Gerdehag tar strid

KULTUR * Hästmannen Stig-Anders öde är toppen på ett isberg, menar filmaren Peter Gerdehag. Nästa film ska handla om nyckfull myndighetsutövning som hotar småskalig djurskötsel på landsbygden.

Artikel 2014-2 Mats Hellmark

Peter Gerdehags förra film om Hästmannen Stig-Anders Svensson slog rekord för dokumentärfilmer på SVT för fem år sen. Nästan 1,5 miljon tittare såg den lågmält lyriska skildringen av Smålandsbonden som lever och odlar på gammaldags vis. Grannarnas moderna traktorer dundrar förbi medan han plöjer och kör i skogen med tre till synes välmående ardennerhästar. En udda men förnöjd människa som lever det liv han vill i en vidunderligt vacker natur.

I uppföljaren Hästmannen – sista striden har harmonin bytts mot kaos och förvirring. Efter anonyma anmälningar gör länsstyrelsens djurskyddsinspektör kontroller och Stig-Anders ställs snabbt inför hotet att förlora sina älskade hästar, trots att han följer instruktionerna.

– Jag anser att vi ska ha ett bra djurskydd, men det ska inte medföra att djurägarna görs rättslösa. Som systemet nu ser ut hamnar de helt i händerna på tjänstemän som dömer utan expertis och beviskrav. I Hästmannens fall utfärdas till och med en specialregel att han inte får gå närmare hov- och klövdjur än fyra meter, säger Peter Gerdehag.

Gerdehag har skildrat skärvor av det gamla odlingslandskapet som mirakulöst överlevt strukturomvandlingen i flera filmer och utställningar. Övernitiska handläggare kan bli spiken i kistan, tror han.

– De ger sig särskilt på äldre bondgårdar och verkar ha tagit på sig en roll som mer handlar om att rationalisera svenskt lantbruk än hur djuren mår. Det är inte bara människorna som tar stryk utan också den biologiska mångfalden och landskapet. Få vågar ta strid inför risken att bli uthängd som djurskändare i lokalpress eller tv.

Sedan länsstyrelserna tog över djurskyddet från kommunerna har möjligheterna till ordentlig rättslig prövning försvunnit och antalet djurförbud skjutit i höjden, menar Gerdehag som nu jobbar på en film med arbetsnamnet ”Staten som outlaw” utifrån flera olika fall.

Foto: Världen som Klum ser den

Mattias Klums bilder visar både hårdhänt exploatering och fantastisk natur. Tillsammans blir de starka argument för en hållbarare världsordning.

Smältande glaciärer, exotiska djur, frodig regnskog. Fotografen Mattias Klums utställning Vår tid på jorden i Uppsala bjuder på en spektakulär resa genom världens hotade ekosystem.

Ändå är det kanske den oansenligaste bilden som rymmer mest framtidshopp. Den är också den enda lokala. Utrangerade kylskåp och frysboxar på en återvinningscentral i Uppsala: en symbolbild för lyckad materialåtervinning och en internationell överenskommelse som faktiskt lyckades stoppa en hotande miljökatastrof (Montrealprotokollet från 1987 som fasade ut ozonnedbrytande ämnen).

En annan bild som öppnar möjligheter föreställer en härmfågel tryggt parkerad på en stor iguanas rygg på Galapagos. Fågeln festar på fästingar, ett symbiotiskt samarbete som gynnar båda arterna och en sorts förebild för biomimetik: i många fall kan vi vinna på att härma naturens processer.

Annars ringer alarmklockan högt och tydligt i bilder av exempelvis den brutala urskogsskövlingen på Borneo. Nomadfolket penanerna kämpar för sin överlevnad medan ett av världens rikaste ekosystem med arter som malajbjörn och kungskobra bryter ihop. På hyggena breder oljepalmsplantager ut sig.

Utställningen bygger på boken Vår tid på jorden där Klums bilder samspelar med texter av miljöforskaren Johan Rockström. Utmaningarna är stora. Och möjligheterna …

Mer kultur: Böcker

I detta nummer handlar boktipsen om att må bra i naturen.

Lugn av naturen

Åsa & Mats Ottosson

Votum

I en stressad och informationsöverlastad tid finns det enklaste och kanske bästa botemedlet strax utanför dörren. En vanlig skogspromenad (med avstängd mobil) kan vara en retreat som väcker närvaro och livsandar på nytt. Mats och Åsa Ottosson har skrivit om sambandet mellan hälsa och natur tidigare. I sin nya bok går de vidare med forskning, intervjuer och bekräftande iakttagelser på ett språk som svävar som lärksång över en sommaräng. Boken kombinerar skön läsning med praktiska tips och övningar som passar både stadsråttan och naturnörden

Consolations of the forest (Dans les forêts de Sibérie)

Sylvain Tesson

Allen Lane/Folio

Att slå ned bopålarna i en enrums timmerstuga långt ute i taigan låter kanske inte så märkvärdigt för en svensk. För Parisbon Sylvain Tesson som hyr en skogsvaktarstuga vid Bajkalsjön från barsk vinter till sommar är det en uppenbarelse, en yttre och inre resa i Thoreaus anda till närkontakt med djur, natur och sitt eget väsen. Den beläste och bereste reportern förutspår ett världsomspännande sug efter natureremitism från överfulla storstäder, men varnar också för urskogens snabba utarmning och exploateringen han redan ser från stugans enda fönster. 

Born to run

Christopher McDougall

Profile/Månpocket

Visst, trendsättarboken Born to run är i första hand en bok om löpning. Den ger en plausibel förklaring till varför springande människor ofta mår så mycket bättre – McDougall och många med honom menar att vår art evolutionärt konstruerats för just detta – och en mängd tips om hur man gör det på ett naturligare sätt. Men i sökandet efter en halvt mytisk mexikansk indianstam som med lätthet springer väldiga distanser finner författaren också att deras livsstil i nära kontakt med vild natur är en del av förklaringen till en exceptionell hälsonivå.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.