Sagt & gjort i riksdagen

Partierna i riksdagen håller inte sina miljölöften och blockpolitiken har lagt hinder i vägen för frågor där det finns majoriteter i riksdagen. Det är några slutsatser i Naturskyddsföreningens rapport ”Fyra förlorade år för miljön – granskning av riksdagspartiernas miljöinsatser 2010-2014”.

Skribent Anders Friström

UTGÅNGSPUNKTEN för Naturskyddsföreningens valgranskning har varit de krav som föreningen lät riksdagspartierna ta ställning till inför förra valet. Kraven var konkreta och avgränsade så att de skulle vara genomförbara under en mandatperiod. Ett krav om klimatmålen till 2030 och en utvärdering av licensjakten på varg har tillkommit och en fråga har tagits bort som inaktuell. Totalt granskades den politiska behandlingen av 18 frågor (se spalt till höger). Vad partierna lovade 2010 har jämförts med vad som konkret åstadkommits i dessa frågor i riksdagen under mandatperioden.

I granskningen har partierna fått grönt ljus om de agerat och röstat i enlighet med Naturskyddsföreningens förslag.  I de fall där partierna har agerat i linje med Naturskyddsföreningens förslag, men inte lika långtgående eller konkret, har de fått gult ljus. Rött ljus betyder att partierna inte agerat alls eller motsatt sig förslagen.

MODERATERNA VAR DET parti som lovade minst och som sen också röstade nej till flest av dessa miljöförslag i riksdagen. Kristdemokraterna, det regeringsparti som i föreningens valenkät 2010 gav flest vallöften, tycks helt ha glömt dem i den praktiska politiken. Centern och Folkpartiet har, jämfört med vallöftena, tryckts tillbaka i en rad frågor. Granskningen visar att alla allianspartier har agerat exakt lika i alla de 18 frågorna. I 13 fall har de helt brutit sina vallöften från 2010.

Socialdemokraterna var det oppositionsparti som var mest tveksamt till Naturskyddsföreningens krav. De har följaktligen röstat mindre grönt i riksdagen än Vänstern och Miljöpartiet, men fortfarande på en betydligt högre nivå än allianspartierna.

Miljöpartiet höll med Naturskyddsföreningen på alla punkter utom en och är det parti som i riksdagen agerat mest i enlighet med föreningens önskemål i dessa frågor.

Vänsterpartiet motsätter sig ytterligare miljöskatteväxling, men agerar i övrigt väldigt lika Miljöpartiet.

Sverigedemokraterna svarade inte på föreningens enkät 2010, eftersom de inte satt i riksdagen då. Väl i riksdagen har partiet i stort sett varit frånvarande inom miljöområdet.

I den nyvalda riksdagen 2010 fanns majoriteter för hälften av Naturskyddsföreningens förslag, ytterligare sex hade stöd över blockgränsen och endast två förslag saknade bred majoritet. Men det är bara i en enda fråga, om att kriminalisera försök till grovt jaktbrott, som samtliga partier har hållit sitt vallöfte till föreningen.

Läs mer: naturskyddsforeningen.se/val

Diagrammen visar, i procent, i vilken utsträckning partierna sagt ja till Naturskyddsföreningens krav i valenkäten 2010 och vilken utsträckning de gjort något för att uppfylla dessa vallöften. Totalt granskades 18 frågor.

VAD HAR HÄNT?

Miljöpolitiken under den senaste mandatperioden har enligt rapporten bland annat inneburit följande:

  • Skogs- och strandskyddet har urholkats.
  • Licensjakten på varg har fortsatt och riksdagen har antagit en proposition som går emot rovdjursutredningen och etablerad forskning.
  • Koldioxidskatten har urvattnats som styrmedel, men samtidigt har riksdagen beslutat om en satsning på biogas och en höjning av certifi-katen för förnybar el.
  • Verktygen för att säkra miljökvalitetsnormerna har förblivit uddlösa, trots kraftfull EU-kritik.
  • Miljöförstärkningar inom kemikalieområdet har inneburit några steg i rätt riktning.
  • Implementering av EUs energieffektiviseringsdirektiv har varit ett stort misslyckande i Sverige.
  • Satsningar på havsmiljön har inte varit tillräckligt omfattande för att nå FN-målen.
  • Arbetet med ekosystemtjänster har varit viktigt i regeringens arbete och förslag. Även alternativa BNP-mått har diskuterats och föranlett utredning.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström
Artikeln publicerades i