Fem frågor om matavfall

DILEMMAT * Hur tar jag bäst hand om matavfallet? Och går det att minska svinnet? Vilket är bäst för miljön, central biogasrötning, egen kompost eller avfallskvarn i köksvasken?

Artikel 2014-2 Anders Friström

Allt mer av vårt matavfall tas om hand för kompostering eller biogasrötning. 60 procent av landets kommuner har nu, helt eller delvis, infört någon form av central insamling av matavfall. Regeringens mål är att hälften av allt biologiskt avfall ska ingå i kretslopp till 2018, i dag är siffran 15 procent, så det är en bit kvar till målet, det mesta bränns fortfarande.

 

1. Går det att minska svinnet?

Matrester som kastas och spill i matproduktionen belastar miljön helt i onödan. Vi svenskar uppskattas slänga uppemot en fjärdedel av all den mat vi bär hem från affären, mer än hälften trots att den är ätbar. Men spillet sker i alla led: Potatis och rotsaker blir kvar i jorden vid upptagningen. Kött, bröd, frukt och grönt som slängs i butiken när det blivit för gammalt.

Hushållen står för den största andelen av matspillet. Här är det också enklast att minska: Köp inte mer mat än du gör av med. Håll koll på varorna i kylen och tillaga eller frys in dem innan de blir dåliga. Bäst före-datum är bara en rekommendation, lukta och bedöm innan du slänger. Lär dig att göra nya måltider av matrester.

 

2. Är central insamling av matavfall att föredra?

Ja, det har sina fördelar. I centrala insamlingssystem sorteras avfallet hos hushållen i särskilda påsar, som sorteras ut automatiskt, eller läggs i separata insamlingskärl. Matresterna går sedan till rötning eller central kompostering. En fördel med rötning är att biogasreaktorn även tar hand om metan som bildas vid nedbrytningen. Biogasen blir till bränsle och restprodukten kan användas som växtnäring. Kretsloppet sluts i alla fall delvis mellan jord och bord. Nackdelen är risken för förorening. Slänger man fel saker i påsen kan tungmetaller eller organiska miljögifter hamna på åkern. Men ändå är rötresterna och komposten i regel mycket renare än slammet från reningsverken. Därför används det i mycket högre utsträckning som biogödsel.

 

3. Är min varmkompost överspelad nu då?

Varmkomposten hemma förvandlar matavfallet till odlingsbar jord med bra näringsinnehåll. Vackert så, men komposter läcker värme och växthusgaser. Men du behöver inte ha dåligt samvete för det. Gaserna kommer inte från fossila källor. Men i framtiden kommer vi kanske att behöva ta tillvara energiinnehållet i allt avfall.

 

4. Avfallskvarnar då, kan det vara något?

Kvarnar är ett sämre alternativ, de leder till en högre belastning på reningsverket och ger inte något särskilt bra omhändertagande av matavfallet. Reningsverksslammet där matresterna hamnar är ofta nedsmutsat med tungmetaller och miljögifter. Det bör därför inte spridas på åkermark. Risken finns ju också för fler stopp i avloppet, i synnerhet med gamla avloppsstammar.

 

5. Vad gör vi av trädgårds­avfallet?

Förutom matavfall utgör trädgårdsavfallet, gräsklipp, löv, grenar och kvistar, nästan hälften av allt organiskt hushållsavfall som om-händertas centralt. Därtill kommer en omfattande hemkompostering, något som är naturligt med tanke på de stora volymer som anhopas i våra trädgårdar varje år. Vissa kommuner flisar grenar och kvistar och eldar i fjärrvärmen.

Källor: Avfall Sverige, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket.

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.