Var vill kotten bo?

NATURFRÅGOR * Vi svarar bland annat på frågor om igelkottar och grodläten den här gången. Du är välkommen med egna frågor och insändare.

Artikel 2014-5 Mats Hellmark

Vad gör vi med igelkotten i stallet?

 

Vi har en igelkott som nyligen flyttat in i en halmhög i en hästbox som stått tom över sommaren. Nu ska hästen flytta in och igelkotten måste maka på sig. Hur flyttar vi den, var vill den bo??

Marie

SVAR:Igelkottar är fridlysta och om man ska vara strikt formell får de inte heller flyttas. Föreslår att du flyttar på halmhögen när igelkotten inte är där. Igelkottar behöver ett torrt vinterviste. Kanske finns det ett skrymsle under ett uthus där du kan lägga in lite torr halm som kompensationsbostad?

 

Näbbmöss i mängd

Under denna sommar har jag sett 15 döda näbbmöss och en levande på mina vandringar och cykelturer. Dessförinnan var det över 20 år sedan jag såg en. Näbbmusår eller sjukdomar? Eller är det bara mina nya glasögon som gjort susen?

Birgitta Grundmark, Uppsala

SVAR: Näbbmössen är ett mycket aktivt djur. På ett dygn kan den äta mer kött än vad den egna kroppen väger. Det beror på den höga ämnesomsättningen. Hos individer som känner sig hotade slår hjärtat upp till 1200 gånger per minut. Om de inte får mat hungrar de snabbt ihjäl. Hittar man döda näbbmöss beror det ofta på att de inte hittat tillräckligt mycket mat. Det kan också bero på att de fångats av räv, vessla eller katt och sedan lämnats. Näbbmössen har stinkkörtlar på sidorna som gör att de smakar illa för de flesta djur. Ugglorna tycks dock inte bry sig om detta utan äter dem gärna. 

Ger betande djur färre fästingar?

För 40 år sedan betades dubbelt så mycket mark i Sverige som i dag. Nu är mycket igenväxt med buskar, sly och högt gräs eller skog. Fästingarna gynnas av detta och har ökat kraftigt under senare år. Under flera år har vi haft mycket fästingar på våra katter och oss själva, men nu har vi fyra får och i sommar har ingen av katterna haft några fästingar. Om vi restaurerade naturbetesmarkerna, skulle det vara ett sätt att minska på fästingarna?

Gunilla Krieg

SVAR: Fästingar finns framför allt på fuktiga ställen med halvhögt gräs. De sitter gärna i grässtrånas topp eller i låga buskar där de med utsträckta framben lätt kan haka sig fast på ett passerande värddjur. Med andra ord finns det ett samband med att marker växer igen, men samtidigt behöver fästingen ett varmblodigt djur för att utvecklas från larv till färdig fästing. Betesdjuren får ofta fästningar i mängd. Rådjur är annars det viktigaste värddjuret för fullt utbildade fästingar, men larverna söker mindre djur som sorkar och möss.

 

Odla Karljohan?

Jag gillar Karljohansvamp, den växer ibland rikligt i min skog. Lönar det sig att sprida svamprester på lämpliga ställen för att öka skörden?

Bengt Lindqvist, Umeå

SVAR: Många av de bäst kända och godaste svamparna kan inte odlas. Det är de så kallade mykorrhizasvamparna. De lever i symbios med olika arter av träd och är helt beroende av trädets system av finrötter för att överleva och sätta fruktkroppar. Hit hör exempelvis arter som Karljohan. De svampar vi odlar i dag är istället saprofyter, de lever på dött organiskt material.

 

Kvittrar grodor?

Hörde på kvällen vad som lät som fågelkvitter. När jag tittade i och under ormbunken hittade jag ingen vilsen fågelunge, men väl en groda.

Ulla Hedberg, Blekinge.

SVAR: Det finns en del ovanliga groddjur i Blekinge, exempelvis långbensgroda, strandpadda och grönfläckig padda. Läs mer om dem på vår hemsida www.naturskyddsforeningen.se/kvack. Där kan du också ladda ned vår grodapp, ”Grodguiden” med beskrivningar av och läten till alla svenska groddjur. 

Skicka dina natur- och trädgårdsfrågor till: mats.hellmark at naturskyddsforeningen.se

Frågorna besvaras av Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen. 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.