Störande belysning?

NATURFRÅGOR * Får en villaägare ha stark belysning på sin tomt? Vad gör man med en störande myrstack? Här är du välkommen med egna frågor om allt som har med naturen att göra?

Artikel 2014-2 Mats Hellmark

Att bo i naturen

Hur mycket får man egentligen förändra miljön, även om det är ens egen tomt? Får man till exempel fälla alla träd och sätta upp stark belysning.

Eva Mlayeh, Kärna 

SVAR: Vår miljöjurist Oscar Alarik säger att om man bor i ett villaområde i en stad eller en tätort så kan privata tomter omfattas av föreskrifter i detaljplan. Kolla med kommunen. I regel är det tillåtet att fälla träd på tomten, men om man bor nära en sjö, bäck eller strand kan strandskyddet innebära hinder mot trädfällning, i synnerhet utanför hemfridszonen. Många miljöförändringar, som grävarbeten med mera omfattas av krav på bygglov och marklov.  Verksamhet som innebär miljöpåverkan eller störningar för grannarna kan vara otillåten, exempelvis verksamhet som övergår gränsvärden för buller, läckage av farliga ämnen eller utsläpp av luftföroreningar. Extremt stark belysning som innebär stora störningar för grannar kan också vara sådant som man kan klaga på hos kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. 

Stor myrstack 

Jag trodde i det längsta att vi skulle kunna samsas, myrorna och jag. Nu är myrstacken över en meter hög, och går ut över min väg så jag har fått kröka vägen. Nu är de på väg att ta över parkeringen också via satellitstackar. Snälla ni, kan ni ge råd. Kanel och andra kryddor hjälper föga. 

Gunilla Gus, Frösön

SVAR: Myror är nyttiga på många sätt och det är inte lätt att flytta en stack om man vill att myrorna ska överleva. Det finns trots allt

exempel på lyckade projekt. Då handlar det antingen om att gräva upp stacken och frakta barren till en annan bättre plats. Sen kan man bara hoppas att myrdrottningen överlever och väljer att flytta dit. Ett annat sätt är att sticka ned ett järnspett eller två i stacken på senhösten. Kylan leds ned och myrorna kan välja att flytta genom sina underjordiska gångar. En myrdrottning kan leva i 15 år och andra befruktade honor från moderstacken bildar ofta satellitsamhällen i närområdet.

Tropiska groddjur

Hur kan försäljning av tropiska groddjur vara tillåtet? Är inte grodor hotade i största allmänhet?

Inger Svensson

SVAR: För att skydda de hotade arterna (gäller inte bara groddjur) har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES som är en konvention om internationell handel med utrotningshotade arter. Godkända uppfödare av groddjur måste söka ett ”uppfödarintyg” från Jordbruksverket och ha ett särskilt avelsregister. Forskare tror att det är handeln med tropiska groddjur som är orsaken till den snabba spridningen av två infektionssjukdomar som har drabbat groddjuren.

Varg men inte visent?

Vad gör Naturskyddsföreningen för att vi ska få tillbaka våra utrotade djur tillbaka till Sverige? Vad är det för skillnad på varg, bäver och vildsvin gentemot skogsren, svartråtta och visent? 

Emelie Sjökvist 

SVAR: Vi arbetar med tre olika så kallade artprojekt, havsörn, pilgrimsfalk och vitryggig hackspett. Havsörnen och pilgrimsfalken har vi räddat med hjälp av stödutfodring vintertid och utsättning av ungar. Med den senare metoden försöker vi också rädda vitryggig hackspett i kombination med att vi kämpar för att rädda gamla lövskogar.

Bävern utrotades på grund av jakt men planterades in igen på 1920- och 1930-talet. Vargen vandrade in spontant förmodligen från Trysilområdet i Norge. Vildsvin har rymt från jakthägn. Skogsren får svårt att samexistera med tamrenskötseln. Svartråttan konkurrerades ut av brunråttan. Det finns ett projekt i Europa som arbetar med att återföra utrotningshotade djurarter, till exempel visent. Läs mer på www.wild-wonders.com

Skicka dina natur- och trädgårdsfrågor till: mats.hellmark@naturskyddsforeningen.se Frågorna besvaras av Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.