Gruvor, men inte vattendrag

FÖRENINGEN * Naturskyddsföreningens medlemmar har valt en ny ordförande, ny styrelse och nya verksam-hetsriktlinjer. I juni samlades föreningen till riksstämma.

Artikel 2014-4 Linnea Falk

300 deltagare varav 210 röstberättigade ombud från lokala naturskyddsföreningar möttes på Örebro universitet. Stämningen var påtagligt god, kanske såg deltagarna ljust på föreningens närmaste framtid? 

Naturskyddsföreningen har sista året fått ett bra genomslag i sociala medier vilket gett nya anhängare. Medlemsvärvningen går på räls. 

Det står klart att Naturskyddsföreningen har en tydlig miljöopinion på sin sida, som gett tydligt uppsving för föreningens arbete med eko-mat och miljögifter.

Generalsekreterare Svante Axelsson tog fasta på optimismen och peppade för föreningens möjligheter.

– Vi har trippel i oro! Miljöförstöringen, havet och klimatet. Tågkaoset – vilken fantastisk möjlighet! Vi har en sub-optimal välfärd med fina telefoner men dåliga tåg. Ingen lider av klimatpolitiken, alla underskattar hur lätt det är att gå framåt, sa generalsekreteraren entusiastiskt och drog med sig många skratt.

 

DET VAR PÅ många sätt en framåtblickande och förhoppningsfull stämma.

Klubban dunkade bifall i rask takt till motionerna om gruvor och efteråt applåderade ombuden sina egna beslut. Många gladdes åt att föreningen nu inkluderar gruvfrågor i sin agenda.

 

NÅGRA MOTIONER pekade ut ett delvis nytt förhållningssätt till naturen. Motionerna om att utforska och tillämpa kunskaper i miljöpsykologi fick ett visst bifall genom att stämman beslutade att föreningen ska genomföra seminarier om natursyn och beteendeförändringar.

Stämman tog ställning för idén om att skapa en överstatlig reglering mot allvarliga miljöbrott i Romstadgan. 

 

DET VAR ÄNDÅ många som önskat ytterligare beslut kring naturvårdsfrågor. Det fanns till exempel ett stort stöd för att arbeta mer med vattendrag på land, och inte begränsa arbetet till främst havsfrågor som görs i dag. Här blev det nästan jämnt, med knapp övervikt för den nuvarande prioriteringen som styrelsen förespråkade.

 

INTE MINST BLEV naturskyddsfrågorna ett viktigt argument för en av kandidaterna till ordförandeposten, Karin Åström, som kandiderat och fått ett relativt stort stöd under två tidigare stämmor. Valberedningen hade dock föreslagit stämman att välja Johanna Sandahl med rötterna i Västerås och globala solidaritetsfrågor.

Under våren splittrades valberedningen i ordförandefrågan vilket fick en viss uppmärksamhet i omvärlden som en ”konflikt i Naturskyddsföreningen”.

Det relativt stora stödet för Karin kan tolkas som att det finns en tydlig önskan om att värna det lokala naturskyddsarbetet, där många framförde att de ansåg att hon var den kandidat som bäst skulle säkra de förutsättningarna.

Johanna Sandahl blev vald med 135 röster mot de 64 röster som lades på Karin.

- Vi är Sveriges kanske mest växande folkrörelse. Jag är otroligt berörd och det är en så fin ära. Oavsett om ni röstat på mig eller inte vill jag lyssna på er alla, jag lovar det. Jag är jätteglad, sa Johanna från talarstolen direkt efter att hon blivit vald.

 

DET VALDES OCKSÅ nya styrelseledamöter. Några av de mer namnkunniga nytillskotten är friidrottaren Carolina Klüft och den avgående riksdagsledamoten Anita Brodén(fp). In valdes också: Hanna Wetterstrand (omval), Mårten Wallberg (omval), Stina Lindblad (omval), skattmästare Bo Jönsson (omval), Karl-Axel Reimer (nyval), Lotta Silfver (nyval), Pia Lindeskog (nyval), Ethel Forsberg (nyval), Marie Andersson (nyval). Läs mer om den nya styrelsen på www.naturskyddsforeningen.se/om/styrelsen.

"Jag är otroligt berörd. Oavsett om ni röstat på mig eller inte vill jag lyssna på er alla."

Johanna Sandahl, alldeles nyvald ordförande för Naturskyddsföreningen

Kampen för Bunge fortsätter

I början av juni beviljade Mark- och miljödomstolen Nordkalk tillstånd till brytning av kalksten i Bunge som ligger i ett världsunikt och känsligt naturområde på norra Gotland. 

Bunge blev rikskänt efter protesterna för att rädda Ojnareskogen och överklagandena 2012 som den gången ledde till att brytningen stoppades och satte gruvfrågorna på dagordningen. 

HD tog senare upp fallet och efter många turer skickade HD tillbaka ärendet till mark- och miljödomstolen, som nu alltså gett drifts-tillstånd. Naturskyddsföreningen anser att tillståndet bryter mot både EUs och Sveriges miljölagar och överklagar därför.

Fortsättning följer...

Eldsjälar fickfina utmärkelser

Under riksstämman valde föreningen in ett antal hedersmedlemmar, däribland artisten Emil Jensen, rovdjursforskaren Linda Laikre, chefen för Third World Network – Yoke Ling, skogskämpen Björn Mildh och jordbrukaren och naturbeskyddaren Carl Piper.

Det delades också ut silverfalkar för långt och värdefullt engagemang i föreningen. De gick till Mats Rosenberg, kommunekolog i Örebro, Jan ”Poppe” Govella, ordförande för kretsen i Botkyrka-Salem, Sivert Juneholm, Lindesberg och Per-Olof Erickson, f d länsordförande Gävleborg.

TRE TYCKER OM: Viktigast på stämman?

1. Bo Anders Arvidsson, Jokkmokk:

– Jag är delaktig i motion nr 8 om gruvor, det känns bra att den antogs. Fantastiskt att få det stödet. Kansliets kompetens behövs för att påverka. Många är glada nu när vi går in i en ny roll, och står upp för de lokala näringarnas talerätt.

2. Gudrun Hubendick, Saltsjöbaden:

– Att vi fått en ny ordförande. Det kan ju på ett avgörande sätt prägla föreningen beroende på hur ordföranden utövar sitt ledarskap. Och så hoppas jag att Mikael Karlsson hittar ett annat engagerande arbete där han kan använda sina stora kunskaper.

3. Lovisa Ahlsten, Stockholm:

– Det var bra att fokus på gruvor tagits in och att det nu är ett uttalat prioriteringsområde. Kul med en ny styrelse och ny ordförande. Tror att det blev en välkomponerad styrelse med olika typer av kompetens som kompletterar varandra. 

Det värsta måste bort

Umekretsen ordnade debatt om skogspolitik. Och det visade sig att när en lokal Naturskyddsförening kallar riksdagsledamöter till debatt i en central fråga så kommer de. 

Naturskyddsföreningen i Umeå ville belysa var riksdagspartierna står i skogspolitiken inför valet. 

– Vi är många engagerade som jobbar med skogsfrågor. Vi ville göra något kring föreningens nya skogspolitiska förslag, säger Mats Djupsjöbacka som är en av kretsens aktiva som hållit i trådarna.

Det skogspolitiska förslaget har presenterats i en rapport, läs mer om den i texten till höger. 

Målet var att personer som har skogsfrågor eller miljöfrågor på sitt bord skulle delta, och det föll väl ut. 

Kretsen fick mycket beröm av politikerna för sitt initiativ att ordna en debatt. 

– Oavsett om deras partiers åsikter stämmer överens med våra så var gensvaret positivt. Så vi lärde oss att det är görligt – och lättare än man tror. Det är stimulerande, säger Mats.

Han tyckte att debatten visade att det finns en samsyn bland partierna om att något måste göras åt de värsta övertrampen mot Skogsbrukslagens formuleringar om ”generell hänsyn”, till exempel körskador.

Efter debatten har deltagarna fått vidareutveckla sina svar skriftligt. De presenteras i form av en valguide om skogspolitik som presenteras på www.naturskyddsforeningen.se.     

Skogens liv är sitt eget – och din glädje

Naturskyddsföreningen har gått till botten med dagens skogsbruk och har gjort ett förslag till ny skogspolitik.

Föreningen anser att dagens skogspolitik är utdaterad och omodern och vill att politikerna anpassar regelverket till skogens ekosystem, människors behov, nya jobb och klimatförändringarna.

Dagens skogsvårdslag anger att skogen ska skötas så att både avkastning och biologisk mångfald säkras. Naturskyddsföreningens bedömning är att det i praktiken främst blir virkesproduktionen som styr.

 

SKOGSPOLITIKEN LADES fast 1993. Sedan dess har Sverige fått miljömål, gått med i EU, undertecknat internationella konventioner om naturskydd och insett att klimatförändringarna är och kommer att vara ett faktum. 

Därför föreslår föreningen en rad förändringar. Om viktiga allmänna intressen skadas av skogsbruk ska det kunna medföra straff. Skogsbruket ska regleras i miljöbalken och det ska införas krav på att varje fastighet ska bevara en viss andel äldre skog. Fler brukningsmetoder behöver användas, till exempel hyggesfritt skogsbruk. Större områden än i dag måste skyddas helt och hållet.

Efter valet lämnas förslaget till miljöministern i den nya regeringen. Då ska också alla skogsvänners kärlek och engagemang för skogen skickas med. Föreningen håller på att samla in berättelser och bilder från alla som älskar skogen och vill att den ska kunna användas till annat än massaved. Vill du vara med lägger du upp dina bilder från skogen på sociala medier. Märk med #minskog.

Gatubarnet som blev ledare

ELDSJÄLEN * Det är svårt att tänka sig en tuffare uppväxt än Alex Tegegns: gatubarn, barnsoldat, missbrukare, självmordskandidat. I dag inspirerar hans vändning unga miljöaktivister i Addis Abeba.

Alemayehu Tegegn (Alex) är karismatisk ungdomsledare i Naturskyddsföreningens etiopiska samarbetsorganisation ISD. Mycket praktiskt miljöarbete i Addis Abeba drivs av unga som organiserar sig i klubbar (artikel i SN 4/2013). Alex har alla kontakterna och visar vägen runt storstaden med sitt ständiga leende och sin uttrycksfulla engelska.

Efter hand växer en annan berättelse fram i vårt samtal mellan mötena: sannsagan om hans egen väg från misär till kunskap och engagemang.

Som fyraåring blev han ivägskickad från staden av sin pappa för att bli vallpojke hos sin mormor. När han kom tillbaks fem år senare blev han ofta osams med sin familj och retades i skolan för sin lantliga dialekt och sina fattiga kläder. Pappan misshandlade honom när han skolkade.

– En äldre kille fick med mig ut till ett liv på gatan. Vid tio hade jag helt slutat komma hem.

Gänget stal på marknaden och levde ett hårt liv. Alex åkte fast men rymde flera gånger. När han var tolv fastnade han i en stor polisrazzia. Killarna tvångsvärvades till militären.

Eftersom Alex var så ung skickades han inte till fronten som kanonmat utan blev betjänt till befäl inom flygvapnet. För första gången kom han i kontakt med utbildade människor, lärde sig disciplin och började läsa, både böcker och tidningar.

– Det var politiska magasin, men också berättelser om passion, historia, individer. Jag bytte livsfokus och började studera.

 

NÄR MENGISTUREGIMEN föll 1991 upplöstes militärbaserna och 18-åringen återvände hem. Familjen, som trott att han var död, tog emot honom med öppna armar. Men försoningen blev ofullständig: som militär hade han vant sig vid uteliv, alkohol, att tugga kat. Uppgifterna om studierna var försvunna, han fick börja om och hade svårt att få tag på böcker.

– När jag missade min sista examen för att komma in på universitetet försökte jag hänga mig, men min faster räddade mig.

Självmordsförsöket blev vändpunkten. Alex hittade ett sätt att försörja sig med cykeluthyrning och trots motstånd från äldre startade han en läsklubb med bibliotek för att ge alla områdets fattiga ungdomar möjlighet till studier.

– Först var biblioteket bara mitt sovrum. Jag lade allt jag tjänade på böcker, sen fick vi stöd, bland annat från Holland.

Biblioteket blev Etiopiens första dygnetruntöppna och det nya huset som invigdes 2000 har 130 (ständigt upptagna) studieplatser.  Alex bildade också en miljöklubb i samarbete med ISD, och 2003 fick han anställning på organisationen för att fortsätta sitt lyckade arbete med att organisera ungdomar.

– Jag vill visa unga att det alltid finns möjligheter att göra något positivt. Alla kan bidra med något!

Mats Hellmark

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.