Ägodela – den nya ekonomin
Ledare 2015-5

OPINION * 2013 KÖPTE VI svenskar 750 000 nya TV-apparater och 269 000 nya personbilar. Produktionen och konsumtionen av nya varor är mycket stor. Men det riktigt anmärkningsvärda är att vi bara använder dem en bråkdel av deras livslängd. Bilen nyttjas till exempel i genomsnitt under fem procent av sin livstid. 95 procent av tiden står den still.  Detta mönster är kännetecknande för många av våra varor. 

För att klara de stora miljöutmaningarna vi står inför är det viktigt med teknikskiften men det räcker inte. Vi måste framför allt effektivisera vår resursanvändning och minska resurstrycket per person. Många naturresurser är som känt ändliga och jorden har en begränsad kapacitet att hantera de restprodukter som vår konsumtion orsakar. Resultatet av vårt oförsiktiga agerande gör sig allt oftare påmint genom sådant som klimatförändringarna, ett övergött Östersjön, oönskade kemikalier i vår miljö och våra kroppar, och en biologisk mångfald som utarmas i ett alarmerande snabbt tempo.

Delningsekonomin öppnar nya möjligheter för en effektiviseringsrevolution. Att ägodela är förvisso inte något nytt, människor har i alla tider lånat, bytt eller hyrt saker av varandra. Det nya med det moderna ägodelandet är kombinationen mellan miljömedveten konsumtion och internet vilket gör att omfattningen inte ser några gränser. Vi talar om en ny cirkulär ekonomi som ännu inte har hittat sina former. Allt är inte perfekt men de till synes aldrig sinande kreativa affärsidéer som nu bubblar fram är ofta framgångsrika. Kommuner runt om i världen går ihop i nätverk under beteckningen Sharing Cities. Göteborg är en svensk kommun som ligger i framkant och där utvecklas biblioteken som det självklara hjärtat för delande.  Steget från att låna böcker på biblioteket eller använda den gemensamma tvättstugan till att låna, hyra eller byta boende, bil, verktyg eller kläder är egentligen inte så långt. Med smarta system och ett visst mått av att våga bryta invanda mönster är möjligheterna i det närmaste oändliga. 

Om alla dessa möjligheter, men även om de eventuella problem som delningsekonomin kan skapa, kan du läsa i Årets bok: Ägodela. 

För en del av världens befolkning, den del som många av oss i Sverige tillhör, har ägandet gått så långt att befrielsen i att bli av med grejer är större än att ha dem kvar. Pryltröttheten breder ut sig och med den en lättnadskänsla när kassarna med urvuxna barnkläder, onödiga husgeråd eller avlagda leksaker äntligen har letat sig till Stadsmissionen eller Myrorna. Samtidigt, i en parallell verklighet, kommer det människor till vårt land som lämnat hus och hem, som inte har med sig mer än det de går och står i. Att ägodela är inte bara miljösmart utan skapar också relationer. Delandet förutsätter förtroende och skapar sociala nätverk som ger så mycket mer än bara tillgång till en borr eller en gräsklippare. Delningsekonomin bygger upp tillit i samhällen. 

 Delandet blir en livshållning för att klara de miljömässiga och sociala utmaningar som vår värld står inför. Under klimatmötet i Paris ska världen dela på det resterande utsläppsutrymmet.  Det är en annan form av delandeekonomi. Att ägodela gör vägen till ett resursefffektivt samhälle lättare. 

Svante Axelsson, generalsekreterare 
Johanna Sandahl, ordförande

Falkögat

… noterar att kammarrätten återigen tagit Naturvårdsverket i örat när det gäller licensjakten efter varg. Att påstå att det finns någon laglig grund för den årliga storjakten blir allt svårare. Samtidigt ryter EU-kommissionen till igen och regeringen riskerar att dras inför EU-domstolen. Falkögat undrar försiktigt var gränsen mellan rovdjurspolitik och rättshaverism egentligen går.

 … tror inte är någon slump att det var just USA som avslöjade Volkswagens medvetna fusk av bilarnas utsläpp av kväveoxider. USA var också först med att kräva katalysator på bilar. EU har däremot en märklig etik. När biltillverkarna dopar sina bilar för att klara proven och sedan blir avslöjande – ja, då höjer man bara toleransnivån. Vilket ramaskri det skulle bli om idrotten skulle anamma samma etik, tänker Falkögat.

… minns kärnkraftsomröstningen 1980 och att linje två då drev att produktionen av förnybar el skulle öka innan kärnkraften kan avvecklas. Förra året exporterade Sverige 15TWh el. Vattenfall och EON har nu beslutat att frivilligt avveckla totalt fyra reaktorer. Vi är på väg mot 100 procent förnybar el även om alla partier inte vågar säga det högt. Linje två har vunnit.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.