Kunskap ger makt i EU-parlamentet

EU-valet är kanske i första hand ett personval. Enskilda EU-parlamentariker kan göra stor skillnad om de fokuserar på ett fåtal frågor och läser på ordentligt. Då kan de övertyga andra. Här är några som gjort skillnad och påverkat hela parlamentets beslut i tunga miljöfrågor.

Artikel 2014-2 Anders Friström

Åsa Westlund (S), partigrupp: S&D, 2 mandatperioder, omval = nej.

Vilka miljöfrågor har du lyckats påverka mest under mandatperioden?

– Jag har arbetat mest med att få bort farliga ämnen. Den mest omfattande insatsen var nog mitt betänkande om hormonstörande ämnen, men jag har också arbetat med att få bort kadmium, kvicksilver och flamskyddsmedel ur elektronik (Rohs-direktivet) och att få ett bättre omhändertagande av elektronikavfall (Weee-direktivet). Därtill har jag varit med och förbjudit Bisfenol A i nappflaskor. Ett tungt uppdrag var att inom min partigrupp ansvara för ett direktiv om att begränsa luftutsläpp från tung industri.

Vilka är dina främsta sätt att påverka?

– För mig har det viktigaste varit att få med den egna europeiska partigruppen. Att få med ledamöter ur andra partigrupper är också viktigt för att skapa majoriteter inför omröstningarna. Jag är kanske inte så bra på att tala i plenum, föredrar istället att bygga upp goda kontakter med andra ledamöter. Det gäller också att ta egna initiativ för att exempelvis få ansvar för betänkanden. Mycket handlar om att vara påläst, då får man med sig andra.

Du ställer inte upp till omval, varför?

– Tio år i Bryssel får räcka. Jag kandiderar till riksdagen istället, är sugen på svensk politik igen. Sitter man för länge i EU-parlamentet blir man mer en del av EU-samtalet än av den svenska politiken, risken är då att man inte längre är en representant för Sverige.

Isabella Lövin (MP), partigrupp: De gröna, 1 mandatperiod, omval = ja.

Vilka miljöfrågor har du lyckats påverka mest under mandatperioden?

– Utan tvekan är det den nya fiskeripolitiken. Det är en genomgripande reform som omfattar alla Europas hav och påverkar ett tjugotal länder i tredje världen som har fiskeavtal med Europa, liksom EUs positioner i globala sammanhang. Jag har varit rapportör och föredragande i parlamentet i frågan. Inom EU har jag följt fiskefrågorna väldigt noga, varit skuggföredragande för gröna gruppen och suttit med i förhandlingarna med ministerrådet. 

Vilka är dina främsta sätt att påverka?

– Framförallt har egen kunskap och hög grad av närvaro har varit nyckelfaktorer. Jag är helt fokuserad på den här frågan. I EU-parlamentet kan man inte följa alla frågor, då får man inget gjort. Jag har levt med fiskefrågorna sedan jag skrev boken Tyst hav 2004, så jag drivs av ett personligt engagemang. Men det är också en känsla av nu eller aldrig. Hade vi inte klarat det här nu så hade det dröjt tio år till nästa beslutstillfälle. Då skulle bara åtta bestånd finnas kvar inom hållbara gränser.

Avgörande för resultatet har också varit att jobba över partigränserna. Vi har en partiöverskridande allians i parlamentet, ”Fish for the Future”, som har haft regelbundna möten. Det har vuxit fram en fraktion inom alla partigrupper som velat se en bra fiskerireform. Vi har delat ut röstlistor, samlat in namn från olika partier på ändringsförslag med mera. Allt arbete ledde till överväldigande majoritet, 502 – 137, i slutomröstningen.

Ställer du upp till omval?

– Jag vill gärna bli omvald för att kunna fortsätta att bevaka implementeringen av fiskerireformen. Ännu så länge är det bara vackra ord på papper. Parlamentet kan då vara en viktig vakthund som ställer frågor och begär in information från kommissionen. Nu har vi ramen satt, den kommer sedan att brytas ned till förvaltningsplaner för respektive bestånd. Det finns risk för undantag som vattnar ur reformen.

Christoffer Fjellner (M), Partigrupp: EPP, 2 mandatperioder, omval = ja

Vilka miljöfrågor har du lyckats påverka mest under mandatperioden?

– Den nya fiskepolitiken är nog det område där jag påverkat mest. Det är i alla fall den miljöfråga som jag känner mig mest stolt över att bidragit till att landa på ett bra sätt. Utgångsläget var att kommissi≈onen la ett radikalt och bra förslag till att åtgärda en av EUs största skamfläckar. Men utgången var väldigt oviss, historiskt har det varit liten klubb av ”fiskeindustri”-parlamentariker som har styrt frågan och fått råda ostört. Det fanns också ett stort motstånd från medlemsstaterna, fjorton länder bad kommissionen dra tillbaka reformen. Samtidigt riskerade vi att 90 procent av fiskebestånden inom EU skulle kollapsa inom tio år om inget gjordes.

Vilka är dina främsta sätt att påverka?

– Min väg har huvudsakligen varit att verka inom den egna partigruppen, den största i parlamentet med 274 röster. Jag har lagt mycket kraft på att bygga koalitioner. Politik är inget konstigt. Den vanligaste metoden är helt enkelt att prata med människor och ha bra argument. Jag behövde få en rejäl del av vår partigrupp att rösta för reformen. Utan dem hade det inte blivit en kvalificerad majoritet, och då hade ministerrådets urvattnade förslag fått större genomslag.

Ställer du upp till omval?

– Jag har suttit två mandatperioder, men kandiderar ändå till omval. Jag tycker att fortarande är mer meningsfullt att skälla i teve än på teve, så att säga. Det finns fortarande så mycket som gör mig upprörd.  

EU-parlamentet

I EU-parlamentet finns det inte några fasta majoriteter. De formas istället inför varje beslut. Enskilda ledamöter har då större chans att påverka. Det finns inte heller samma hårda parti­piska som i den svenska riksdagen. EU-kommissionen är inte beroende av parlamentets stöd i varje enskild omröstning på samma sätt som en regering. 

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.