Schysst sommar når fler

FÖRENINGSLIV * Naturskyddsföreningen har börjat inse att organisationen når ut till många, men inte till alla. Ett steg för att motverka den segregeringen togs 2009 med projektet Schysst sommar.

Artikel 2014-5 Linnéa Falk

Schysst sommar riktar sig till unga på platser där föreningen sällan har varit. I år har Schysst sommar återkommit genom stöd från Postkodlotteriet – och pågår fram till januari 2016. För att fördjupa engagemanget erbjuds deltagarna att skapa egna projekt. 

Carolina Klüft – världsmästare i sjukamp och ledamot i Naturskyddsföreningens styrelse – deltar som inspiratör. Riksföreningen kommer att driva projektet i Stockholm, Malmö, Uppsala, Eskilstuna och ytterligare en ort. Kretsar på fem andra orter kan ansöka om att driva egna, lokala versioner.

– Naturskyddsföreningen behöver börja lyssna på målgrupper som vi har stort avstånd till och sedan koppla deras behov till frågorna vi driver, säger Dena Gevarez som leder projektet. 

 

OKEJ, DAGS ATT LYSSNA. Katerina Kourgiali, deltagare i Stockholm:

”Gemenskapen är på topp och vi längtar till aktiviteterna. Jag försöker vara med nästan varje helg, fast jag jobbar både lördagar och söndagar. Allt fler i skolan får höra om vad vi gör och vill vara med. 

Det är bra att vi är med och utformar aktiviteterna. Kravet är att vi ska vara ute och att aktiviteterna ska ha ett syfte. 

Vi har fått tre helgutbildningar om hållbar utveckling. Jag lärde mig mer på tre helger än på ett år i skolan. Carolina Klüft besökte oss och höll en väldigt inspirerande föreläsning om att sätta mål och kämpa för att nå dem.  

Det blev mest fokus på socialt hållbar utveckling, och en massa politiska diskussioner. 

När jag fick reda på mer om Förbifart Stockholm blev jag väldigt engagerad. Det har varit mycket snack om miljö och avgaser. När jag såg var Förbifarten ska gå i tunnel tänkte jag också att planen är väldigt rasistisk. Man ser att alla avgaser och buller kommer här i förorten. Det ska vara tunnel under Ekerö men inte här där jag bor. Jag gillar inte klyftorna, så jag känner starkt för detta förutom det som ska hända med miljön. Det är en jämlikhetsfråga. 

På Tensta marknad gick jag runt och ställde frågor till människor om Förbifarten. Många visste inte ens vad det var, ändå är det de som bor här som kommer att påverkas mest. Jag frågade också vad de hellre skulle vilja göra för 30 miljarder. Många sa: ’bygg ut tunnelbanan i stället, det minskar både på köerna och på utsläppen’. 

Jag ska klippa ihop en film av intervjuerna som en del av mitt projekt. Jag vill få ut kunskapen till fler.”

Linnéa Falk

En gemensam utmaning

”Hur kan vi engagera fler?” är en ständig fråga för ideella organisationer. Naturskyddsföreningen har de senaste åren kallat den här utmaningen för ”mobilisering”.

Mobilisering var också temat för årets möte med föreningens samarbetsorganisationer i Asien, Afrika och Latinamerika. Tolv organisationer som mobiliserar på olika sätt samlades utanför Kapstaden i Sydafrika och delade sina erfarenheter.

Värd var organisationen EMG som arbetar med hur klimatförändringar påverkar livet på Sydafrikas landsbygd. De är duktiga på deltagande metoder och bidrog med en erfaren mötesledare. EMG involverar och engagerar på deltagarnas villkor och har identifierat det som en nyckel till framgångsrik mobilisering. Det förhållningssättet speglades därför i konferensen.

– Flera av våra samarbetsorganisationer är otroligt duktiga och Naturskyddsföreningen har mycket att lära av dem. Vi har samma slags utmaningar. Det var tydligt hur fantastiskt bra det blir med deltagarstyrda möten utan power point-presentationer, säger Anneli Nordling som var projektledare för mötet.

Mer friluftsliv för skolbarn

Naturskyddsföreningen, Naturskoleföreningen och Sportfiskarna har slagit sina påsar ihop om ett projekt där 450 lärare utbildats om friluftsliv. Förhoppningen är att det leder till mer undervisning utomhus. Lokala kretsar har medverkat under kurserna.

Gröna svenska muslimer

Ibn Rushd är ett studieförbund som samlar muslimska föreningar runt om i Sverige. Naturskyddsföreningen har hjälpt Ibn Rushd med textunderlag till en studiecirkel om vår tids största miljöhot och utmaningar. ”Grön strävan – vår värld, vårt ansvar” heter materialet och det kommer nu att börja användas i studie­cirklar över hela landet. Ibn Rushd vill väldigt gärna knyta kontakter med Natur-skyddsföreningen lokalt i samband med cirklarna.

Det går bra att snoka nu

Det är en ketchupeffekt för natursnokarna nu. I alla fall om en får tro deras projektledare Eva Lindberg, Natursnokar är Naturskydds-föreningens verksamhet i format som passar barn och familjer med mindre barn. Det händer spännande saker hela tiden, och pro-jektledarna upplever hur människor självmant hör av sig och vill starta nya snokgrupper eller utbilda sig till ledare. I dag har 70 kretsar barn och familjeverksamhet. Föreningens mål är att det ökar till 270. 

TRE TYCKER OM: 

Jobbar kretsen i skolan?

Naturskyddsföreningens rikskansli driver flera verksamheter för att påverka skolan i hållbar riktning, vilket också var temat för årets höstkonferens.

1. Mattias Ahlstedt, Falun:

– Nej, men vi är nära sammankopplade med Naturskolan, flera i styrelsen har jobbat där. För ett par år sedan gjorde vi till exempel skogsutflykter om kulturlandskap och mat i naturen ihop med en lokal ungdomskulturförening. Det var ett samarbete med Naturskolan.

2. Helena Norin, Göteborg:

– Nej, inga konkreta planer, men vi försöker få igång natursnokar. Skola skulle kunna bli en naturlig fortsättning. Arbetet utgår från de arbetsgrupper som finns. 

Det är svårt att dra igång saker uppifrån och att göra saker på dagtid med ett heltidsjobb.

3. Barbro Ahlner, Kristianstad:

– Under Miljövänliga veckan i år var det en som bjöd lärare på ekofika och dialog i flera skolor. Hälften i styrelsen har varit lärare och har nu pensionerat sig från skolan. En har gått på natursnoksledarutbildning så det har vi haft i Kristianstad.

Vindkraft på rätt plats

Den här hösten genomför Naturskyddsföreningen ett kunskapslyft om vindkraft. 

Det är kurser från norr till söder där aktuella forskare berättar om biologisk mångfald, juridik, landskapsfragmentering och vindkraft till havs. Första kursen i Varberg i september hade 25 fulltecknade deltagarplatser. Sedan har det rullat vidare till nya orter. 

Värdkrets och länsförbund inleder med hur de ser på processen för vindkraft i länet.

Vindkraftutbyggnaden går snabbt nu. År 2020 ska det vara 20 terawattimmar vindkraft på land – då måste 0,5 procent av Sveriges landyta bära vindkraft. Det finns inte oväntat oro i föreningen kring vindkraften. Höstens projekt är döpt till ”Vindkraft på rätt plats”. 

– Meningen är att lyssna och att skapa bättre kunskapsunderlag. Det blir antagligen fler kurser i vår, intresset är stort, säger projektledaren Isak Isaksson på Naturskyddsföreningens rikskansli.

Han berättar att kansliet skrev ett ganska skarpt remissvar till Energimyndighetens första förslag på vilka områden som ska pekas ut som riksintresse för vindkraft. 

– De tog intryck och tog bland annat bort naturreservat och Natura 2000-områden från listan. Vi lutar oss mot kriterierna för Bra miljöval-el. Vindkraft måste betraktas som andra exploateringar, säger Isak Isaksson.

Vindkraftprojektet finansieras av Energimyndigheten och kurserna arrangeras ihop med  Studiefrämjandet.

Linnéa Falk

Drev fram folkomröstning – räddade skogen

Upplands Väsby kommun ville skapa en helt ny stadsdel, utan samband med befintlig bebyggelse: Väsby sjöstad. Den lokala Naturskyddsföreningen tyckte det var uppåt väggarna och fick med hjälp av ett nätverk till stånd en kommunal folkomröstning. På valdagen var segern ett faktum. Ordförande Pelle Nordmalm berättar:

”Kommunen skulle ta fram en fördjupad översiktsplan. Alliansen styrde och ville bygga en stor stadsdel i periferin – i värdefull natur och delvis i ett naturreservat. Det handlade om 3 000 lägenheter.

Vi menade att den gröna Järvakilen redan är för smal. Att bygga så långt bort skulle driva fram mycket biltrafik. 

Översiktsplaner är av tradition breda överenskommelser för att hålla över valen, men den styrande Alliansen fick inte med S-V-MP-oppositionen på det här tåget. 

Då bildade vi ett nätverk för en kommunal folkomröstning och samlade in underskrifter. 2011 hade vi de tio procent av befolkningen som krävs enligt kommunallagen. Båda sidor i fullmäktige ställde upp på att genomföra och invänta en folkomröstning på valdagen. Och lovade att resultatet skulle respekteras. 

På valdagen fick nej till sjöstaden 11 152 röster – 986 fler röster än ja. Valdeltagandet var drygt 70 procent.

Det här är första gången som det folkomröstats om en översiktsplan i Sverige.  Och vi fick mycket mer än ett stopp! Den nya majoriteten har skrivit in vårt förslag om att skapa en friluftsgård och ett naturreservat på samma plats som sjöstaden i sin plattform.”

Linnéa Falk

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.