Rapsen tar över

AKTUELLT * På bara några år har den svenska rapsproduktionen ökat med en tredjedel. Vad betyder det för miljön?

Artikel 2015-3 Redaktörer: Ylva Johnson och Mats Hellmark

DEN SOM FÄRDAS genom södra och mellersta Sverige en klar försommardag kan inte undgå att se de enorma fälten med smörgula rapsblommor som breder ut sig.  Och det är inte så konstigt – i Sverige har produktionen av raps ökat med 30 procent de senaste åren. Orsaken är inte en ökad privatkonsumtion utan större ökad efterfrågan på raps som proteinfoder för djur, vilket i sin tur beror på att det blivit svårare att få tag på GMO-fritt foder samtidigt som efterfrågan på biodrivmedel ökar i EU.

Sverige är i dag självförsörjande på raps. Det gör rapsen till ett miljövänligare alternativ än importerat foder som till exempel sojabönor.  Men den som vill få en säker avkastning kan behöva behandla mot rapsbaggar som äter knopparna. Detta har gjort raps till en svårodlad gröda för ekologiska bönder, trots att studier visar att ekologisk raps både lockar fler bin och har högre frösättning än konventionell raps. 

Raps behandlas främst med neonikotinoider och pyretroider, varav vissa har förbjudits av EU eftersom de orsakar omfattande bidöd samt tros ge bestående skador på fågellivet. Vad gäller främjande av biologisk mångfald har rapsen dock fler fördelar än nackdelar. Eftersom det är en blommande gröda ger den mat till bin och humlor, pollinerare som är livsviktiga för att jordbruket ska gå runt. Rapsen erbjuder dessutom föda och skydd för flera häckande fågelarter, till exempel starrsångare, gulärla, lärkor och sävsparv. 

Lite fakta om raps

- Rapsolja innehåller mindre andel mättat fett, men en högre andel omega 3 och 6 jämfört med andra vegetabiliska oljor.

- Raps finns i två varianter, höstraps som odlas i Skåne och uppåt, och vårraps, som odlas i området kring Mälardalen. Skillnaden är vilken tid på året rapsen sås. Båda varianterna blommar dock samtidigt i början av sommaren och mognar för skörd ett par veckor senare.

- Raps odlas på 95 000 hektar i Sverige. Hälften av odlingarna ligger i Skåne.

- Trots att vi är själv­försörjande på raps importerar vi 150 000 ton rapsolja per år till ett värde av drygt 1 845 miljoner kronor. 

- Produktionsvärdet för den svenska rapsskörden 2012 uppgick till 600 miljoner kronor. 

AKTUELLT I KORTHET

Världsbanken missar

Världsbanken tillämpar sällan sina egna regler för att skydda fattiga och urfolk. Sedan 2004 har 3,4 miljoner människor behövt flytta på sig eller drabbats hårt ekonomiskt av projekt som banken stött. Det visar en ny granskning av internationella journalistgruppen ICIJ och Huffington Post.

Lönsamma stadsträd

Stadsträd ser inte bara trevliga ut, de bidrar också till besparingar och bättre miljö. Bland annat genom att de förbättrar lokalklimatet och tar upp föroreningar. 2006 introducerade USA:s skogsvårdsstyrelse I-Tree, en datormodell för att beräkna värdet av träds ekosystemtjänster. I New York beräknas ett enda träd ge besparingar motsvarande 1100 kronor varje år. I-Tree används också i Kanada och Australien och i våras höll Sveriges lantbruksuniversitet ett seminarium om europeisk anpassning av modellen.

Spårväg i småstad

I Sverige diskuteras nu ny spårväg i nio städer. Ett färskt franskt exempel visar att det går att få ekonomi på spårväg även i en mindre stad. Besançon med 134 000 invånare invigde sitt system i höstas och är den hittills minsta franska stad som satsat på ny spårväg. Borgmästaren Jean-Louis Fosseret säger till tidningen L’Express att man valde spårväg i stället för buss av flera skäl: miljö, högre transportkapacitet, smidighet i stadskärnan och bättre långsiktig ekonomi.

Pollinatörer behövs

Ängsmarker och hagar behöver skyddas om vi ska kunna njuta av vilda blommmor i jordbrukslandskapet. Men det räcker inte att skydda enstaka ängar. Pollinatörer som bin och humlor måste ha bra förutsättningar även i omgivningen. En ny studie från Lunds universitet som analyserat data från fem länder visar att ängar som omges av intensivt brukad åkermark får färre växter. De artrika gräsmarkerna minskade snabbast i Sverige och Finland (övriga länder i studien var Schweiz, Tyskland och Ungern).

Dyrt att ta bilen

Det blir sex gånger dyrare för dig och samhället om du tar bilen jämfört med om du tar cykeln. Det visar lundaforskaren Stefan Gössling och australiern Andy S Chois studie av cykelstaden Köpenhamn. Det är första gången forskare satt en prislapp på hur mycket bilen kostar jämfört med cykeln.

– Analysen visar att investeringar i cykelinfrastruktur och cykelvänlig politik är ekonomiskt hållbart och ger hög avkastning, skriver Stefan Gössling.

Smidig återvinning

Det är inte bara klädbytardagarna som minskar klädsvinnet. Modekollektivet Uniforms for Dedicated har tagit fram påsen Rag Bag. Det är en shoppingpåse som går att vända ut och in och då fungerar som emballage med förbetalt porto till valfri välgörenhetsorganisation. När man kommer hem med sina nya kläder är det bara att vända påsen ut och in och fylla den med gamla plagg och posta. Nu väntar vi på att fler följer efter.

För varmt för röding

Storrödingen i Vättern är akut hotad. Beståndet har minskat kraftigt sedan 1950-talet, men återhämtat sig något på senare tid. Nu hotas fisken också av ett allt varmare klimat, enligt forskning från Sveriges lantbruks-universitet. 

Varma vintrar gör det svårare för storrödingen att hitta föda. Siklöjan, som är det viktigaste bytet för rödingen, har också minskat kraftigt de senaste 25 åren.

Årets växt: Ögonpyrola

Svenska botaniska föreningen har utsett ögonpyrola till årets växt, en art som den vill veta mer om. Blomman växer över hela landet, men skadas av modernt skogsbruk. Tanken är att allmänheten under året ska rapportera in fynd av ögonpyrola. Arten växer helst på näringsrik och fuktig skogsmark, men återfinns även i vitmossa på myrar och längs bäckar. Den verkar ha svårt att etablera sig i ungskog och trivas där marken är kalkrik.

Massajer kan få rätt

MASSAJERNAS KLAGOMÅL över hur de drabbas av Kenyas storsatsning på geotermiska kraftverk ska utredas. I Sveriges Natur 5 2014 skrev vi om projekten som delvis finansieras av Världsbanken och Europeiska investeringsbanken. Göteborg energi har också investerat. 

Konflikten handlar om traditionella landrättigheter, utdrivning med våld och utebliven kompensation i samband med projekten. Världsbankens inspektionspanel och EIB-representanter besökte området och talade med drabbade i januari. Gruppen, som leddes av svensken Jan Mattson, bedömde klagomålen som berättigade och Världsbankens styrelse har gett klartecken för en utredning. 

AKTUELLT eldsjäl

Skogens väktare

Rebecka Le Moine drog igång en skogsgrupp i Östergötland 2013 som nu har ett 40-tal medlemmar. De har redan bidragit till att rädda en skog. 

Varför fastnade du för skog?

– Jag har alltid varit fascinerad av natur och att bevara arter. När jag studerade biologi fick jag svart på vitt om hur allvarligt läget är. Jag följde med Naturskyddsföreningens sakkunniga på inventering och vi hittade hur många arter som helst. Efteråt kalhöggs många av platserna. Det blev en startpunkt.

Hur gjorde ni?

– Vi gjorde medlemslistor och tog fram en inventeringsmall med enkla artbeskrivningar. Man ska inte behöva vara biolog. Vi ordnade en nybörjarhelg och studiecirklar där man kunde specialisera sig på lavar, mossor, kärlväxter, svampar och fåglar. Vi fick också förfrågningar att titta på miljömärkta hyggen (FSC).

Hur såg det ut på hyggena?

– Både bra och dåligt. Ett hygge fick klart underkänt, gamla fina liggande träd var helt överkörda och knappt någon kantzon kvar mot sjön. Intill hittade vi snabbt nio signalarter, så det som avverkats hade säkert haft höga naturvärden. Men vi inventerar också skogar som anmälts för avverkning. En gång hittade vi en som var så fin att vi tipsade Skogsstyrelsen och skogen fick biotopskydd, jätteroligt! Sådant ger energi. Men även på hyggen som är förfärliga gäller det att inte bli uppgiven, utan kartlägga problemen och strukturera vad man kan göra.

Hur många är med i gruppen?

– Totalt runt 40 och det kommer nya hela tiden. Ålder och bakgrund varierar jättemycket. Det enda som krävs är intresse. Och det är det många som har. 

 

Rebecka Le Moine:

Ålder: 24 år

Bor: Nykil nära Linköping

Jobbar som: Biolog

Framtidsdröm: Att jobba professionellt i en ideell organisation med det jag brinner för. I dag jobbar jag som konsult utifrån uppdrag och lagar, men ibland känns det frustrerande eftersom jag skulle vilja förändra mer från grunden.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.