Träd eller buskage minskar risken för att småfåglarna blir överraskade av en sparvhök, kanske kan du placera matningen nära ett buskage?

Hackspetten förstör vårt hus!

Hackspettar hackar upp stora hål i väggen på vår sommarstuga, med den tråkiga påföljden att småfåglar tar sig in och omkommer, då de inte hittar ut! Finns det något smart sätt att förhindra detta? Jag vill inte hackspetten något ont, men det här är ett stort problem för oss. 

Eva Franklin

SVAR: Undersök först anledningen till att hackspetten hackar. Träfasader kan innehålla skadeinsekter som hackspetten hör och gör näringssök på. Hackandet kan också triggas igång av ett getingbo på vinden, en tickande klocka, en elmätare. Alternativt försöker hackspetten göra ett övernattningshål/bohål. Hackspettsattrapper brukar tala om för spetten att reviret redan är upptaget. Rita av en hackspett och gör en attrapp i plåt eller trä. Måla i naturtrogna färger och sätt upp högt på husknuten. En annan variant är att göra en skrämselattrapp i form av ett ugglehuvud. Det kan också fungera att hänga upp rörliga föremål som vimplar.

Vilken ödla?

Bodde i ett äldre hus mitt i stan för många år sedan och där förvarade vi äpplen i källaren ett år. Efter ett tag kom det en massa flygande ganska stora insekter som kläckts i äpplena och samtidigt dök det upp svarta ödlor som var cirka 10–20 centimeter långa. Jag undrar vad det kan ha varit för ödlor?

Jenny Sidwall, Örebro

SVAR: Jag tror att du haft larver av rönnbärsmal eller äppelvecklare i äpplena. De har sedan förpuppats i källaren och flugit ut. ”Ödlorna” bör ha varit större vattensalamander. Salamandrar hör till stjärtgroddjuren. De fortplantar sig i vatten men övervintrar på land. De kan vandra längre sträckor för att hitta en lämplig frostfri plats att övervintra på. Större vattensalamander är skyddad i EU:s art- och habitatdirektiv. 

Små solrosfrön

Jag brukar köpa solrosfrön för att hjälpa småfåglarna att klara vintern. De senaste åren har fröna i många fall varit så ynkligt små att det bara finns en liten kärna kvar när fågeln hackat bort skalen. Kvaliteten har blivit sämre. Jag tycker det är lurendrejeri.

Leif Skoglund, Sävedalen. 

SVAR: Priserna på solrosfröer har sjunkit på senare år, men så också kvaliteten. Solrosorna odlas vanligen i sydöstra Europa. Ibland blir de liggande länge hos grossisterna innan de kommer ut i butik. Då torkar fröna och blir mer svåröppnade. Möjligen kan också själva fröet krympa ihop. Ett alternativ till de mer kända frögrossisterna är Slåttergubbens Ekologiska fågelmat vid Vreta Kloster. De har en gårdsbutik men säljer också på http://www.slattergubben.se.

Skicka dina natur- och trädgårdsfrågor till: mats.hellmark@naturskyddsforeningen.se
Frågorna besvaras av Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen.

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.