Bäst mjölk för miljön?

FRÅGOR OCH SVAR * Hur bekämpar jag mördarsniglarna på ett miljövänligt vis? Är vegomjölk bättre för miljön än komjölk och hur hittar utsatta laxyngel hem? Det är några läsarfrågor som får svar i detta nummer.

Artikel 2015-5

Är vegomjölk bra?

Numera finns det ett stort utbud av vegetarisk mjölk av soja, havre, direkt från åkern utan omvägen via kon. Havre låter ju svenskt och nära, medan soja associerar till regnskog. Hur står sig vegomjölken ur miljösynpunkt i jämförelse med komjölk?

K-E Högberg

SVAR: Från näringssynpunkt är skillnaderna små mellan olika slag av mjölk, med undantag för att vissa sorter inte är D-vitaminberikade. För miljön finns det olika för- och nackdelar med de olika mjölkalternativen. Flera värdefulla arter och naturtyper är kopplade till mjölkproduktionen. Men ur klimat- och resurssynpunkt vinner vegomjölken stort. Kor förbrukar stora mängder foderspannmål, vatten och energi för att få fram mjölken. Att göra ”mjölk” direkt av spannmål spar därför mycket resurser. Växthusgasutsläppen från komjölk har i en avhandling från Lantbruksuniversitetet beräknats till drygt ett kilo per kilo mjölk. En livscykelanalys på havremjölk från Lunds universitet beräknar utsläppen till drygt 0,3 kilo per kilo mjölk. 

Det mesta av sojan blir till djurfoder. En del av detta produceras i Brasilien på marker där det tidigare varit regnskog. Att göra mjölk av den proteinrika sojabönan är ändå ingen dålig idé, jämfört med att utfordra kor med det. Det finns dock en massa aspekter att ta hänsyn till i jämförelsen: naturbete, närproducerat foder, ekologisk odling med mera. Men i det stora hela är produkter av vegomjölk ett miljövänligt alternativ. Och trots högre klimatpåverkan kan man med gott samvete dricka mindre mängder ekologisk mjölk då den bidrar till värdefull biologisk mångfald och inte bidrar till spridning av bekämpningsmedel. 

Emelie Hansson, jordbrukssakkunnig, Naturskyddsföreningen.

Snigelbekämpning 

Hej vi har stora problem med mördarsniglar i vår trädgård. Jag läste om järnfosfat, som gör att sniglarna slutar äta och svälter ihjäl. Säljaren påstår att detta medel är ofarligt för andra djur, fåglar och insekter. Stämmer det?

Inger Eriksson 

SVAR: De medel mot sniglar som finns i trädgårdshandeln har järnfosfat som verksam beståndsdel, men innehåller också vetemjöl och socker som lockbete. De är Kravgodkända för ekologisk odling och uppges inte vara farliga för andra djur. 

Kaffesump är ett mer oprövat alternativ, koffein beskrivs nämligen som giftigt för sniglar. En väl genomförd höstgrävning kan också minska antalet sniglar, liksom olika typer av snigelbarriärer runt landen. Det mest effektiva är annars att halshugga mördarsniglarna med en spade. Gå ut både morgon som kväll!

Anders Friström, redaktör, Sveriges Natur

Vill kompensera

Det senaste året har vi gjort två flygresor, London och Prag (2 pers). Vi vill gärna klimatkompensera våra flygresor. Hur räknar jag ut det?

Roy Gustafsson

SVAR: Räkna ut din klimatkompensation kan du göra exempelvis på Swedavias hemsida. Men man kan fråga sig om klimatkompensation är en bra idé. I nummer 4/15 av Sveriges Natur granskade vi den svenska klimatkompensationen. Slutsatsen var att det ofta handlar om ganska tveksamma projekt, mestadels storskaliga vattenkraftsdammar i Kina. Efter 2012 har också luften gått ur stora delar av klimatkompensationsmarknaden efter att FN:s Clean Development Mechanism, CDM, i stort sett kollapsat. Priset för utsläppsrätter inom CDM ligger nu på 5 öre kilot. För den summan får man inte ut mycket vettigt i form av klimatsatsningar.

Anders Friström, redaktör, Sveriges Natur

Hotad havsabborre

Vi har en liten stuga i Blekinge. På sommaren lägger vi då och då nät. Sedan vi började lägga nätet för 3 år sedan har vi fått ganska många abborrar. Nu sa någon att de är utrotningshotade. Stämmer det? Det vore mycket märkligt eftersom vi får så många med ett litet nät...

Oriol

SVAR: Både gädda och abborre har minskat i Östersjön. Forskarna tror att det bland annat beror på att storspiggen ökat. Spiggen äter fiskyngel från bland annat abborre och gädda. Storspiggen äter också djurplankton, vilket minskar betningen på växtplankton. Det i sin tur kan leda till ökande algblomningar i Östersjöns kustområden. Det är återväxten som påverkas vilket betyder att det fortfarande kan finnas gott om stora abborrar lokalt i Östersjön.

Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen.

Leklera som håller

Jag har ett barnbarn på 3 år och köpte i vintras modellera av märket Play-Doh. Leran är smidig och lätt att arbeta med, men har ingen innehållsdeklaration förutom en varningstext om att den kan innehålla vete. Leran verkar inte torka eller mögla, trots att vi använt den flera gånger under ett drygt halvår. Vad innehåller egentligen denna modellera?

Ingrid Karlsson, Jokkmokk

SVAR: Det är svårt att veta utan innehållsdeklaration. Men det är lätt att göra en egen. Här är ett vanligt recept på hemmagjord Play-Doh: 4 dl vetemjöl, 3 dl salt, 2 msk alun (alternativt 2 msk citronsyra), 3 msk matolja, 5 dl kokande vatten, karamellfärg. Blanda först det torra och häll sedan på olja och kokhett vatten, sist i med karamellfärg. Blanda väl till en smidig deg. Förvara den i kylskåp mellan lektillfällena.

Artrika biotoper

Jag undrar om det finns någon sammanställning över Sveriges mest artrika biotoper. Är det naturbetesmarkerna? Eller vinner korallrev, urskogar, dikesrenar eller något annat?

Lena Lindström

SVAR: Ängen är den artrikaste naturtypen i Sverige, 40 arter kan finnas på en kvadratmeter. Eklandskap med gamla ekar är också mycket artrika. Vi har korallrev i Sverige, på djupare vatten på västkusten (kallvattenkoraller) men de är inte lika artrika som tropiska korallrev. Världens mest artrika naturtyp är annars den tropiska regnskogen.

Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen.

Utsatta laxyngel

Jag undrar vad som händer med alla laxyngel som föds upp och släpps ut i olika vattendrag, exempelvis i Stockholms ström. Man läser ju om de fantastiska resor som laxar gör tillbaka till sina födelseplatser, men hur gör dessa stackare som ramlat ur ett rör från en tankbil?

Gudrun Schwebs

SVAR: Forskning på fiskarnas luktsinne visar att tiden för när lax och öring lär sig omgivningens dofter av växter, stenar och grus inträffar precis innan vandringen till havet sker. Då är de cirka 1-3 år gamla. Det är också den ålder när utsättningarna sker. Men det finns en baksida. Fiskarna är inte förberedda på den komplexa miljö de släpps ut till och den genetiska variationen minskar vilket kan bidra till att bestånden blir mindre motståndskraftiga mot miljöförändringar. Många vattendrag har också vandringshinder som dammar eller vägbankar.

Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.