Säker på drömisen

RÄTT RUSTAD * Skridskoåkaren bör vara både spontan och väl-planerad. När drömisen och drömvädret infinner sig gäller det att passa på, nästa dag kan tillfället vara förbi.

Artikel 2014-1 Mats Ottosson

Sådan spontanitet kräver att man i god tid skaffat den rätta utrustningen.

1. SKRIDSKOR, BINDNINGAR OCH PJÄXOR

Själva långfärdsskridskon är en enkel konstruktion och skillnaden från den ena till den andra modellen är inte stor. Längden avgörs av din egen storlek, en tumregel är att addera fyra–åtta centimeter till ditt skonummer. Har du stor-lek 42 ska skridskons längd alltså vara 46–50 cm.

Det är bindningen som i första hand avgör priset. Billigast är en rem- eller wirebindning som spänner fast skridskon på en vanlig styv och inte alltför låg känga, till exempel en turskidpjäxa. Sulan bör ha en rejäl ”läpp” framme vid tån för att den ska sitta stadigt i bindningen.

Ett dyrare alternativ är en snabb-bindning och en därtill avpassad pjäxa. Bindningarna har lös häl som kan ge längre skär och snabbare åkning, men skillnaden är försumbar för de flesta åkare. Även här kan man ge skon dubbla användningsområden genom att ha samma bindning (till exempel så kallade NNN-bindningar) även på sina turskidor.

2. ISPIK OCH STAVAR

Man kan sällan se hur säker en is är, man måste känna på den. Därför behöver man en ispik. Den kraft som behövs för att driva piken genom isen är ett mått på hur tjock och bärkraftig isen är. Stavar har man för balansens skull och för att ge extra skjuts i åkningen. 

En populär kompromiss är så kallade pikstavar som är tillräckligt tunga för att fungera som ispikar, samtidigt som de balanserar åkningen.

3. BRÄNSLE, VÄRME OCH RYGGSÄCK

När man åker skridskor är ryggsäcken inte bara något man bär sitt fika i. Den ska dessutom fungera som flythjälp. Inuti säcken – som bör vara minst 45 liter stor – ska det finnas en hel omgång ombyteskläder förvarade i en vattentät packpåse, både för att vara torra om du behöver dem och för att säcken verkligen ska flyta i händelse av ett ofrivilligt dopp. Förutom ett midjebälte behövs en rem som spänns runt grenen så att säcken inte glider upp och av i vattnet. De som åker utan ryggsäck, till exempel små barn, bör ha flytväst.

4. ISDUBBAR OCH VISSELPIPA

Det är hart när omöjligt att ta sig upp ur en vak utan isdubbar. Denna obligatoriska utrustningsdetalj ska hänga högt uppe i halsen eller fästas lätt åtkomlig på ryggsäckens axelrem. Fäst en visselpipa vid dubbarna som du kan använda för att påkalla uppmärksamhet.

5. RÄDDNINGSLINA

Obligatorisk i säkerhetsutrustningen, för att dra upp den som hamnat i en vak. Linpaketet ska vara fäst på ryggsäcken på ett sätt som gör att man kommer åt det utan att ta av sig säcken. 

När du köper linan följer en bruksanvisning med, träna på att kasta innan turen så att du vet hur det ska gå till om det blir allvar.

6. SÄLLSKAP

En viktig utrustningsdetalj är erfarenhet. Ju mindre du själv har av den varan, desto viktigare är det att göra sällskap med dem som kan. Ett bra sätt är att ansluta sig till ledarledda skridskoturer med den lokala skridskoklubben eller Friluftsfrämjandet.

Dessutom är det bra att ha: hjälm, knäskydd, armbågsskydd och handskar (som fallskydd), karta, kompass och GPS, mobiltelefon (vattentätt förvarad) och första förband. 

Och givetvis en god matsäck och något att sitta på vid fikapausen.

Skärp dina skridskor själv

Många sport- och friluftsbutiker tar emot skridskor för slipning, och det är en god idé att lämna in dem med jämna mellanrum, till exempel inför en ny säsong. Däremellan kan man bryna sina skridskor själv. 

Helt avgörande är att man slipar en exakt vinkelrät egg. Det åstadkommer man genom att placera skridskorna intill varandra med skenorna uppåt, och dra ett bryne längs båda samtidigt. Båda skridskorna måste ligga stadigt och precis lika högt, spänn därför fast dem i ett slipställ (finns att köpa) eller lägg dem bredvid varandra på två träribbor (se bilden).

Använd gärna ett bryne med en grov och en fin sida. Börja slipa med den grova. 

Lär dig mer

Långfärdsskridskoåkning är i ovanligt hög grad en syssla som befrämjas av kunskap. Ju mer man vet – om åkteknik, om att läsa isar och känna igen de kritiska punkterna på en sjö eller en fjärd, om hur man tar sig upp ur en vak eller räddar någon an-nan och så vidare – desto mer kan man njuta av åkningen. Lär av andra som är mer erfarna och – läs på! Stora boken om långfärdsskridsko av Mårten Ajne och Henrik Trygg (Calazo förlag) är en god investering. 

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.