Det viktigaste miljövalet

Hur har de svenska EU-parla­mentarikerna skött sig på miljöområdet? Vilka får guldstjärna och vilka får tummen ner?

Artikel 2014-2 Anders Friström

Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. För miljön är det ett minst lika viktigt som det svenska riksdagsvalet i september. Naturskyddsföreningen har granskat hur de valda har agerat i miljöfrågor och vi ställer de kommande EU-politikerna inför nya skarpa frågor. Här får du hjälp att rösta miljövänligt på valdagen.

EU-VALET DEN 25 MAJ ÄR kanske det viktigaste miljövalet under supervalåret 2014, trots att valdeltagandet brukar vara lågt i EU-val. En majoritet av våra svenska lagar har i dag sitt ursprung i EU-lagstiftningen.  I de allra flesta miljöfrågor har parlamentet ökat sitt inflytande och är i dag jämbördigt med ministerrådet. De tjugo svenska EU-parlamentarikerna har därtill ungefär samma röstandel i parlamentet som den svenska regeringen har i EUs ministerråd. 

– Helt klart har vi fått mer makt under den senaste mandatperioden, säger EU-parlamentarikern Isabella Lövin (Mp). Ministerrådet tycker nog att vi fått för mycket inflytande och försöker på olika sätt begränsa den. Men exempelvis har fiskeriutskottet, där jag sitter med, tagit ministerrådet till EU-domstolen i flera ärenden. Vi har tagit strid om hur man ska tolka Lissabonfördraget. Det är en ständig dragkamp.

De flesta av våra EU-parlamentariker ställer upp för omval. För miljövännen kan det därför vara intressant att veta hur de skött sig på miljöområdet under den gångna mandatperioden. Röstar du på någon av de mest miljöengagerade kandidaterna lägger du en röst för en bättre miljöpolitik i hela Europa.

– Lyfter man blicken så kan man konstatera att EU har världens mest ambitiösa klimatstrategi, den kan naturligtvis bli bättre, men den är ännu så länge tuffast i världen, säger EU-parlamentarikern Christoffer Fjellner (M). Det är till stor del parlamentets förtjänst. Titta på frågor som GMO, kemikalier eller farliga ämnen i elektronik – EU har den tuffaste lagstiftningen i världen på dessa områden. Många parlamentariker är förtjusta i att säga att glaset är halvtomt, men de förslag som kommer från kommissisonen skulle vara mycket mindre radikala om inte parlamentet fanns och man inte var tvungen att få godkänt där också.

EU-valet är i hög grad ett personval. I EU-parlamentet påverkar enskilda ledamöter på ett annat sätt än i riksdagen. De kan ta initiativ till nya frågor, bli utsedda till företrädare för sin europeiska partigrupp eller till föredragande rapportörer för sitt utskott i olika frågor.  Partipiskan viner inte lika hårt som i riksdagen och det finns större utrymme för ambitiösa ledamöter att påverka inom sin partigrupp och också att påverka hela parlamentets ställningstaganden.

– Den nya fiskepolitiken är en stor framgång, parlamentet och enskilda ledamöter spelade en stor roll där, säger EU-parlamentarikern Åsa Westlund (S). Parlamentet är ofta mer progressivt än ministerrådet, men det var än mer så under förra mandatperioden. Den konservativa majoriteten i parlamentet bromsar, det är svårare att driva miljöfrågor nu än tidigare. Kommissionen är ett stort hinder, de måste lägga fram bättre förslag. Mycket av det vi har beslutat om nu kommer från den förra kommissionen, eller är revideringar av gamla förslag.

 

NATURSKYDDSFÖRENINGEN har granskat de svenska EU-parlamentarikernas röstbeteende och engagemang i miljöfrågor under den senaste mandatperioden. 

Analysen ger sju av de svenska ledamöterna tummen upp, de har visat handlingskraft och kunnat påverka bland annat fiske- och klimatpolitiken. Fyra är riktiga bottennapp som får tummen ner av Naturskyddsföreningen. De har inte visat något engagemang alls för viktiga miljöpolitiska beslut och som inte röstat på miljöprogressiva förslag. De övriga nio har i hög utsträckning röstat på miljöförslagen, men har inte visat något större eget engagemang i miljöfrågor.

Betygen bygger framförallt på hur parlamentarikerna har röstat i 37 viktiga miljöfrågor, men också på hur mycket engagemang de visat genom inlägg i plenum, yttranden, betänkanden och andra initiativ inom miljöområdet. Totalt har drygt 2300 inlägg och 440 betänkanden och yttranden granskats. Därtill har parlamentarikerna själva i en enkät fått berätta om vilka insatser som de är mest stolta över. Fyra politiker som utifrån sina förutsättningar gjort extra stora insatser får dessutom stjärna i kanten av föreningen. Citaten nedan är Naturskyddsföreningens samlade omdöme om personens insatser.

Tummen upp

Isabella Lövin (MP)

”Har varit ett före­döme för hur man skapat breda överenskommelser i parlamentet. Får guldstjärna för att hon utmärker sig som resultatinriktad miljöpolitiker.”

Åsa Westlund (S)*

”Har gjort en imponerande insats i kemikalie- och klimatfrågor under mandatperioden. Får en guldstjärna för att hon är en tillgång för hela Europaparlamentet gällande miljöfrågor.”

Mikael Gustafsson (V)

”Är ett typexempel på svensk ledamot med miljöengagemang. Han sitter inte i ett miljörelaterat utskott men lyfter miljötänk i andra områden, och röstar för miljön.”

Kent Johansson (C)

”Röstar bättre än sin partigrupp och har stort förtroende i gruppen. Trots kort tid i parlamentet har han bidragit till skärpningar av framför allt klimatpolitiken.”

Marit Paulsen (FP)

”Arbetar för att få upp miljöfrågorna i jordbruksutskottet. Har flera gånger gått från partigruppslinjen och röstat för miljöförbättrande förslag.”

Carl Schylter (MP)*

”Har fortsatt varit en viktig person för att driva EU:s miljöpolitik framåt. Är initiativrik och lyfter miljöfrågor som sällan syns på den allmänna dagordningen.”

Marita Ulvskog (S)

”Har stort inflytande i partigruppen och har stort engagemang i klimatfrågan. Har lagt många progressiva ändringsförslag på egen hand.”

 

Röstat ok

Göran Färm (S)*

”Röstar enligt partilinjen. Får en guldstjärna för att han varit aktiv med att inkorporera miljöfrågor och jobba för hållbara investeringar i sitt arbete med EU:s budget.”

Amelia Andersdotter (PP)

”Som Piratpartist röstar hon i enlighet med De gröna, men har inte engagerat sig över huvud taget i miljöfrågor, det gestaltas även av att hon valt att inte svara på vår enkät.”

Christian Engström (PP)

”Röster till miljöns fördel är inte ett skäl gott nog till att få toppbetyg, utan det krävs också stort engagemang i frågan.”

Anna Hedh (S)

”Hänvisar ansvaret för miljöfrågorna till partikollegan Åsa Westlund (S) och engagerar sig själv inte i miljö.”

Olle Ludvigsson (S)

”Hänvisar ansvaret för miljöfrågorna till partikollegan Åsa Westlund (S) och engagerar sig själv inte i miljö.”

Jens Nilsson (S)

”Hänvisar ansvaret för miljöfrågorna till partikollegan Åsa Westlund (S) och engagerar sig själv inte i miljö.”

Olle Schmidt (FP)

”Driver inte miljö­frågan i gruppen eller parlamentet men röstar relativt ofta till miljöns fördel.”

Alf Svensson (KD)*

”Har i ett antal omröstningar gått emot den konservativa partigruppens rekommendationer till att rösta för miljöns fördel. Bristfälligt miljöengagemang.”

Cecilia Wikström (FP)

”Röstade till skillnad från partikollegan Marit Paulsen mot nästan samtliga miljöförbättrande förslag om den gemensamma jordbrukspolitiken.”

 

Tummen ner

Gunnar Hökmark (M)

”Är konsekvent med att rösta mot progressiva miljöförslag och engagerar sig knappast för miljön.”

Anna Ibrisagic (M)*

”Är frånvarande i miljödebatten och röstar nästan helt konsekvent mot progressiva miljöförslag.”

Christofer Fjellner (M)

”Förespråkar ofta en bakåtsträvande klimatpolitik. Får dock en guldstjärna för sitt jobb i den konservativa partigruppen i samband med reformerna av fiskepolitiken.”

Anna-Maria Corazza Bildt (M)

”Granskningens bottennapp. Hennes engagemang är starkt framförallt när det gäller att rösta mot miljöförbättrande förslag, exempelvis rörande nya klimatmål för 2030.”

* Ställer inte upp till omval

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.