Smakprov ur motionsfloden

FÖRENINGSLIV * Snart är det stämma i Naturskyddsföreningen. Och stämma betyder motioner. Det har kommit in 67 stycken, färre än sist

Artikel 2014-2

Genusbalansen skevar. Endast en femtedel är undertecknad av en kvinna, trots att nära två av tre medlemmar är kvinnor. I fyra fall stod en styrelse som avsändare.

Motioner speglar vad som engagerar och vart vinden blåser. Alla förslag i den här texten är hämtade från en eller flera av motionerna.

Många tar upp Naturskyddsföreningens grunduppdrag: att skydda naturen. Om civilisationen präglas av systemfel, borde alla gå till botten med orsakerna – dags för Naturskyddsföreningen att processa natursyn och värderingar?

Det finns förslag om en nollvision för förstörelse av natur med höga värden. Kanske kan naturen till och med få rättslig status genom att livsmiljöförstörelse, ekocid, skulle kunna bli ett femte brott mot freden i Romstadgan, vid sidan av krigsbrott och brott mot mänskligheten. Och behöver föreningens vindkraftspolicy konkretiseras och skärpas? Behöver gruvlagstiftningen förändras?

Kungsörnen nämns vid sidan av vargen – men ska vargstammen begränsas, eller ska vi flytta debatten och i stället prata om hur vargen stärker ekosystemens livskraft? Föreningen borde lägga till sötvattenfrågor i sina verksamhetsriktlinjer, tycker en annan. Vandringshinder för fiskarna ska alltid åtgärdas med omlöp.

 

NÄR DET GÄLLER klimatet sjungs politikens lov, snarare än marknadens. Samhället ska främja och styra omställningen genom strategisk samhällsplanering och infrastruktur. Normer och värderingar behöver förändras. Naturskyddsföreningen själv behöver lära sig mer om miljöpsykologi och vad som krävs för att ord ska leda till handling, säger några av motionerna.

Behövs normförskjutning till fördel för kortare arbetstid – för bevarad välfärd men minskad resursförbrukning? Ransonering av fossila drivmedel? Tydligare och ärligare klimatkommunikation? Klimatskatt? Folkbildningskampanjer? Det ska stämman ta ställning till.

Miljögifter engagerar många. Det finns förslag om att miljöbalkens försiktighetsprincip ska tillämpas i all livsme-delsproduktion, att Naturskyddsföreningens arbete även ska innefatta miljögifter i naturen och läkemedel. Miljögifter i reningsverken uppmärksammas också.

 

KOMMUNIKATION är ett återkommande tema i motionerna. Där finns förslag om att ta fram en särskild opinionsbildar-app, att jobba mer med videokommunikation över nätet och att ta fram kommunikationsstrategier för den lokala verksamheten. 

Detta är endast några nedslag. Dessutom ska stämman hantera 10 motioner som inte hanns med på förra stämman. 

Du hittar alla motioner i forumet ”Riksstämma 2014” på www.naturkontakt.se.

 

Valberedningens kandidat 

Naturskyddsföreningen ser ut att för första gången i sin 105-åriga historia få en kvinna som ordförande. Valbe-redningen föreslår Johanna Sandahl.

Mikael Karlsson som har haft posten i 12 år ställer inte upp till omval. Valberedningen har undersökt stödet i föreningen för två kandidater: Karin Åström och Johanna Sandahl. Båda har suttit i styrelsen sedan 2010 och båda är i dag vice ordförande.

Karin har nominerats och kandiderat till ordförandeposten både 2010 och 2012, men båda gångerna slutade det med att Mikael Karlsson valdes.

I början av mars berättade valberedningen att de föreslår Johanna Sandahl som ny ordförande. Två av fem personer i valberedningen reserverade sig mot beslutet – de förordar i stället Karin Åström.

Karin fortsätter att kandidera – vem som slutligen blir föreningens nya ordförande är upp till ombuden på riksstämman att besluta.Presentationer av alla kandidater till styrelsen finns på valberedningens sida på Naturkontakt.

Fördjupad rapportering om ordförandefrågan finns på Sveriges Naturs webbsida naturskyddsforening-en.se/sverigesnatur. 

 

Igelkottar hemma hos dig?

Alla älskar igelkotten, men bostadsbrist och biltrafik gör livet svårt för liten kotte. Förra året spred Naturskyddsföreningen ett upprop: rapportera alla igelkottar så att forskarna får reda på var de bor. Många ville hjälpa till och det lämnades in hela 17 800 ”kotterapporter”.

Både gamla och nya medlemmar gjorde inventeringen möjlig – över tusen av rapportörerna kom på att de också ville bli medlemmar i Naturskyddsföreningen.

Det har också kommit spännande observationer om att igelkottar äter mördarsniglar. Och folk har skickat in bilder på hur de satt upp beskyddande varningsskyltar åt igelkottarna. Vill du se fyndkartan finns den på www.naturskyddsforeningen.se/igelkott.

 

Vitryggar klarar livhanken

Sedan 1990 beskyddar Naturskyddsföreningen den nästintill utrotade vitryggiga hackspetten. Fågeln är en symbol för biologiskt rika lövskogar, som hundratals andra arter också är beroende av. Det behövs fler ”vitryggskogar” för att de ska överleva – det moderna skogsbruket har gjort dem alldeles för få. Naturskyddsföreningen föder upp vitryggar på Nordens Ark och sätter ut dem i lämpliga skogar. Arbetet involverar många ideella krafter som håller koll på fåglarna. I början av våren kunde de aktiva rapportera om flera vitryggar som överlevt vintern.  

Medlemmar och kretsar uppmanar stämman att prioritera åar, sjöar och älvar.

 

TRE TYCKER OM: Stämmokänslan

Naturskyddsföreningen satsar på att öka antalet ombud från kretsar och län på årets stämma – demokratin ska tas på allvar. 

1. Michael Jonsson, Bjurholm:

Jag åker tyvärr inte, men stämman är oerhört viktig, grunden för hela den demokratiska delen av rörelsen. Föreningen har missat vattenfrågorna rätt rejält. Det har ju kommit upp en del på rådslagen, så jag tror att det kommer in i verksamhetsriktlinjerna nu.

2. Jennie Rodin, Göteborg: 

Jag ska kanske åka – jag har skickat in en motion om energimärkning. Klimatet är inte på toppen av agendan i före-ningen, men borde vara det inför valet. Jag vet inte hur det går för klimatmotionerna på stämman, det är därför vi jobbar med fullt fokus på det lokala planet.

3. Helena Hillar, Mjölby:

Självklart ska jag åka! Min spaning är att gruvfrågorna är väldigt heta. Jag hoppas de kommer upp i verksamhetsriktlinjerna. Förut har kretsarna kämpat själva för att få ett vettigt stuk på gruvfrågorna. Ojnare blev ett uppsving och vi började jobba ihop över hela landet. 

 

Kallelse till klimatriksdag 

Klimatriksdag 2014 arrangeras 6–8 juni med ambitionen att väcka klimatfrågan inför riksdagsvalet. Det blir en samling för det folkrörelsebaserade klimatengagemanget – arrangörerna räknar med att tusen deltagare kommer till Norrköping. 

Klimatriksdagen har fått stöd av en lång rad aktörer – bland andra Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Fältbiologerna, Föräldravrålet, KFUM, Svenska kyrkan (Linköpings stift) och Scouterna. Nu sluter också fler aktörer utanför den traditionella miljörörelsen upp.

Idén kläcktes av Annika Elmqvist (se nästa sida). Hon inspireras av den folkriksdag för allmän rösträtt som hölls 1893. 

 

EN FRISTÅENDE och ideell förening är initiativtagare, och samordnar förberedelserna. Bland annat har delar av Naturskyddsföreningens klimatnätverk engagerat sig. Målgruppen är miljö- och klimatengagerade från stora föreningar och lokala grupper över hela landet. 

Alla kan skicka in motioner (förslag) – senast 30 april. Under klimatriksdagen ska deltagarna diskutera motionerna och därefter rösta fram vilka förslag som ska överlämnas till representanter för riksdagspartierna.

 

TALARE SOM Johan Ehrenberg, publicist och miljödebattör, James Hansen, amerikansk rymd- och klimatforskare och Annika Carlsson Kanyama från Försvarets Forskningsinstitut kommer att peppa.

 

Vassare organisation

Förra året tog Naturskyddsföreningens styrelse beslut om viktiga organisationsförändringar. Nu kommer alla länsförbund få stöd av ett regionalt kansli. Och den ideella verksamheten i nätverk flyttas närmare rikskansliet. 

– Det här är en smärre organisationsrevolution för det ideella arbetet. Det skapas tio regionala plattformar för före-ningsutveckling, säger Lars Vaste, chef för föreningsavdelningen på rikskansliet. 

Fram till nu har 9 av 24 länsförbund haft eget kansli. 15 har alltså varit utan. Genom att börja samarbeta om regionala kanslier får nu alla länsförbund som vill del av den här resursen. Rikskansliet ska stötta i till exempel arbetsgivarfrågor – och ordna utbildningar två gånger om året.

Märker kretsarna skillnad?

– De regionala kanslierna ska stödja och utveckla kretsarna – alltså hjälpa länsförbunden i deras uppdrag. De kommer att erbjuda utbildning och samordna det regionala natur- och miljövårdsarbetet, säger Lars Vaste.

Varje kansli får en garantinivå på 0,7 tjänst. Stora län med många kretsar kommer att få extra stöd, regionen Västra Götaland kommer till exempel ha utrymme för två heltidstjänster. 

Vad händer då med nätverken?

– Ansvaret för nätverken har nu flyttats från länsförbunden till rikskansliet. I styrelsens beslutsunderlag står att ”rikskansliet kommer att väsentligt stärka den ideella samverkan inom föreningens prioriterade områden”.

Finns en risk att de aktiva får mindre inflytande över nätverkets verksamhet nu?

– Nej, snarare är tanken att öka inflytandet.

 

”Bara jag håller till 8 juni!”

ELDSJÄLEN * Folkets hus i Stockholm, november 2012. Naturskyddsföreningen har kallat till höstkonferens under temat: Hur gör vi då – med ekonomin, klimatet och framtiden?

Tecknaren och författaren Annika Elmqvist sitter i publiken. Alla är där, utom den politiska viljan. Till och med lösningarna och idéerna finns närvarande. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson räknar upp klimatåtgärder som är införda någonstans i världen. En tanke slår rot i Annika: Det behövs en folkriksdag om klimatet!

Folkriksdagar ordnades under rösträttskampen, innan alla människor var representerade i riksdagen. Annika hörde talas om dem när hon tecknade en bok i serieform om människor som tagit strid för de demokratiska rättigheterna från 1700-talet fram till våra dagar. 

Då som nu var politiken låst i en fråga som människor upplever som viktig och akut, tänker Annika. Om de folkvalda politikerna inte klarar av att fatta de beslut som krävs, måste folket visa vad det vill.

 

ANNIKA ELMQVIST reser hem igen med sin idé, och får med sig vännerna i Linköpings klimatgrupp. Det växer. Personer från Naturskyddsföreningens klimatnätverk och andra grupper hänger på. I augusti 2013 bildades den ideella föreningen Klimatriksdag 2014. Målet är att 1000 deltagare från hela folkrörelsesverige samlas i Norrköping under tre dagar i juni.

Annika, när började ditt engagemang?

– Jag utbildade mig till reklamtecknare på Konstfack men bestämde mig för att jag ville använda min kunskap på ett annat sätt. 1970 gjorde jag ”Sprätten satt på toaletten”, en rimmad, drastisk barnbok om miljöboven Sprätten – och ett reningsverk som blir lösningen. Det ledde till en del rabalder men var också en upptakt till 70-talets radikala barnböcker. Två gånger till har det behövts en ny Sprätten-bok. 1986 bygger Sprätten ett kärnkraftverk men folket ser till att bygga vindsnurror i stället… 2005 var måttet rågat igen. Då sitter Sprätten på toaletten med sin laptop i knäet och köper upp skog och hav. Men det har inte blivit en bok om klimatet. Jag vet fortfarande inte hur jag ska berätta om klimatet i en bok för barn på ett ärligt sätt. Som grafiker har jag kämpat mot det klorblekta pappret. Jag intervjuade massaindustrin som bara slingrade sig. Sedan tecknade jag ut intervjuerna som serier i grafikernas tidning.

Hur mycket eld finns i dig?

– Jag tror jag brinner upp, bara jag håller till den 8 juni… Jag har bestämt flera gånger att jag ska sluta, men det är så tråkigt. Att jag hade så här mycket eld visste jag inte!

ANNIKA ELMQVIST

ÅLDER:67 ÅR

YRKE: Konstnär, för­fattare, grafiker och miljöaktivist. Skapare av 70-talsklassikern ”Sprätten satt på toaletten”

AKTUELL:  Initiativtagare till Klimatriksdagen 2014. En lång rad organisationer har uttalat sitt stöd för evenemanget.

ANDNINGSHÅL:  Min stora vildvuxna trädgård. Och så cyklar jag.

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.