FIXA BÅTEN – Ren botten, rent hav

RÄTT RUSTAD * Att måla båtens botten med kopparfärg ser många som ett nödvändigt ont. Men det finns enklare, billigare och miljövänligare alternativ.

Artikel 2015-2 Per J Andersson

I VÅRA småbåtshamnar sprids giftiga metaller ut i havet via båtarnas bottenfärger. Om det vore så att giftet höll sig kvar på skrovet och bara hade ihjäl fripassagerare som slemmiga alger och hårda havstulpaner vore läget inte så alarmerande. Men tyvärr läcker 80–90 procent av de giftiga ämnena ut i vattnet och dödar kräftdjur och andra organismer på sjöbotten.

2001 förbjöds bottenfärger som innehåller koppar på båtar i Östersjön. Men för några år sedan kom en ny typ av kopparfärger som med nöd och näppe klarade riskbedömningen – och därför godkändes av Kemikalieinspektionen.

Det här har gjort många småbåtsägare minst sagt förvirrade. Vad är rätt och vad är fel?

De nya färgerna är renare, men inte helt giftfria. För att vara på säkra sidan ska du i stället strunta i att stryka på kopparfärg. En hård epoxyfärg som håller gott och väl i tio år är ett bättre alternativ.

Därefter ser du till att hålla båten ren på något eller flera av följande sätt:

1. Kanske tvättar du bilen i en automat på bensinmacken. Gör samma sak med båten! Längs hela östkusten från Härnösand i norr till Sölvesborg i söder finns automatiska båttvättar. Du förtöjer mellan två flytbryggor. Därefter dras båten över roterande undervattensborstar. En båt som är sex–åtta meter (20–25 fot) tar en kvart och kostar runt 600 kronor att få ren.

2. Skaka om de marina organismernas värld genom att på insidan av skrovet montera en manick som sänder ut ultraljud, som i sin tur skapar en miljö som är alldeles för skakig för att de små liven ska trivas. För båtar upp till sex meter får du ett så kallat Sonic Shield Antifouling System för under 6 000 kronor. Är båten större krävs en större apparat som kostar mer.

3. Gör livet fattigt för de oönskade gästerna. En specialkonstruerad plastduk monteras på din båtplats. Förtöj båten med kölen i skåran i dukens mitt. Mellan båtskrovet och duken bildas en tunn spalt av vatten som är närings- och syrefattigt och dessutom höljt i mörker. Havstulpaner och alger vill ha näring, syre och ljus. Kort sagt: på den här dystra båtbotten vill de inte sitta. Priset för en duk börjar på 5 000 kronor för en mindre båt och stiger till 10 000 kr för en båt på upp till tio meter.

4. Anmäl dig till havstulpanvarningen. Den här sms-tjänsten, som är gratis, har funnits tidigare, men lades i fjol ner i brist på resurser. Till årets båtsäsong återuppstår den. Anmäl dig på sajten batmiljo.se och få automatiska sms om när det är tid för sjötulpanlarverna att börja bosätta sig på ditt båtskrov. Då är de lätta att borsta bort med tvättsvamp. Om du väntar några veckor bildar de ett hårt skal som är betydligt svårare att få väck.

5. Lufta båten. När sjötulpanlarverna är på gång kan du dra upp båten på land några dagar. Om du har större båt finns båthissar som lyfter din båt över vattenytan. Men den lyxen är dyr. Räkna med minst 70 000 kr.

6. Dyk och skrubba. Enklaste och billigaste metoden är förstås att utrusta sig med tvättsvamp med sträv yta, sätta på sig cyklop, dyka ner i plurret och tvätta båtens undersida för hand. Gör du det två, tre gånger under sommarsäsongen har du inga problem med fripassagerare. Kostnad: praktiskt taget noll.

7. Sötvattenstricket. Havstulpaner hör som namnet antyder hemma i havet, inte i insjön. Invänta en sjötulpanvarning och bege dig därefter till en sötvattenssjö. Kostnad: tiden och det eventuella bränslet som krävs.

Allt det här innebär lite pyssel, men flera av råden är definitivt både tidsbesparande och billigare än att varje år måla om botten.

Gladast av alla blir ändå djuren som lever på havets botten. 

Östersjön – hotat hav

Övergödning och oreglerat fiske är två av de värsta hoten mot Östersjön. Utsläpp från jordbruk, reningsverk och trafik med mera ger ett tillskott av växtnäring i form av 600 000 ton kväve och 30 000 ton fosfor om året till Östersjön. Det gör att havsbotten dör och algerna blommar. Över 70 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten är död – dubbelt så mycket som Sveriges sammanlagda odlade åkerareal.

För 30 år sedan var DDT, PCB och dioxiner de värsta hoten. Nu kommer en andra våg av gifter i form av hormonstörande perflourerade ämnen från bland annat skidvallor, brandskum och impregneringsmedel.

Utsläpp av koppar, tennorganiska föreningar och andra metaller från industrier längs kusten och båtbottnar i hamnarna har förgiftat sedimenten på havsbotten och tar död på plankton, bottendjur, snäckor och ostron. 

Ett ljus i mörkret är att nya reningsverk i Polen, Baltikum och Ryssland de senaste 20 åren har skapat bättre vattenkvalité.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.