Alla fåglar kommit ren

NATURENS ABC * Den första lärkan och den första sädesärlan är efterlängtade vårtecken. Fåglarna har en strapatsrik flygning bakom sig när de kommer till våra trakter. Hur vet de när det är dags att återvända?

Artikel 2014-2 Anders Friström

Här i norr finns gott om mat på sommaren men desto mindre på vintern. Fåglar vars föda är svårtillgänglig vintertid har inget annat val än att flytta. Men milda vintrar kan även flyttfågelarter till viss del stanna kvar så länge maten räcker.  Men bara för att en fågelart finns i landet året om behöver det inte betyda att det är en stannfågel. Exempelvis drar svenska kajor söderut till kontinenten på vintern, medan kajor från Finland och Ryssland övervintrar hos oss.

 

Bränslepåfyllning

Flyttinstinkten hos fåglarna är genetiskt betingad och styrs av hormoner. Innan flytten äter fåglarna upp sig för att ha energi till den krävande flygningen. De gör många stopp på vägen för att ”fylla på bränsle”. Längre hopp över hav och öknar kräver flygning non-stop under flera dygn, vilket frestar på energireserverna så pass att inte bara fettet förbränns, utan även en del av muskulaturen. Medvind är aldrig fel, liksom uppvindar. Större fåglar som gäss och tranor glidflyger gärna på uppvindar för att spara energi.

Fåglarna navigerar med hjälp av jordens magnetfält, solen, stjärnorna och polariserat ljus. De tar sig också fram med hjälp av kustlinjer och geografiska landmärken. Därför koncentreras fågelsträcken vid platser som exempelvis Ölands södra udde och Falsterbonäset.

 

Tysklandsfarare och tropikflyttare

SÅNGLÄRKAN inväntar rätt väder, men är ändå en av de tidigaste flyttfåglarna. De kommer ibland innan snön smält på åkrarna. De är väldigt ortstrogna och återvänder till samma fält där de fötts. Sånglärkan är rödlistad i kategorin ”nära hotad”, den trivs inte riktigt i det moderna jordbrukslandskapet.

STARARNA kommer redan i mars till Mälardalen men lämnar också landet tidigt. Redan efter midsommar far de vuxna fåglarna söderut. Samtidigt kommer ungfåglar från mer nordliga häckningar in och ersätter de vuxna, innan också de flyttar söderut.

TOFSVIPORNA kommer också i mars, så snart de strandängar där de söker föda har tinat fram. De övervintrar längs medelhavets stränder.

SÄDESÄRLAN är datumflyttare och anländer till Mälardalen runt tionde april. I september drar de söderut igen, till vinterkvarter utspridda från Tyskland till Nordafrika. 

LÖVSÅNGAREN kommer i andra halvan av april. Den lever av insekter och måste invänta småkrypens uppvaknande och tillväxt. Norrländska lövsångare övervintrar i södra Afrika medan sydsvenska lövsångare har vinterkvarter i Västafrika.

GÖKENS galande hörs återigen i första halvan av maj. Den uppehåller sig här till i juli, då den återvänder till Centralafrika, där den tillbringar större delen av året. Gökarna flyttar i en ögla, med olika vägar till och från Sverige.

De ständigt luftburna TORNSEGLARNA anländer i andra halvan av maj från vinterkvarter söder om ekvatorn. De är långflygare som till och med kan sova i luften. Födan består helt av insekter som fångas i flykten. 

SILVERTÄRNAN är den svenska art som flyttar längst, ända till Antarktis. I slutet av april återvänder de till häck-ningsskären i ytterskärgårdarna. De kan flyga upp till 40 000 kilometer om året på sina flyttresor.

Följ flyttningen på nätet

På artportalens fågelsida kan du följa flyttfåglarnas ankomst till olika delar av landet. Sök på art och tidpunkt för att se fynden på en karta. Du kan också jämföra mellan olika år.

svalan.artdata.slu.se/fenologi.asp

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.