I kalsonger av bambu
Krönika 2015-5 Johan Tell

KRÖNIKA * Jag har kalsonger av bambu.

Jämfört med bomull kräver bambu mindre vatten och ger mer fiber per odlad areal. Och nej, tyg av bambu kliar inte utan är snarare silkeslent.

Den som vill klä sig lite grönare bör helst tänka på tre saker:

1. Välj ekologiska naturmaterial

2. Välj bort plast.

3. Tröttna inte.

Mina senaste par skor är av bomull, läder, kork och naturgummi. När jag slitit ut dem har det så att säga hunnit växa upp ett par nya. Krångligare än så är faktiskt inte hållbar konsumtion.

Plast bör undvikas av främst två skäl. För det första framställs plast fortfarande mest av olja. När dessa plagg kasserats eldas de förmodligen upp i ett värmekraftverk varpå växthusgasen koldioxid bildas. För det andra innehåller fortfarande en mycket stor del av plastkläderna mjukgörande ftalater (hormon- och reproduktionsstörande) och är impregnerade med fluorkemikalier (cancerframkallande). 

Om du rädd att frysa i kläder av enbart naturmaterial ska du tänka på Ernest Shackleton. För 101 år sedan seglade denne britt med Endurance till Antarktis. Dock fastnade hans skepp i isen, skruvades sönder och sjönk. Shackleton tvangs med sin skeppsbrutna besättning tillbringa drygt sjutton månader på Antarktis klädda i skalkläder av gabardin. 

Sjutton månader! 

Hur länge hade du tänkt vara ute?

På nätet fastnade jag för en fråga en tjej ställde till en modebloggare. 

”Kan jag ha min läderjacka i höst?” undrar tjejen.

”Ja”, svarar modebloggaren.

Den frågan var fel.

Det svaret var fel.

I varje fall om man tänker på miljön

Eftersom såväl resurser som energi går åt för att för att tillverka kläder, även ekologiska, måste vi sluta tröttna på det vi köpt. 

Vi måste handla färre saker. Vi måste köpa kvalitet. Vi måste betala mer för saker som håller längre. 

Det något underliga uttrycket ”sista skriket”, vilket används främst om modekläder, kommer från Frankrike. På medeltiden reste tygförsäljare från Paris till marknaderna vid Medelhavet. Där skrek de ut vad som var populärt i Paris: ”köp blått tyg!” Och folk köpte blått. Ett halvt år senare kom nasarna tillbaka och skrek: ”köp gult tyg!”. Och folk köpte ”det sista skriket”, le dernier cri, medan de samtidigt slängde det näst sista skriket.

Tjejen som undrade om hennes läderjacka fortfarande var okej tillhör alltså en mycket gammal och ängslig tradition av människor som är beredda att dumpa ett fungerande plagg bara för att andra bestämt att det är passé.

Det är inte bra för miljön.

Att handla second hand är förstås i grunden bra eftersom kläder som annars skulle ha slängts återanvänds. Men även på den begagnade marknaden vore ett visst mått av återhållsamhet att föredra istället för den köp-och-sälj-hysteri som råder även där. En vanlig dag på Blocket innebär drygt trettiotusen kläd- och skoannonser där var femte artikel säljs ”som ny”. Fler borde ha tänkt efter före.

För miljöns skull vore det bättre om vi bara köpte det vi verkligen ville ha och inte mer än vad som får plats i en gammeldags garderob (en walk in closet är utmärkt att förvara cyklar i ). 

Och att vi sedan inte tröttnade.

Mina läderkängor är 26 år.

Min Fjällrävenjacka – som numera mest bärs av min dotter – är 35 år.

Men mina kalsonger är alldeles nya och, som sagt, tillverkade av bambu. 

Johan Tell, Journalist och författare

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.