Plastbanta på rätt sätt

GRÖN GUIDE All plast är inte farlig, men det finns vissa plastsorter som är problematiska från hälso- och miljösynpunkt. Därför har allt fler miljövänner börjat plastbanta.

Artikel 2015-2 Carl-Axel Fall & Johan Tell

FEM FRÅGOR OM PLAST:

1. Vad finns det för skäl att plastbanta?

Samhället kan inte klara sig utan plast, och all plast är inte dålig. Men det finns plast som innehåller farliga kemikalier och det är framför allt mjukgjord plast som kan vara riskabel. Plaster som är mjukare än lego och liknande är ofta problematiska. Det är tillsatsämnen i dessa plaster som kan ge hälsorisker. 

2. Hur farlig är plasten?

Det finns ingen anledning att vara rädd, men vår rekommendation är att rensa ut mjuk plast och att göra medvetna val när man handlar nya produkter. I många fall har forskare påvisat risker för hormonstörningar och cancer. Biobaserade plaster är ofta bättre, men även här kan det finnas problematiska tillsatsämnen. Textilier, exempelvis fleecetröjor, kan vara ett miljöproblem då de släpper ifrån sig tusentals mikroplastbitar när de tvättas. Mikroplasterna kommer ut i sjöar och hav. Smådjur och fiskar tar fibrerna för mat. Fibrerna är bärare av miljögifter som på så sätt kommer in i näringskedjan.

3. Var ska jag börja?

Börja i köket. Undvik plast som kommer i kontakt med mat under värme. Stekspadar, teflonpannor, vattenkokare i plast och plastförpackningar som körs i mikron är sådant man bör se upp med. Undvik konservburken som har ett plasthölje på insidan. I nästa steg bör man se över elektronik i rum där man vistas mycket, alltså sovrum. Varma datorer, musikanläggningar som är behandlade med flamskyddsmedel med mera kan frigöra ohälsosamma ämnen. Har du inget alternativ bör du undvika att ha dem i standby-läge. Det är också viktigt att se över barnens rum, mjuka plastleksaker som luktar eller känns kladdiga hör till riskprodukterna. För barnen är det också mycket angeläget att se upp med elektronik. Elektronikprodukter som inte är avsedda att vara leksaker, till exempel en vanlig mobiltelefon, omgärdas inte av de reglerande lagar som ändå finns för leksaker. PVC-plast innehåller alltid tillsatsämnen.

4. Naturmaterial beskrivs ofta som trevliga och miljömässigt korrekta. Ska vi alltid välja sådana framför plast?

Nej, så enkelt är det inte. Det finns naturmaterial som är mycket olämpliga att konsumera, vissa sällsynta träslag till exempel. 

5. Vi ska äta ekologiskt, inte flyga och nu också plastbanta, är det inte väldigt höga krav på den som vill vara miljömedveten i dag?

Jo, man kan inte ändra på allt med en gång, men man kan börja med sådant man klarar av och sedan lägga på mer efter ork och egna bedömningar. 

Källor: Ulrika Dahl, Naturskyddsföreningen och föreningens rapport "Allt du inte vill veta om plast." 

Plastpåsen ingen stor bov

Plastpåsar är inte gjorda av mjukgjord plast. Naturskyddsföreningen ser dem som mindre problematiska. I många länder fungerar återvinningen dåligt och där är plastpåsar ett stort och ständigt växande sopproblem.

Framgångsrik bantare

Sara Haasmark, hållbarhetschef på Fastighets­ägarna, har gjort det till en utmaning att banta bort all plast hon kan. 

– Jag är inte rädd för varje plastbit, men jag vill visa vårt stora plastberoende och att det är möjligt att komma bort ifrån det.

Som civilingenjör i hållbar samhällsutveckling ser hon såväl hälsorisker som miljöproblem med många plastprodukter. Hon har fört kampen i flera år. Familjen använder i dag inte ens plastpåsar till soporna. Kaffet bryggs i en melittatratt i porslin. Barnens rum är rensat. Inga mjuka plastleksaker tilläts när barnen var i spädbarnsåldern. Barnrummen är nu nära nog helt plastbefriade, men det är inget totalstopp. 

– Det svåra är att få bort plasten i kläder och elektroniken. De flesta kläder innehåller faktiskt plast. Vi har exempelvis bytt till ullfiltar i stället för de plastbaserade sovtäcken som gäller i dag.

För några år sedan hade Sara Haasmarks familj 35 elektroniska prylar hemma, nu har de bantat ner sig till 19. Telefoner anser de sig dock inte kunna vara utan.

 

VÄNTA MED HÅRFÄRGEN

Personer under 16 år bör inte färga håret, skriver Läkemedelsverket på sin upplysningssajt om hårfärgning. Risken att utveckla allergi ökar ju tidigare man använder hårfärgmedel. Om du har en tatuering med svart henna ökar också risken för allergiska reaktioner. hårfärgningsmedel.

HÄLSOFARLIGT TE

Gröna teer är inte självklart hälsosamma. När tidningen Råd och Rön testade tolv gröna teer fann den höga halter av bekämpningsmedel i tre. Twinings, Garant och Lipton hade högsta halterna.

BRYR DU DIG 

om prickar och fläckar på mat i butiken? Butiksägare vet att produkter med skönhetsfel ofta ratas. Forskare inom SLU letar nu efter metoder som belönar kunder som väljer just de varorna. Prickar och fläckar är en betydande orsak till att 125 000 ton mat kastas i butikerna varje år.

Slipp punkteringen

500 kr för ett cykeldäck? Marknadens värsting bland punkteringsfria däck, Schwalbe Marathon Plus, kostar faktiskt så mycket i cykelhandeln. Däckets konstruktion med förstärkt rullbana gör det nära nog helt punkteringssäkert. Det finns dock billigare däck som också säljs som punkteringsfria. Ofta har däcken ett skikt av mjuk men sticktålig kevlarduk inlagd som skydd. Kevlar är en extremt hållbar plastfiber. För ungefär 300 kronor säljs liknande däck från bland andra Vittoria, Michelin, Continental och Maxxis. www.testfakta.se gjorde ett test av punkteringsfria däck för några år sedan.

”På Statoil kostar en liter vatten 42 kronor och en liter bensin 14. Jag tror vi har ett problem.”

Jesper Jonsteg på Twitter

SPARFONDERNA OCH KLIMATET

Sparfonder från SPP, Swedbank och Nordea har riktlinjer för att integrera klimatet i den totala förvaltningen. SPP har de tuffaste skrivningarna för klimathänsyn. Det framgår av Naturskyddsföreningens och Swedwatchs rapport Blir guldet till sand? Där konstateras samtidigt att det ännu återstår mycket innan fonder kan klimatrankas tillförlitligt.

8,5 ton

dun köper Fjällräven årligen in. I höstas lanserade företaget sitt ”dunlöfte” om att minsta fjädervävnad ska vara etiskt producerad. Dunet­ är därför spårbart, en biprodukt från kött­industrin och inte plockat från levande djur.

4 %

minskade försäljningen av bensin med under 2014. Jämfört med 1989 tankas 40 procent mindre bensin. Förra årets dieselförsäljning ökade däremot med 2 procent. Allt enligt Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, SPBI.

75 %

av svenskarna är negativa till att hänsyn till etik och miljö sänker deras pensioner, visar en Sifo-undersökning beställd av Sjunde AP-fonden. Flest positiva till moraliska placeringar hittas i åldersgruppen 30–49 år.

Är jätteräkan okej nu?

Ända sedan odlade jätteräkor dök upp i butikerna har Naturskyddsföreningen rekommenderat bojkott. De enorma räkodlingar som etablerats i tropiska kustområden ger visserligen mycket räkor, men också en omfattande miljöförstöring. Hög kemikalie- och antibiotikabelastning utmärker odlingarna. Där odlingarna i dag ligger fanns tidigare kustnära mangroveskogar. När dessa offrades försämrades betingelserna för fiskproduktion i havet samtidigt som ett naturligt skydd mot stormar och översvämningar förvann. 

Nu har det dykt upp jätteräkor som märkts av det internationella märkningssystemet Aquaculture Stewardship Council, ASC, som märker olika arter från vattenbruk. Har det då till sist öppnats en möjlighet för miljömedvetna att börja äta jätteräkor?

Nej, säger Naturskyddsföreningen. Föreningen anser inte att märkningen håller. ASC:s krav på jätteräkor är alldeles för låga. Men Världsnaturfonden, WWF, gör en annan bedömning. Där anser man att bojkott av räkor inte fungerar. I stället har man valt att stötta ASC.

Blir inte det här svårt för miljövänner?

– Naturskyddsföreningen håller inte med WWF. Vår linje är att det inte går att greenwasha odlade jätteräkor på något sätt. Vårt budskap är rakt och enkelt att ta till sig: Ät inte tropiska, odlade jätteräkor, säger Sara Fröcklin, sakkunnig på tropiska marina ekosystem på Naturskyddsföreningen.

Som alternativ till jätteräkor rekommenderar hon burfångade havskräftor, kungskrabba, odlade ostron och musslor. De enda jätteräkor som är okej att äta är vildfångade som märkts av MSC.  

av Carl-Axel Fall

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.