Våga välja vilt?

GRÖN GUIDE * Vi äter allt mer kött. Men uppfödning av djur belastar miljön på olika sätt, och djurvälfärden i produktionen är inte alltid etiskt för-svarbar. Är vilt ett alternativ?

Artikel 2014-2 Carl-Axel Fall

Fem frågor om viltkött

1. Kan vi äta mer vilt – räcker resursen?

I Sverige äter vi cirka 2 kg benfritt viltkött per person och år. Det är försvinnande lite, cirka 4 procent, om man ser på vårt totala köttintag som i dag ligger nära 50 kg per person och år. Men med dagens viltstammar finns inte så mycket utrymme för att öka tillgången på viltkött, undantaget vildsvin, och en del gäss och andra fåglar. Det finns forskare som förespråkar att stammarna med älg, hjort och rådjur ska få växa; det skulle visserligen öka viltska-dorna hos landets skogs- och jordbrukare men skapa ett mer variationsrikt landskap med bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Större viltstammar skulle även kunna öppna för ökad upplevelseturism som älgsafaris, mat- och jaktturism. 

2. Finns det några hälsorisker?

Viltkött framhålls gärna som ett nyttigare alternativ till “tamkött”. Det är magert och innehåller mer av viktiga mineraler som järn och zink. Fettet har dessutom höga halter av omega-3. Vilda djur behandlas inte med antibiotika. Viltkött som säljs i handeln eller serveras på restauranger har i de flesta fall passerat en av Livsmedelsverket godkänd vilthanteringsanläggning. Där finns veterinär och annan kunnig personal som ser till att bara säkert kött kommer ut på marknaden. När det gäller vildsvin är det ett lagkrav att köttet ska trikintestas och inspekteras på en vilthanteringsanläggning. Hos djur som har skjutits med blyammunition kan rester av bly spridas i köttet, och studier har visat förhöjda blyhalter i blodet hos personer som äter viltkött ofta. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att köttet närmast sårkanalen skärs bort. 

3. Hur miljövänligt är viltkött?

Eftersom vilda djur normalt inte matas finns ingen miljöpåverkan från deras foderproduktion. Om man betraktar älgar och andra idisslare i våra skogar som en del av ekosystemet räknas deras utsläpp av växthusgasen metan som naturliga. Hur mycket koldioxidutsläpp som själva jakten ger upphov till, exempelvis från transporter och uppvärmning av jaktstugor, det vet man inte. 

4. Sprider jakten mycket bly i naturen? 

Ammunition sprider bly i naturen. År 2002 beslutade regeringen att blyet skulle bort från både hagel och kulor senast år 2008, men så blev det inte; året innan förbudet skulle träda i kraft revs det upp. Men det är inte tillåtet att använda blyhagel när man jagar vid våtmarker, och inte heller på skyttebanor. Trots detta dör fortfarande fåglar, framför allt änder och örnar, av blyförgiftning. Änderna förgiftas när de pickar i sig hagel i stället för stenar och rovfåglar som äter de förgiftade fåglarna drabbas själva av blyförgiftning. I våra grannländer Danmark och Norge råder totalförbud mot blyhagel.

5. Hur får man tag på viltköttet?

Man behöver inte känna en jägare för att köpa viltkött. Många matbutiker säljer, även om de sällan flaggar för det i marknadsföring och tillbud. Ett annat sätt är att handla i gårdsbutiker och på de vilthanteringsanläggningar som finns runt om i landet. Information om försäljningsställen hittar man till exempel på Viltmat.nu och Svenskt Viltkött. Det mesta som säljs är jagat i Sverige, men se upp med hjortkött som kan vara hägnuppfött från Nya Zeeland.

Susanne Liljenström 

Mer vildsvin på tallrikarna

Vildsvinsstammen i Sverige ökar och allt fler skjuts. Jaktsäsongen 2012/2013 sköts rekordmånga vildsvin, 97 000, till och med fler än antalet älgar (96 000). Men kött från vildsvin är fortfarande ovanligt i butikerna. Enligt Jordbruksverket är det bara 15 procent av de fällda vildsvinen som når ut till butiker och restauranger. Rapporten ”Från skog till krog” lyfter fyra hinder för att marknaden för vildsvinskött ska fungera: Hanteringen av köttet, höga omkostnader, höga priser i butikerna och okunskap hos konsumenterna. För att råda bot på detta satsade regeringen nyligen en halv miljon kronor på att öka produktionen och vidareförädlingen av vildsvinskött.

– Vildsvinsköttet är en underutnyttjad resurs i Matlandet Sverige. Jag hoppas att fler kan få upp ögonen för det goda köttet. I längden kan detta ge fler jobb på landsbygden, sa landsbygdsminister Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.

Ätbara djur som jagas i Sverige

Klövvilt: Älg, rådjur, kronhjort, dovhjort, vildsvin, mufflon

Rovdjur: Björn

Småvilt: Hare, kanin, bäver

Fågel: Fasan, rapphöna*, ripa, tjäder, orre, kanadagås, grågås, sädgås*, gräsand, bläsand, kricka, ejder*, skrak, knipa, alfågel, vigg, duva, morkulla, nötskrika, björktrast, kråka, råka.

* = rödlistad art

KÄLLOR: Centrum för vilt- och fiskforskning/SLU, Jordbruksverket, Jägareförbundet, Köttguiden, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket & Svenskt viltkött.

GRÖN GUIDE

Bantningspiller 

Lingonet är ett vackert rött och tåligt bär. Nyligen hävdade forskare att det också kan motverka fetma. Försök med möss hade visat denna effekt och forskarna menar att det antagligen gäller också för människor. Ta hand om naturens bantningspiller i höst!

Miljömärkt grillkol på väg

Naturskyddsföreningen har lanserat Bra Miljöval-märkning av biobränslen. Snart kommer du att kunna köpa miljömärkt grillkol, pellets och biogas.  Som konsument kan du bidra till märkningen genom att fråga efter den.  Att ersätta fossila bränslen med biobränslen gör stor miljöskillnad.

Reko räkor 

För en tid sedan rödmarkerade Världsnaturfonden, WWF, nordhavsräkan. Med det sa man att vår vanliga räka är så illa ute att vi inte lägre bör köpa den. Larmet blev kritiserat av Havs- och vattenmyndigheten och jordbruksminister Eskil Erlandsson stod snart i teve och sa att han skulle fortsätta att äta räkan.

Naturskyddsföreningen stöder WWFs uppfattning att det finns stora problem i det svenska räkfisket, särskilt det faktum att yrkesfiskarna olagligen slänger stora mängder döda småräkor i havet. Havsmyndigheten borde ingripa, men gör det inte. 

 – Men nordhavsräkan i Katte­gatt är inte hotad och saknar inte heller förvaltning så 

Naturskyddsföreningen har valt att varken ge rött eller grönt ljus. Rådet till dig som vill konsumera med ansvar är att köpa räkor från Barents hav eller ännu hellre Kravmärkta räkor. Det borde också jordbruksministern ha sagt, säger Ellen Bruno, sakkunnig fiske på Natur­skyddsföreningen.

Bästa städtipset

Du klarar dig med miljömärkt såpa i städskrubben. Den duger till nästan allt. Luktar gott dessutom! Det tipset får du på Naturskyddsföreningens webb/Grön guide. Där får du också veta hur du med ett gott miljösamvete ska putsa fönster, tvätta kläder, tänka kring resor, med mera. www.naturskyddsforeningen.se 

"Norge har nästan 4 000 laddningsstationer för elbilar, Sverige har 200."

Miljöaktuellt nr 2 2014 

 

Hon skippar den farliga hårfärgen

Eksem, allergi och andningssvårigheter. Hälso­riskerna med hårfärg och schampo är många och när pro-dukterna släpps ut i avloppet skadar kemikalierna vattenlivet. Frisören Fannie Askevik vägrar vara en del av miljöförstöringen och vill inte ha ett hälsofarligt jobb. Därför erbjuder hon varken färgning eller permanent längre.

– Tidigare stod jag här och hade svårt att andas i ångorna.

Hon har alltid varit miljömedveten och cyklar gärna den dryga milen till salongen i lilla orten Ingelstad sö-der om Växjö. När hon började söka information om innehållet i hårfärg och schampo öppnades hennes ögon.

– På frisörutbildningen nämndes aldrig hälsoriskerna. Likadant när jag kom ut i arbetslivet, helst skulle man färga så mycket som möjligt för det var där pengarna fanns.

Skyltfönstret är fullt av loppisfynd – en skyltdockas ben, leksaker och en porslinspanter. Fannies förkärlek till gamla ting och återanvändning går igen i hela salongen där hårfönar från 60-talet trängs med peruker och gamla reklamaffischer. Men hur fungerar det att driva salong på en liten ort när man slutar med färgning?

– En del kunder bytte frisör, medan andra valde att sluta färga sitt hår när jag berättade om kemikalierna. Men detta var tidigare en herrfrisering så hälften av mina kunder är män, och de färgar inte lika mycket. Jag har även fått en del nya kunder som tycker om min nisch.

Att använda enbart miljövänliga schampon och balsam var ett enkelt val, men omställningen tog tid och det var svårt att hitta bra produkter. Även om de finns ekologisk hårfärg har hon valt bort det.

– Det är svårt att veta hur resul­tatet blir och jag tycker folk är finast i sitt naturliga hår. 

Maria Lindberg

Fotnot: Hitta frisörer via klimatsmart.se eller gronfrisor.se

5

olika teknikspår. Det är vad ingenjörer och miljöpolitiker brukar lyfta när de talar om framtidens bilbatterier. Dagens batterier tröttas relativt snabbt, är tunga och dyra att tillverka. Bättre batterier kan vara en förutsättning för elbilens genombrott. De tekniker man hoppas på är litium-luft, zink-luft, litium-svavel, strukturella batterier och nanobatterier. Den svenska professorn Kristina Edström tror mest på litium-svavel-batterier. Sådana kan finnas i en bil före 2020. Zink-luft kommer därefter. De andra teknikspåren kan bli något först runt 2050, säger Edström i tidningen Ny teknik.

40

kommuner har någon slags bilpooler och 25 000 människor nyttjar sammanlagt cirka 1000 poolbilar. Det är låga siffror. Intresse finns hos många fler, men verksamheten har svårt att riktigt ta fart. En åtgärd som efterlyses är fler reserverade p-platser för poolbilarna. Men kommuner är förhindrade av trafikförordningen att införa sådana. När kommer en ändring?

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.